Förstoppning hos barn

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Barn som har förstoppning har hård och trög avföring och svårt att tömma tarmen. Det är vanligt att barn blir förstoppade när vanor och rutiner förändras, exempelvis när barnet börjar äta annan mat än bröstmjölk, när det börjar gå på potta eller toalett, eller när det börjar förskola och skola. Om barnet ofta försöker hålla sig kan det leda till förstoppning.

Det är mycket ovanligt att barn som bara får bröstmjölk blir förstoppade, men modersmjölksersättning kan ibland ge förstoppning.

Ofta går förstoppningen över av sig själv eller genom att barnet får nya matvanor. Men ibland kan det ta flera månader eller år innan man kommer till rätta med återkommande förstoppning.

Symtom

Om barnet får förstoppning är det vanligt att barnet är ledset när det försöker bajsa och att avföringen är hård, svår och smärtsam att få fram. Har barnet förstoppning som varar mer än en vecka kan det komma ut lös avföring som rinner förbi den hårda avföringsklumpen som finns i ändtarmen. Barnet kan också ha ont i magen, och ibland får det små sprickor runt ändtarmsöppningen, som gör ont, kan blöda och ge blodstrimmor på avföringen.

Behandling

Spädbarn kan ibland bli hjälpta av att man försiktigt masserar barnets mage. Men man ska sluta om barnet inte tycker om det. Om barnet får modersmjölksersättning kan man rådgöra med BVC och pröva en annan sort som gör avföringen mjuk och lös.

Barn som äter vanlig mat kan man hjälpa genom att ge varierad mat med mycket fibrer och se till att barnet dricker och rör på sig tillräckligt mycket. Det är bra att ge barnet möjlighet till lugna och regelbundna vanor för att bajsa och utnyttja tömningsreflexen som kommer efter att barnet har ätit.

Om varierad mat inte hjälper finns läkemedel som ger mjukare avföring, men innan man använder det ska man rådgöra med BVC eller en läkare.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en barnavårdscentral eller en vårdcentral om:

  • ett spädbarn inte verkar må bra i samband med att det inte kommer avföring
  • barn som äter vanlig mat bajsar mindre än tre gånger på en vecka
  • barnet är ledset på grund av att det gör ont när det ska bajsa
  • barnet har ont i magen, sämre aptit och svårt att bajsa.

Man ska kontakta vårdcentral eller akutmottagning direkt, oavsett tid på dygnet, om barnet har svårt att bajsa och

  • har mycket ont i magen
  • kallsvettas och har utspänd mage
  • kräks
  • har blod och slem i avföringen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad är förstoppning?

Vad är förstoppning?

Hur barnets avföring vanligtvis ser ut och hur ofta den kommer varierar med barnets ålder och vad det äter. Definitionen på förstoppning hos barn är att barnet bajsar mindre än tre gånger i veckan och att avföringen är hård och svår att få fram.

Det är vanligt att barn någon gång blir förstoppade, särskilt när vanor och rutiner ändras, till exempel när barnet börjar med vanlig mat, slutar med blöja eller börjar förskola och skola. Förstoppning är vanligare hos pojkar fram till puberteten därefter blir det vanligare hos flickor.

Förstoppning hos spädbarn som ammas eller får modersmjölksersättning

Det är mycket ovanligt att ett barn som bara ammas får förstoppning. Många spädbarn brukar krysta och ta i ordentligt när de ska bajsa och ibland kan spädbarnet vara kinkigt eller ledset innan det är dags att bajsa, utan att det är förstoppning. Avföringen hos barn som ammas är mjuk som salva, eller lös med fastare delar i, som kan likna melonkärnor. Avföringen är gul, ibland grön, och luktar syrligt.

Det är lika vanligt att ett spädbarn som bara äter bröstmjölk bajsar sju till åtta gånger om dagen som att ett annat barn gör det en gång i veckan. Ibland kan det dröja omkring två till tre veckor mellan avföringarna. Trots att det går så lång tid mellan avföringarna är det inte fråga om förstoppning, utan avföringen är lös och riklig.

