Hål i tänderna – karies

Karies kan orsaka hål i tänderna

Tandsjukdomen karies, det som man brukar kalla hål i tänderna, uppstår när bakterier på tänderna bildar syror som gradvis löser upp tandytans emalj. Om sjukdomen inte behandlas blir ytan så småningom ojämn och mjuk, och ett "hål" bildas. Då kan bakterierna tränga längre in i tanden så att den innersta delen, pulpan, blir inflammerad. I vissa fall kan inflammationen fortsätta ut i käkbenet och ge skador även där.

Vissa delar mer utsatta

Man får lättare karies på de delar av tänderna där det lätt samlas bakterier, plack. Det gäller till exempel mellan tänderna, där det är svårt att rengöra ordentligt, och i tuggytor med djupa fåror. Tänderna som sitter längre bak i munnen får oftare bakteriebeläggningar än framtänderna.

Socker sätter igång syrabildning

När man äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar bakterierna med att bilda skadliga syror som fräter på tanden. Syraangreppet brukar pågå i ungefär en halvtimme efter att man ätit. Vanligtvis kan saliven i munnen reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Om det finns fluor i saliven, till exempel genom att man dagligen borstar tänderna med fluortandkräm, fungerar salivens reparationsarbete bättre.

Däremot försämras salivens läkande förmåga om man lider av muntorrhet. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp och saliven inte klarar av att reparera emaljen så bildas till slut hål i tanden.

Vissa läkemedel kan ge muntorrhet. Använder man sådana bör man rådgöra med sin tandläkare eller tandhygienist.

Den friska tanden har en synlig del, kronan, som är täckt med emalj. Emaljen kan gradvis lösas upp och man får ett "hål" i tanden.

Skadligt för tänderna att småäta

Om man äter eller dricker söta drycker ofta får saliven inte tillräckligt med tid på sig att reparera emaljen efter syraangreppet. Därför är det inte bra för tänderna om man äter sötsaker för ofta.

Vanligt tandproblem

Karies och hål i tänderna var mycket vanligt förr, men har minskat. I dag vet de flesta hur man ska sköta sina tänder. Ändå är det många som har kariesproblem.

Äldre människor får oftare karies än yngre. Det kan till exempel bero på att tänderna är svårare att hålla rena på grund av fyllningar, kronor och broar. Bakterier samlas lätt i skarven mellan fyllning och tand. Det kan också bero på att äldre har sjukdomar och mediciner som försämrar salivbildningen, vilket försvårar läkning, eller att man med åren har ändrat sina matvanor.

Man kan undvika hål i tänderna

Det finns några enkla sätt att skydda sig mot att få hål i tänderna. Det är bra att

• låta bli att småäta, särskilt sådant som innehåller socker
• borsta tänderna noggrant med fluortandkräm
• ta extra fluortillskott om det behövs.

Vissa sorters tandbakterier är extra skadliga. Om man har en stor mängd skadliga bakterier i munnen har man också en ökad risk för att få kariesproblem. Med ett salivprov kan mängden skadliga bakterier mätas av tandvårdspersonal. Om man har en förhöjd kariesrisk får man särskilda råd om hur man ska sköta tänderna för att undvika att få hål.Det kan till exempel handla om personlig kostrådgivning och att använda fluortillskott.

Det tar ofta lång tid innan man får hål

En tidig kariesskada kan synas som en vit fläck eller rand på tanden. Ibland sitter skadan på de ytor av tanden som inte syns utåt. Sådana skador kan upptäckas med hjälp av röntgenundersökning. Tidig karies känns inte, men när hålet blir djupare kan man ibland känna ilningar eller isningar i tanden. Ett annat symtom är att tanden känns öm när man tuggar. Om man får tandvärk är det ett tecken på att skadan redan gått ganska djupt.

Vad tandläkaren tittar efter

Vid en undersökning tittar tandläkaren eller tandhygienisten både efter tidiga kariesskador och efter hål som redan har uppstått. En röntgenbild kan visa hur långt in i tanden en kariesskada har nått.

