Knöl i bröstet

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En knöl i bröstet kan göra att man blir orolig, men det måste inte betyda att man har cancer. Hos två av tre kvinnor som söker sig till vården för att de har hittat en ny knöl visar den sig vara godartad. Den består då av en förtjockning av bindväven i bröstet eller så är det en vätskefylld blåsa, en så kallad cysta.

Om man känner knölen just före mens kan man vänta ett par dagar till mensen är passerad och undersöka igen. Om knölen inte har försvunnit helt bör man kontakta vården.

En knöl i bröstet kan vara en cancertumör, därför ska man ta förändringar i brösten på allvar och kontakta vården för att bli undersökt av en läkare.

Behandling

Läkaren undersöker brösten och känner också efter svullna lymfkörtlar i armhålorna, vid nyckelbenen och på halsen. Efter läkarundersökningen görs en röntgenundersökning, mammografi, av båda brösten och eventuellt också en undersökning med ultraljud. Dessutom får man lämna ett cell- eller vävnadsprov från knölen. Då sugs celler ut med en nål för att kunna undersökas i mikroskop.

Om undersökningarna visar att knölen är bröstcancer ska man få behandling så snart som möjligt. Oftast inleds behandlingen med en operation.

När ska man söka vård?

Om man känner en knöl i bröstet ska man kontakta en vårdcentral, en särskild bröstmottagning eller kirurgmottagningen på ett sjukhus. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

En knöl i bröstet skapar oro

Om man upptäcker en knöl i bröstet kan man bli orolig och tänka på cancer, men det behöver det inte vara. Hos två av tre kvinnor som söker hjälp för att de hittat en knöl i bröstet visar det sig att knölen är godartad, alltså ofarlig. Ofta består knölen då av en förtjockning av bindväven eller en vätskefylld blåsa, en så kallad cysta.

Men man ska ändå ta alla förändringar i brösten på allvar och låta sig undersökas av läkare. Man kan vända sig till sin vårdcentral. Ibland kan man även vända sig till en gynekolog eller till de särskilda bröstmottagningar som finns på en del större sjukhus.

Brösten förändras hela tiden

Ett bröst består till största delen av bindväv och fett. I bröstet finns också körtelvävnad som består av mjölkkörtlar som kan bilda bröstmjölk, och mjölkgångar som leder mjölken till bröstvårtan. Alla vävnader i bröstet påverkas av kroppens hormoner, framför allt av könshormonerna, och brösten förändras ständigt under livet. Därför kan de kännas svullna eller knöliga av naturliga orsaker.

I tonåren växer och utvecklas brösten. Då kan det ömma i brösten och ibland kan man känna en svullnad under bröstvårtan.

Under en graviditet förbereder sig körtelvävnaden för att producera mjölk och många märker tidigt hur brösten svullnar. Om man ammar kan det hända att mjölkproduktionen kommer i otakt så att man får mjölkstockning. Då kan man känna en avgränsad knöl som ofta är mycket öm.

Under den del av livet som man har mens påverkas brösten i takt med hormonernas variation under menscykeln. Många kvinnor känner till exempel att brösten svullnar dagarna innan mens.

Åren före och omkring klimakteriet minskar andelen körtelvävnad och bindväv i brösten och ersätts istället av fettväv, vilket kan göra att brösten känns mjukare än tidigare.

Varför får man knölar och förändringar?

Det finns flera orsaker till att man kan få knölar och förändringar i brösten. Godartade förändringar orsakas av att brösten växer och ombildas oregelbundet. En del av bröstet kan växa snabbare än den omgivande vävnaden och då kan godartade knölar bildas i bindväven.

Det kan också kännas knöligt om man har ärrbildning i bröstens fettvävnad. Ärr kan bildas om blod- och näringstillförseln varit dålig till någon del av brösten, vilket kan bero på att man har fått ett slag på bröstet eller att man har en sjukdom som påverkar cirukulationen - till exempel diabetes.

Eftersom en stor del av bröstets volym är fett kan man känna att bröstet blir knöligt om man går ner i vikt. Det beror på att bindväven, som är lite oregelbunden i strukturen, känns tydligare då.