Barn som får modersmjölksersättning, eller både bröstmjölk och ersättning, brukar bajsa varje eller varannan dag. Avföringen är oftast fastare än den hos barn som bara får bröstmjölk.

Barn som får modersmjölksersättning får ibland förstoppning. Om barnet har besvär med förstoppning är det ledset när det bajsar och har svårt att få ut avföringen. Bajset är ofta hårt och barnet kan få små sprickor i ändtarmsöppningen, sprickor som kan blöda och ge blodstrimmor på avföringen. Barnet kan också ha ont i magen.

Förstoppning hos barn som äter vanlig mat

Avföringens utseende och konsistens förändras när barnet börjar äta annan mat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning. När barnet är omkring tre, fyra år brukar avföringen likna en vuxens och kommer oftast en till tre gånger om dagen.

Barnet har förstoppning om det bajsar mindre än tre gånger på en vecka och avföringen är hård och svår att få fram. Om barnet är några år gammalt händer det också ibland att lös avföring rinner ut i underkläderna förbi den hårda avföringsklumpen. Det gör att man kan tro att barnet har diarré när det egentligen har förstoppning.

Fäll ihop

Vad beror förstoppning på?

Vad beror förstoppning på?

Förstoppning hos barn beror nästan alltid på barnets vanor som till exempel att barnet äter för mycket stoppande mat, att barnet rör sig för lite eller att barnet går och håller sig av olika anledningar. Ibland kan förstoppning bero på någon sjukdom, men det är mycket ovanligt.

Ändrade matvanor kan ge förstoppning

Det är vanligt att barn får tillfälliga besvär med hård avföring i samband med ändrade matvanor, till exempel när ett barn som bara ätit bröstmjölk börjar äta annan mat eller slutar med bröstmjölk helt och hållet.

För mycket stoppande mat

Avföringen kan bli hård om barnet ofta äter stoppande mat eller om barnet äter mat som innehåller mycket fibrer, men inte dricker tillräckligt mycket. Livsmedel som bevisat har en stoppande effekt är mjölmat, till exempel pasta, ljust bröd och pannkaka. 

Barnet håller sig

Barn omkring två år och äldre kan själva tränga tillbaka sin tömningsreflex, det vill säga kroppens signal om att man behöver bajsa.

När barnet kommer i den här åldern blir bajsandet ofta något privat som det helst vill göra i en trygg och van miljö. Barn kan få förstoppning om de blir störda hemma eller i skolan och inte får ro att tömma tarmen ordentligt. En del barn får därför förstoppning när de börjar på förskolan, familjedaghem, skola eller reser bort.

Ibland kan barnet också vara så upptaget och inne i sin lek att det håller sig för att det inte vill sluta leka. Om barnet ofta håller sig kan det bli förstoppat.

Om barnet har förstoppning kan en ond cirkel uppstå då barnet medvetet eller omedvetet spjärnar emot reflexen att bajsa. Avföringen blir ännu större och hårdare och orsakar ännu mer smärta. I vissa fall kan avföringen bli så stor och hård att den inte kan komma ut av sig själv och då rinner lös avföring förbi den hårda avföringsklumpen. Avföringen trycker också på urinblåsan vilket kan leda till att barnet kissar på sig.

Sår i ändtarmsöppningen

En annan orsak till att barnet försöker hålla sig kan vara att det har fått små sårsprickor i ändtarmsöppningen någon gång tidigare när avföringen varit hård. Då gör det ont när barnet bajsar och av rädsla för att det ska göra ont igen försöker barnet hålla sig. Det kan göra att barnet får förstoppning.

Barnet rör sig för lite

Barn som sitter stilla mycket ,till exempel framför TVn eller datorn, eller har varit sängliggande i samband med en sjukdom kan också få förstoppning.

Oro och stress

Ibland kan förstoppning vara ett symtom på att barnet känner stress eller oro till exempel i samband med förändringar som en flytt, en anhörigs sjukdom eller om det är oroligt i förskolan eller skolan.