Om man lider av kariessjukdom, det vill säga får nya hål varje år, försöker tandläkaren eller tandhygienisten ta reda på orsaken till detta. Ibland görs till exempel en undersökning av bakteriebeläggningarna eller en kontroll av hur salivflödet fungerar. En så kallad kostanamnes, det vill säga en beskrivning av vad och hur ofta man äter, kan också vara del av undersökningen. 

Tidig behandling

Om tandläkaren eller tandhygienisten upptäcker tidiga kariesskador är det viktigt att man får veta vad man kan göra för att förhindra att skadorna blir större. En tandundersökning kan resultera i att man till exempel ska undvika socker, borsta tänderna bättre med fluortandkräm och ta fluortillskott. Med sådan behandling kan skadan läka och man behöver ingen lagning.

Hur många hål man får i tänderna kan man i stor utsträckning påverka själv. Om tandläkaren lagar tänder, som man sedan inte sköter, får man lätt nya hål intill lagningarna.

Om man har stora problem

Man kan få problem med karies och hål i tänderna även om man sköter tänderna noga. Det kan till exempel bero på muntorrhet eller att man har mycket av vissa skadliga bakteriesorter i munnen. Av tandvårdspersonalen kan man få hjälp med extra rengöring av tänderna, eller med fluorbehandling med gel eller lack. Tandvårdspersonal kan också fylla djupa fåror i tänderna så att bakterier och socker inte kan tränga ner.

Man kan också få råd av tandvårdspersonalen om vad man kan göra själv för att minska problemen.

När man har fått ett hål

Att laga hål i tänderna består av två moment, att

• ta bort den skadade delen av tanden
• fylla hålet med tandfyllnadsmaterial.

Oftast använder tandläkaren en borr för att ta bort den skadade delen av tanden. Det finns också ett medel, Carisolv, som löser upp skadan så att tandläkaren kan skrapa bort den förstörda delen. Om tanden behöver lagas brukar tandläkaren försöka behålla så stor del av tanden som möjligt.

Numera har tandläkarens metoder, bedövningsmedel och utrustning förbättrats så mycket att behandlingen går snabbt och sällan ger obehag.

Om man lider av stark tandvårdsrädsla finns det särskild hjälp att få. 

Olika fyllningar

Det finns flera olika tandfyllningsmaterial som kan användas. Förr var amalgam det vanligaste materialet i kindtänder, men amalgam är sedan 1:a juni 2009 förbjudet att använda som fyllningsmaterial. Numera används i stället olika plastbaserade fyllningsmaterial, så kallade kompositer, eller ett fyllningsmaterial kallat glasjonomer. Guld eller porslin kan också användas som fyllning. Om tanden är väldigt skadad kan man ibland behöva få den ersatt av en krona.

Tandläkaren kan föreslå ett visst material, men man har alltid möjlighet att diskutera alternativ. Flera saker påverkar vilket material man kan välja. Det kan vara vilken storlek skadan har, vilken färg man vill att fyllningen ska ha och vad den får kosta.

När man måste få en rotfyllning

Om hålet har nått tandens innersta del, pulpan, så måste tanden rotfyllas. Då tas den inre delen bort och ersätts med ett rotfyllningsmaterial. Det blir en mer komplicerad lagning, och ibland måste tanden ersättas av en så kallad stiftkrona.

Föräldrainformation på flera språk

Det bästa sättet att skydda barns tänder mot karies är regelbunden tandborstning med fluortandkräm. Det är innehållet i ett faktablad riktat till småbarnsföräldrar och översatt till flera olika språk. Faktabladet är framtaget av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU är en myndighet som granskar och utvärderar medicinska metoder. Utvärderingarna bygger på systematiska genomgångar av vetenskaplig litteratur.

Här kan man skriva ut eller ladda hem faktabladen:

Bosniska
Engelska
Kurmanji
Persiska
Polska
Ryska
Spanska
Sorani
Svenska
Turkiska