En ny knöl kan också bero på bröstcancer eller vara ett förstadium till bröstcancer. Risken för att knölen beror på bröstcancer ökar ju äldre man blir.

Olika sorters godartade knölar

De vanligaste godartade knölarna och förändringarna består av

  • en bindvävsförtjockning, som också kallas fibroadenos eller fibroadenom
  • en cysta, som är ett vätskefyllt hålrum
  • ärr i fettvävnaden, så kallad fettvävsnekros.

Tillfälliga knölar i samband med mens är också godartade. Det är ganska vanligt att man känner en knöl eller knölighet i samband med menscykelns hormonförändringar, särskilt vid ägglossning och fram tills mensen kommer. Att brösten känns ömma strax före mens är också vanligt.

Att brösten känns knöliga kan också vara det första tecknet på att man är gravid.

Fibroadenos och fibroadenom

En del kvinnor har extra mycket knöligheter i bröstens bindväv. Det är helt ofarligt. Det finns två olika varianter och namn på tillstånden: fibroadenos och fibroadenom.

Om man har fibroadenos känns bröstet knöligt, men det är svårt att känna någon enskild knöl tydligare än de andra. Brösten känns mer eller mindre knöliga hela tiden, särskilt under mensen då de också ömmar särskilt mycket. Många andra kvinnor har besvär med knölar och ömhet före mens, men då försvinner symtomen i samband med mensen.

Om man har en eller flera knölar som är mer avgränsade och lättare att känna kallas det fibroadenom.

Om man har fibroadenos eller fibroadenom kan det vara svårt att själv upptäcka nya förändringar. Då är det extra viktigt att själv undersöka sina bröst regelbundet för att veta hur de brukar kännas.

Cystor vanligast vid klimakteriet

En cysta är ett hålrum fyllt med vätska. Den kan uppstå när en del av bröstvävnaden håller på att ombildas från körtelvävnad och bindväv till fettväv. Cystor är vanligast under åren omkring klimakteriet och försvinner oftast av sig själva.

Ärrbildning kallas fettvävsnekros

Fettvävnad innehåller inte så många blodkärl och därför läker den inte så bra om den blivit skadad. Risken för ärrbildning ökar. I brösten kan det innebära att det kan bildas ärrvävnad om man till exempel har fått ett slag på bröstet. Ärr kan också bildas i samband med sjukdom som påverkar de små kärlen, till exempel diabetes. Själva ärrbildningen kallas för fettvävsnekros.

Ibland kan man känna ärret som en knöl och ibland syns det vid en mammografi, bröströntgen.

Vissa knölar är bröstcancer

En knöl i bröstet kan vara orsakad av bröstcancer eller vara ett förstadium till bröstcancer.

Ett vanligt symtom vid bröstcancer är en knöl i bröstet eller armhålan. Ett annat är att bröstvårtan eller huden på bröstet dras in.

Mindre vanliga symtom är en oförklarlig rodnad eller svullnad av bröstet, eller blodblandad vätska från bröstvårtan

En knöl som orsakas av bröstcancer är oftast hård. Den brukar inte göra ont, men ibland kan den ömma lite. En läkare kan inte känna med fingrarna om knölen är godartad eller om det är cancer. Därför undersöks nya knölar med mammografi eller ultraljud. Ibland tar läkaren också ett cell- eller vävnadsprov.

Knölar med ökad risk för cancer

De allra flesta som har en godartad knöl i bröstet har inte någon ökad risk för att också få bröstcancer. Men en liten grupp kvinnor som har fibroadenom och som också har en mycket aktiv tillväxt av cellerna, löper en något ökad risk för att senare få bröstcancer. Det upptäcks med cell- och vävnadsprov och läkaren informerar om hur det ska följas upp. Oftast räcker det med att man är noggrann med att gå på hälsoundersökning med mammografi när man får sina kallelser.