Sjukdomar

Om barnet är allergiskt mot komjölk eller inte tål proteinet i vete, råg och korn, så kallad glutenintolerans, kan det leda till förstoppning. Det är vanligt att barn med neurologiska funktionsnedsättningar, till exempel cerebral pares, får förstoppning. Det kan antingen bero på sjukdomen eller på att de rör sig för lite.

Det finns också några mycket ovanliga sjukdomar som kan orsaka förstoppning:

  • Hypotyreos, som innebär att barnet har för låg ämnesomsättning. Den kan vara medfödd och upptäcks då strax efter födelsen med hjälp av ett blodprov (PKU-test) . Hos äldre barn som får den här mycket ovanliga sjukdomen kan symtomen vara exempelvis långsam tillväxt och förstoppning.
  • Hos enstaka barn kan en störning av nerverna i tarmen som ger signaler till tarmmusklerna vara orsaken till förstoppningen, det kallas Hirschsprungs sjukdom eller aganglionos. Denna medfödda störning är mycket sällsynt och ger svår förstoppning redan från de allra första levnadsmånaderna.   

Glutenintolerans hos barn

Komjölksallergi hos barn

Invagination hos barn

Hypotyreos

Hirschsprungs sjukdom

Fäll ihop

Symtom på förstoppning hos barn

Symtom på förstoppning hos barn

Barn som bara dricker bröstmjölk blir mycket sällan förstoppade. Om de blir förstoppade är avföringen hård istället för mjuk och lös.

För barn som inte ammas kan något eller några av dessa besvär vara symtom på förstoppning:

  • Barnet bajsar mer sällan än tre gånger på en vecka.
  • Avföringen är hård och svår att få fram.
  • Barnet är ledset när det försöker bajsa.
  • Barnet har ont i magen, dålig aptit och utspänd mage.
  • Barnet har fått små sprickor runt ändtarmsöppningen som gör ont och kan blöda.
  • Barnet får lös avföring i underkläderna och/eller kissar väldigt ofta eller kissar på sig under dagtid.
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om man funderar över barnets avföringsvanor kan man fråga på en barnavårdscentral eller en vårdcentral.

Man ska kontakta en barnavårdscentral, barnläkarmottagning eller vårdcentral om barnet

  • bara äter bröstmjölk och bajsar små hårda kulor
  • har haft svårt att bajsa i en vecka
  • har återkommande besvär med förstoppning
  • har omväxlande förstoppning och diarré
  • är ledset på grund av att det gör ont när det ska bajsa
  • har ont i magen samtidigt med förstoppningen.

Man ska kontakta en vårdcentral eller akutmottagning direkt, oavsett tid på dygnet, om barnet har svårt att bajsa och

  • har mycket ont i magen
  • kallsvettas och har utspänd mage
  • kräks
  • har blod och slem i avföringen.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det tar olika lång tid att bli av med en förstoppning. Ofta går förstoppningen över av sig själv efter några dagar, men ibland kan det ta mycket längre tid. Om barnet har haft problem med förstoppning länge kan det behöva ta medicin under ett år eller mer för att komma till rätta med besvären. Om barnet känner stor rädsla för att bajsa på grund av att det ofta har gjort ont kan barnet och föräldrarna också behöva få stöd av kunnig personal på en barnläkarmottagning.

Behandling för barn som ammas eller får modersmjölksersättning

Om man märker att barnet försöker krysta utan att det händer något kan man underlätta för barnet genom att ta av blöjan och massera magen försiktigt medurs, men man ska sluta om barnet inte tycker om det.

Om barnet får modersmjölksersättning kan man prova att byta ut ett eller flera mål mot en annan modersmjölksersättning som gör avföringen mjukare och lösare. Det är bra att rådgöra med BVC först.

Är barnet sex månader och äldre kan man pröva att ge barnet lite katrinplommon-, fikon- eller päronpuré. Det finns även katrinplommon- och pärondryck som man kan prova.

