När ska man behandlas?
Under de senaste tio åren har behandlingen mot hiv utvecklats och förbättrats. Det har gjort att man i dag har goda chanser att slippa att insjukna i aids eller att dö av sjukdomen.
Man ska helst få behandling innan infektioner eller aids har hunnit utvecklas eller innan alltför många så kallade CD4-celler, en typ av vita blodkroppar, har förstörts av hiv.
Om man är smittad med hiv får man lämna blodprov regelbundet för att läkarna ska kunna se hur aktivt viruset är i kroppen och hur påverkat immunförsvaret är. Om man är gravid ska man alltid behandlas.
Behandling av hiv
Hiv måste behandlas med en kombination av flera olika läkemedel för att behandlingen ska ha någon verkan. För närvarande finns det drygt 20 olika mediciner ur sex olika läkemedelsgrupper mot hiv:
- nukleosidanaloger, NRTI
- icke-nukleosider, NNRTI
- proteashämmare
- fusionshämmare
- co-receptorhämmare
- integrashämmare.
De sex läkemedelsgrupperna angriper hiv på olika sätt. Man får ofta en kombination av två NRTI tillsammans med antingen NNRTI eller så kallade proteashämmare. Andra kombinationer används bland annat när viruset är motståndskraftigt.
Behandling efter möjligt smittotillfälle
Man kan få förebyggande behandling i anslutning till ett känt möjligt smittotillfälle för att minska sannolikheten för att man blir infekterad med hiv. Om man har blivit utsatt för smitta bör man uppsöka vård så fort som möjligt. Man måste få behandling inom 36 timmar efter smittotillfället. Man får rådgivning och psykologiskt stöd före och under behandlingen som pågår i fyra veckor.
Viktigt att vara noggrann med behandlingen
En hiv-behandling är mycket effektiv men känslig. För att behandlingen ska hjälpa måste man ta läkemedlet regelbundet utan några avbrott. För att behandlingen ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att den råder gott samarbete mellan den som är smittad och sjukvården.
Om behandlingen är otillräcklig kan viruset fortsätta att föröka sig och riskerar då att bli motståndskraftigt mot läkemedlet. Det kallas också resistens. Om viruset blir resistent mot ett läkemedel kan det också bli resistent mot andra läkemedel i samma läkemedelsgrupp, så kallad korsresistens.
Korsresistens innebär att om viruset är motståndskraftigt mot en medicin, så är det samtidigt motståndskraftigt mot andra läkemedel som verkar på samma sätt. Korsresistens kan därför ibland göra det svårt att hitta en effektiv behandling.
Hiv-läkemedel kan krocka med andra mediciner
När man använder flera läkemedel samtidigt kan de påverka varandra och leda till en så kallad interaktion. Många hiv-läkemedel påverkar eller påverkas av andra mediciner, vilket kan leda till att läkemedlens effekter i vissa fall förstärks eller i andra försvagas. Om man använder dem samtidigt kan det antingen leda till att hiv-medicinerna påverkas, eller tvärtom att de andra läkemedlen påverkas.
Receptfria läkemedel och naturläkemedel kan också påverka hiv-läkemedlen. Därför bör man alltid rådfråga den läkare som ansvarar för hiv-behandlingen innan man påbörjar eller ändrar en medicinering.
Risker med behandlingen
Det är vanligt att man får lättare biverkningar av medicinerna som används vid hiv-smitta, till exempel illamående och diarré. Biverkningarna är ofta värst i början av behandlingen men om de inte går över kan man ibland behöva byta läkemedel. Andra biverkningar, till exempel mardrömmar, yrsel, påverkan på benmärg och blod, kan också göra att man behöver byta medicin. Vissa läkemedel kan ge biverkningar på kroppen efter lite längre tids användning. Man kan till exempel gå ner i vikt, nerver och muskler kan påverkas, man kan även få höjda blodfetter och diabetes.
Även om biverkningarna kan vara svåra, är hiv-läkemedlen livräddande.
Behandling av aids
Även om aids har hunnit bryta ut är oftast hiv-behandlingen effektiv.
För flertalet infektioner och tumörer finns idag effektiv behandling, och i vissa fall profylax. Det är nödvändigt att även påbörja hiv-behandling för att undvika återfall eller insjuknande i nya opportunistiska infektioner eller tumörer.
Att leva med hiv
I dag finns det effektiva läkemedel mot hiv som stoppar infektioner och förhindrar sjukdomen från att utvecklas. Man får ofta börja medicinera innan de första symtomen på aids har hunnit visa sig. Om man sköter sin hiv-behandling så kan man leva ett vanligt liv med till exempel arbete, studier och familj. Det går att ha sex med en ny partner, även om det finns vissa förhållningsregler i Smittskyddslagen som man måste följa. Dels måste man använda kondom när man har penetrerande sex. Dessutom ska man berätta för sin nya partner att man är hiv-smittad innan man har sex. Att ha sex med någon utan att ha berättat att man har hiv är straffbart, och det gäller även om man använder kondom.
Att ha hiv och bli förälder
Det är möjligt att skaffa egna barn om man sköter sin hiv-behandling noggrant. De nya medicinerna har minskat risken för att en hiv-smittad kvinna ska smitta sitt barn under graviditeten, från 15-25 procent innan man gav behandling till mindre än en procent i dag.
Risken för att viruset ska överföras till barnet är störst vid förlossningen. För att minska risken så mycket som möjligt ges hiv-läkemedel till mamman och det nyfödda barnet, och oftast föds barnet med planerat kejsarsnitt. Eftersom viruset också kan föras över med bröstmjölk ska man inte amma sitt barn om man är hiv-smittad.
När mamman är hiv-infekterad behandlas barnet med medicin i cirka fyra veckor efter födseln, och prover kan tas för att se om barnet är smittat redan när det är mellan en och tre månader gammalt. Antikroppar mot hiv som förts över från mamman innan födelsen finns ofta kvar i barnets blod i upp till två år efter födseln, men det betyder inte att barnet är smittat med hiv. Blodprover tas därför också tills barnet är cirka två år, eller tills antikropparna försvunnit.
Med så kallad spermatvätt är det möjligt för en hiv-infekterad man att skaffa barn. Den blivande pappan kan inte direkt överföra smitta till barnet eftersom sädesceller inte kan vara infekterade med hiv. Smittan måste gå via mamman till barnet. Vid en spermatvätt tvättas mannens sperma ren från viruset, som sitter i sädesvätskan och inte i sädescellerna.