Män kan också ha knöl i bröstet

Även män kan ha en knöl i bröstet. Precis som hos kvinnor ska den undersökas. Det är ganska vanligt att pojkar och män i alla åldrar har en godartad förstoring av en del av bröstkörteln, alltså den körtel som sitter bakom bröstvårtan. Bröstcancer hos män är mycket sällsynt. De få män som får bröstcancer är oftast medelålders eller äldre.

Med mammografi upptäcks cancertumörer tidigt

Landstingen erbjuder regelbunden hälsoundersökning med bröströntgen, mammografi, för alla kvinnor mellan 40-50 och 74 år. Därför får de flesta kvinnor som får bröstcancer sin diagnos när cancertumören fortfarande är liten och cancern inte har hunnit sprida sig. Då finns det goda förutsättningar för att man ska bli helt frisk igen. Vid dessa hälsokontroller kan en cancertumör upptäckas innan den har hunnit orsaka några symtom, eller innan den ens kan kännas i bröstet.

Om något ser annorlunda ut än vanligt vid mammografin får man komma tillbaka för att ta nya bilder. Omkring åtta av tio av alla kvinnor som får komma tillbaka har godartade förändringar i brösten.

Det är bra att själv undersöka sina bröst

Körtelvävnaden och bindväven i brösten är ofta knölig och ojämn. Därför är det bra att lära känna sina bröst genom att själv undersöka dem då och då. Då blir man van vid hur de brukar kännas och märker förändringar lättare.

Eftersom brösten förändras hela tiden under menstruationscyklerna är det bra att känna på brösten vid ungefär samma tidpunkt. Dagen efter mens kan vara lämplig eftersom brösten brukar vara mjuka och lätta att undersöka då. Om man har bröstimplantat kan det vara svårare att upptäcka knölar i bröstet.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När ska man söka vård?

Alla förändringar i brösten ska undersökas av läkare. Om man känner en knöl i bröstet precis innan man ska ha mens, kan det vara bra att avvakta och undersöka bröstet igen när mensen är över. Om knölen inte har försvunnit helt ska man söka vård.

Var ska man söka hjälp?

Man kan alltid vända sig till sin vårdcentral. Ibland kan man även vända sig till en gynekolog och vissa sjukhus har särskilda bröstmottagningar som man kan söka till utan remiss. Ibland har kirurg- eller onkologkliniker mottagning utan remiss för kvinnor med symtom från brösten. Sjukvårdsrådgivningen eller kirurgmottagningen vid närmaste sjukhus kan också tala om vart man kan vända sig.

Läkare undersöker brösten

Läkaren känner på brösten och lymfkörtlarna som sitter i armhålorna, vid nyckelbenen och på halsen. Man får svara på frågor om hur länge man har känt knölen, om man har haft andra problem med brösten eller om någon i släkten har bröstcancer. Man kan också få frågor om sådant som kan ha med hormonernas påverkan på brösten att göra, till exempel om man har fött barn, hur menscykeln ser ut, och om man använder några mediciner.

Mammografi och ultraljud

Efter läkarundersökningen görs en mammografi, röntgenundersökning, av båda brösten. Om det behövs undersöks brösten även med ultraljud så att läkaren ännu bättre ska kunna bedöma hur bröstets vävnader ser ut inuti.

Alla knölar ska undersökas med cell- eller vävnadsprov

En läkare kan inte avgöra om en förändring är godartad eller cancer bara genom att känna på den. Mammografi och undersökning med ultraljud är bra metoder, men ger inte alltid ett helt säkert svar. Därför ska alla knölar undersökas med cell- eller vävnadsprov. Det innebär att läkaren sticker en nål i bröstet och tar prover från förändringen.

Ett cellprov tas med en tunn nål, ett vävnadsprov tas med en grövre nål efter att man har fått lokalbedövning. Ibland tas vävnadsprovet i form av en operation där knölen tas bort helt och hållet. Proverna undersöks i mikroskop på en cytolog- eller patologavdelning och svaret dröjer ett par dagar.

Vid provtillfället blir man tillfrågad om man godkänner att provet lagras i en så kallad biobank där prov sparas så att de kan undersökas igen om det krävs för säkerhet i vården eller för forskning. Utlämnande av prover för forskning är noga reglerat, till exempel prövas det alltid av en så kallad etikkommitté.