Modersmjölksersättning

Behandling för barn som äter vanlig mat

Om barnet verkar förstoppat är det bra att börja med att tänka igenom vad barnet äter och dricker och hur ofta det bajsar. Se till att barnet har tillgång till vatten när det är törstigt. Om barnet har förstoppning kan man försöka ge barnet mer vatten och samtidigt lösande, fiberrik mat som till exempel frukt och grönsaker, grovt bröd och fullkornsprodukter. Till barn i förskoleåldern bör man vara försiktig med att ge alltför mycket fibrer. För mycket fibrer i maten kombinerat med för lite vatten att dricka kan också ge förstoppning.

Exempel på lösande mat:

  • råa grönsaker
  • katrinplommon, fikon, aprikoser, päron
  • bröd som innehåller grovt mjöl
  • grova gryn, havre, vetekli, linfrö, till exempel i müsli
  • messmör.

Läkemedel mot förstoppning

Det finns läkemedel som ger mjukare avföring. De kan vara en bra hjälp om barnet inte gärna äter lösande livsmedel eller om det sitter en hård avföringsklump i ändtarmen som inte kommer ut. Om man behöver lösa upp den hårda avföringsklumpen kan man köpa ett så kallat mikrolavemang för barn på apoteket. Effekten kommer redan efter fem till femton minuter.

Har barnet ont och sprickor i ändtarmsöppningen kan man smörja en bedövande salva på sprickan innan barnet ska bajsa eller ge smärtstillande läkemedel. Ibland kan förstoppningen vara så besvärlig att tarmen behöver rensas med ett större lavemang på en barnläkarmottagning eller vårdcentral. Innan man ger lösande läkemedel till barn bör man rådgöra med BVC eller en vårdcentral.

Om barnet får läkemedel mot förstoppningen är det viktigt att inte avbryta behandlingen i förtid eftersom det är vanligt att förstoppningen då kommer tillbaka. För vissa barn kan det ta mer än ett år för kroppen att ställa om sig, och för barnet att glömma att det gjorde ont att bajsa, och få bra avföringsvanor igen.

Rörelse är bra

Försök se till att barnet får röra på sig tillräckligt mycket. Rörelse hjälper tarmarna att arbeta och gör det lättare att bajsa.

Lugn, trygghet och rutiner

Om man kan misstänka att någon förändring i barnets livssituation har orsakat förstoppningen är det viktigt att ta reda på vad det är och försöka rätta till så gott man kan. Barn behöver stöd från trygga vuxna som har tid just för dem.

En del barn tycker inte om att bajsa när de är bortresta, har barnvakt eller är på förskolan. Märker man att barnet helst bajsar hemma är det bra att försöka ge den möjligheten så att barnet får sitta på pottan eller toaletten i lugn och ro varje dag. Är man bortrest och märker att barnet behöver bajsa, men försöker hålla emot, kan man följa med till toaletten, eller om barnet har blöja, till ett avskilt rum för att hjälpa barnet att känna sig tryggt.

Om barnet har blöja kan man också försöka få det att sitta på huk när det ska bajsa, eftersom det är svårare att tömma tarmen stående. Se också till att barnet får stöd för fötterna, till exempel en fotpall, om barnet sitter på en vuxentoalett. Att ha stöd för fötterna eller att sitta på huk över en potta eller balja gör det lättare att krysta.

När barnet har ätit kommer ofta en reflex att tömma tarmen och därför kan man uppmuntra barnet att försöka bajsa då. Ibland kommer reflexen under själva måltiden. Men man ska inte skynda på eller tjata. Välj den måltid då man har mest gott om tid. Tarmen kommer då ofta in i den rytmen och därför blir det lättare för barnet att bajsa vid ungefär samma tid varje dag.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-03-13
Skribent:

Tor Lindberg, läkare, professor em. barnmedicin

Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Granskare:

Thomas Casswall, barnläkare, specialist i mage- och tarmsjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset