Förkylning

Snuva, täppt i näsan och ont i svalget

När man blir förkyld blir man ofta snuvig eller täppt i näsan. Det är också vanligt med lätt hosta och en obehagskänsla i halsen. Man känner sig hängig och sjuk och ibland kan man få lite feber. Hög feber är ovanligt.

Förkylning är den allra vanligaste formen av luftvägsinfektion. Den drabbar de övre luftvägarna – näsan med bihålorna, mellanöronen, munhålan, svalget och luftstrupen.

När man är förkyld svullnar slemhinnorna i näsan och svalget och ger ifrån sig mer slem än normalt. Slemmet är ibland tunnflytande som vätska och ibland lite tjockare.

Förkylningsvirus är svårt att skydda sig mot

När man blir förkyld har man blivit smittad av ett förkylningsvirus. Sådana virus finns i flera hundra olika varianter. Efter en förkylning har man ett visst skydd mot en ny infektion av samma virustyp, men risken är stor att man stöter på nya varianter av förkylningsvirus.

Kan smitta på flera sätt

Förkylning smittar mycket lätt, särskilt när de första symtomen börjar märkas och under sjukdomens första dagar. Smittan sprids genom luften när den som är sjuk hostar och nyser ut viruspartiklar. I tusentals mikroskopiskt små vätskedroppar kan smittämnet nå ut flera meter. Utomhus sprids inte smittan lika lätt som inomhus, eftersom smittämnet skingras snabbare i fria luften.

Smittan sprids också genom handslag och andra former av direktkontakt. Efter ett ha hälsat på en förkyld person kanske man gnuggar sig i ögat och viruset kommer på så sätt in i kroppen. Även indirekt kan viruset smitta genom att man tar i exempelvis ett dörrhandtag där ett virus tidigare har landat. I vissa fall kan virus och bakterier överleva i flera timmar där de har landat.

Undvik att sprida smittan

Det är svårt att förhindra att förkylningsvirus sprids, men om man är förkyld kan man försöka att inte smitta andra. Man bör

• undvika att ta folk i hand och gärna hålla ett visst avstånd till andra, särskilt när man behöver nysa eller hosta
• alltid försöka nysa i armvecket, inte i handen
• tvätta händerna ofta och noga i förkylningstider, det är viktigt både när man själv är förkyld och när någon i närheten är det
• använda pappersnäsdukar för engångsbruk och kasta dem i en plastpåse som går att stänga till.

Man måste räkna med att man smittar redan innan man har märkt några symtom. Man smittar som mest samma dag som man blir sjuk och några dagar därefter. Sedan sjunker smittsamheten snabbt.

En del blir lättare förkylda än andra

Människor är olika mottagliga för smitta. Ett litet antal vuxna blir nästan aldrig förkylda, medan andra blir det många gånger per år. En vuxen person får i genomsnitt en till två förkylningar per år. Kvinnor får något fler förkylningar än män, troligen för att de har mer närkontakt med små barn. Småbarnsföräldrar smittas ofta av sina barn som går i förskola eller hos dagmamma, som i sin tur har smittat varandra. Mor- och farföräldrar blir ofta förkylda när de umgås med de minsta barnbarnen.

Personer med astma eller andra typer av kroniska lungsjukdomar får ofta mer långdragna förkylningar. Så är det också för dem som av andra anledningar har sämre immunförsvar.

Vanliga symtom

Det går bara något dygn från det att man har smittats tills man märker de första sjukdomstecknen. När man är förkyld känner man sig hängig och sjuk. Man brukar vara snuvig eller täppt i näsan och känna sig irriterad i halsen. Hosta och huvudvärk är också vanligt. Ibland kan man även ha lite feber.

De akuta symtomen, som skiljer sig från person till person, håller i sig några dagar. Efter en till två veckor brukar man ha tillfrisknat från sin förkylning. Snuvan är till en början vattentunn, men kan efter några dagar bli mer trögflytande. Det är naturligt och inte ett tecken på någon komplikation. Förr ansågs det att gulgrön snuva tydde på att man hade en bakterieinfektion, men det är fel. Det går inte att dra sådana slutsatser bara av färgen på snuvan.

Förkylningen kan någon gång ge feber, men den är sällan hög. Barn får oftare feber när de är förkylda än vuxna.

Antibiotika hjälper inte

Mot förkylning hjälper inte antibiotika. Kroppen läker själv infektionen, men man kan lindra symtomen på olika sätt.

Vila kroppen

Det finns mycket man kan göra själv för att lindra besvären. Om man har en kraftig förkylning kan det vara bra att stanna hemma och ta det lugnt första dygnet. Vid feber ska man vara hemma tills den har gått ner.

Vilan behövs, men det innebär inte att man behöver ligga till sängs. Oftast är det bra att vara uppe och röra på sig. Däremot ska man aldrig idrotta med en infektion i kroppen.

Om man är täppt i näsan

Om man är mycket täppt i näsan kan man först pröva näsdroppar eller nässprej som innehåller koksaltlösning. Färdiggjorda koksaltdroppar och koksaltsprej finna att köpa på apotek. Det går även att göra en koksaltlösning själv genom att blanda en milliliter – ett kryddmått – salt i en deciliter vatten. Om det inte räcker finns det näsdroppar eller nässprej som minskar svullnaden, och därmed också snuvan, i näsan. Läkemedlen finns att köpa receptfritt. Om alla i familjen har var sin sprejflaska, så sprids inte smittan den vägen. Man kan också köpa näsdroppar i engångsförpackning. Avsvällande näsdroppar eller nässprej bör inte användas mer än tio dagar i följd, eftersom läkemedlet då kan få motsatt effekt och orsaka nästäppa.

För att det ska bli lättare att andas om natten kan man pröva att ligga högt med huvudet. Om man har en säng där man kan höja huvudändan kan man pröva det, annars kan man pröva att sova med en extra huvudkudde eller tillfälligt höja sängens huvudända genom att lägga ett par böcker under vardera sängstolpen.

Ont i halsen eller feber

Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel. I samband med en förkylning har man ibland feber som håller i sig några dagar utan att det behöver betyda något allvarligt. Men man kan ta febernedsättande läkemedel om man mår dåligt av febern, till exempel har ont i kroppen eller sover dåligt. Mot smärtan och febern kan man ta medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren. Dessa mediciner går att köpa receptfritt.

Det är också bra att dricka mer än vanligt eftersom kroppen förlorar mer vätska när man har feber.

Har man besvär i svalget kan man också pröva att använda receptfria halstabletter. De kan ge en viss lindring om man har ont i halsen, men de kan inte minska själva svullnaden i slemhinnorna.

Hostmedicin kan hjälpa mot rethosta

Hostmedicin är i de allra flesta fall onödig. Om man har slemhosta är det viktigt att hosta upp slemmet för att rensa luftrören. De slemlösande läkemedel som finns på apotek gör inte så stor nytta. Hostdämpande mediciner bör inte användas mot slemhosta eftersom man då hostar mindre och därmed inte blir av med slemmet. Hostdämpande medicin kan hjälpa mot besvärlig rethosta, men många gånger fungerar dryck lika bra. Både varm och kall dryck kan hjälpa.

Det finns receptfria mediciner som innehåller noskapin som hjälper mot rethosta.

Jobba eller inte? Låt dagsformen avgöra

Första dygnet kan det vara bra att vila helt hållet om man har en kraftig förkylning. Också ur smittsynpunkt är det bra att stanna hemma första dagen. Har man feber bör man inte gå till jobbet, men annars behöver man normalt inte stanna hemma för en förkylning med snuva, lätt halsont och lite huvudvärk.

Motion och förkylning

En enkel snuvförkylning utan feber eller värk i kroppen behöver inte hindra att man motionerar normalt. Men om man har en kraftigare förkylning, särskilt om man har feber, bör man avstå från hårdare motion och idrott. I sällsynta fall kan virusinfektionen spridas till hjärtmuskeln och man får en hjärtmuskelinflammation, så kallad myokardit. Då kan ansträngning av hjärtat orsaka rubbningar i hjärtats rytm.

Om man misstänker att man har fått en inflammation i hjärtmuskeln bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man blir sämre

Om motståndskraften först har försvagats av förkylningsvirus är det lättare för bakterier att attackera slemhinnan i luftvägarna. Därför är det ganska lätt att råka ut för olika följdsjukdomar som till exempel bihåleinflammation, lunginflammation och öroninflammation när man är förkyld.

Bihåleinflammation

Vuxna som är förkylda kan få inflammation i näsans bihålor, så kallad bihåleinflammation eller sinuit. Vanliga symtom när man har bihåleinflammation är huvudvärk med tryckkänsla i panna och ansikte, feber och ibland tjock snuva.

Bihåleinflammationer är vanliga och det är inte alltid man behöver söka vård. Oftast går besvären över av sig själv, men ibland kan man behöva ta antibiotika.  Det brukar ta minst tio dagar från det att man fått de första tecknen på förkylning, tills att man får en bihåleinflammation orsakad av bakterier. Om man misstänker att man har bihåleinflammation och besvären inte ger med sig kan man kontakta sin vårdcentral.

Barn får sällan bihåleinflammation men det händer. Om barnet blir svullet kring ena ögat och får hög feber bör man kontakta en läkare.

Hosta och luftrörsbesvär

Om man har astma kan förkylningsvirus utlösa astmabesvär. För personer som har kronisk luftrörskatarr, ofta rökare, kan en förkylning lätt leda till bakterieinfektioner i luftrören eller till lunginflammation. Det är framförallt äldre personer som råkar ut för lunginflammation.

Om man tidigare bara haft vanliga förkylningssymtom, men börjar hosta allt mer och febern stiger, kan det tyda på en svårare infektion. Då finns det anledning att kontakta läkare på sin vårdcentral för att bli undersökt.

Öroninflammation vanligare hos barn

För barn som är förkylda är öroninflammation den vanligaste följdsjukdomen. Men även som vuxen kan man få öroninflammation i samband med en förkylning, även om det är sällsynt. Symtomen är en stark smärta i örat eller öronen, en känsla av att man har fått lock för örat eller öronen och att man får nedsatt hörsel. Ibland rinner det vätska ur örat. Man bör kontakta vården om man tror att man har öroninflammation.

Stämbandskatarr

Förkylning kan också leda till att stämbanden blir inflammerade och att man blir hes. Stämbandskatarr beror mycket sällan på bakterieinfektioner och behandlingen består oftast bara i att man vilar rösten.

Huskurer

Det finns många huskurer som påstås kunna bota förkylning. Att äta C-vitamin i stora mängder är en sådan. Men det finns inget vetenskapligt stöd för att det vare sig botar eller förebygger förkylning.

Vitlök i olika former är en vanlig huskur. Många anser att det förebygger och botar förkylning. Men liksom för andra huskurer finns inga vetenskapliga bevis för en sådan effekt. Att äta vitlök i rimlig mängd har inga särskilda biverkningar, men man bör definitivt inte stoppa vitlöksklyftor i öronen eftersom de kan svälla och fastna i hörselgången.

Många huskurer innehåller alkohol. Ur medicinsk synpunkt är det inte så bra. Alkoholen frestar på en redan stressad kropp. Spriten gör helt enkelt mer skada än nytta, även om effekten på kort sikt kanske är att man lättare står ut med besvären.

Om man är förkyld är det bra att dricka lite extra. Om det är vatten, honungsvatten, svartvinbärssaft eller annan dryck har nog ingen större betydelse. Dryck kan lindra besvären, men botar inte själva förkylningen.

Naturläkemedel

I Sverige finns det flera naturläkemedel som är godkända för att lindra förkylningssymtom. Några är gjorda av växten echinacea, röd solhatt. Det är svårt att hitta övertygande bevis för att naturläkemedel har avsedd effekt när man är förkyld.