Resultaten ger besked om knölen är godartad

Efter undersökningarna kan läkaren med stor säkerhet avgöra om knölen är en godartad förändring eller cancer. Om en klar diagnos ändå inte kan ställas, får man oftast lämna ett nytt vävnadsprov vid en operation. Ibland får man i stället komma på återbesök och undersökas på nytt efter en tid.

Ingen effektiv behandling mot fibroadenos

Det finns ingen behandling som fungerar riktigt bra när man har fibroadenos. De mediciner som finns ger inte så bra effekt men stora biverkningar. Det är heller ingen idé att operera bort det knöliga området eftersom risken är stor att man snart får tillbaka besvären.

Man kan pröva om det finns viss kost eller dryck som förvärrar besvären. Traditionellt har drycker med koffein misstänkts förvärra symtomen, men det är inte klarlagt. En del hälsokostpreparat kan innehålla ämnen som påverkar hormonomsättningen och därmed även bröstet. Därför bör man upplysa sin läkare om man äter några hälsokostpreparat när man undersöks för knöl i bröstet.

För det mesta kan man hantera sina besvär på ett bra sätt efter att man har undersökts hos läkare, fått mammografi och lärt sig hur bröstet brukar kännas under menscykeln.

Fibroadenom kan opereras bort

Det finns ingen effektiv medicin mot fibroadenom. Läkaren gör en individuell bedömning och behandlingen varierar från fall till fall. Om man har ett enstaka, lite större fibroadenom opereras det oftast bort. Om man har flera små och återkommande fibroadenom går man oftast bara på kontroller.

Celler från en cysta undersöks i mikroskop

En cysta kan upptäckas vid mammografi eller med hjälp av ultraljud. Eftersom cystan är ett hålrum fyllt med vätska så kan vätskan sugas ut med hjälp av en nål. De celler som då sugs ut kan undersökas i mikroskop. Röntgenläkaren fyller ofta cystan med lite luft och tar sedan nya bilder. Luften gör att läkaren ännu bättre kan avgöra om cystan är godartad. Dessutom gör luften att cystan sedan lättare faller ihop och läker. Undersökningen görs med en mycket tunn nål och kallas punktion av bröstet.

Enstaka gånger kommer cystan tillbaka på samma ställe. Då ska man ta kontakt med sin läkare och undersökas på nytt. Ibland rekommenderas operation av cystan för att den ska kunna undersökas bättre.

Ärr i fettväven behöver inte behandlas

Ett ärr i fettväven, så kallad fettvävsnekros, behöver man inte få behandling för. Ibland opereras det bort för att läkaren ska vara säker på att det inte är en cancertumör.

Bröstcancer behandlas så snart som möjligt

Om undersökningarna visar att knölen är bröstcancer gör kirurgen eller cancerläkaren en planering för hur behandlingen ska ske så snart som möjligt. Behandlingen börjar oftast med operation. Många gånger tas enbart den del av bröstet som innehåller cancertumören bort så att man får behålla sitt bröst. Efter att cancertumören och eventuella lymfkörtlar som också har tagits bort undersökts i mikroskop, beslutar läkaren om man ska få tilläggsbehandling med strålning, cytostatika eller andra läkemedel.

Mjölkstockning kan ge tillfälliga knölar

Om man ammar kan man drabbas av mjölkstockning. Då är en eller flera mjölkgångar i bröstet tilltäppta så att mjölken inte kan komma ut utan stockar sig. Det brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet som kan vara öm. Man känner sig ofta sjuk och kan ha feber.

Om man misstänker att man har mjölkstockning ska man direkt försöka tömma bröstet. Det bästa är om man låter barnet suga. Om febern varar längre än två dagar eller om man har mycket ont bör man alltid söka hjälp på barnavårdscentral, BB eller amningsmottagning.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-05-12
Skribent:

Lilian Melandsö, läkare, specialist i allmänmedicin, Bergsjö Hälsocentral

Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Holmberg, kirurg, professor i klinisk cancerepidemiologi vid Regionalt cancercentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala och King´s College, London