Blåssten

Allmänt

Blåssten kallas en eller flera stenar som bildats i urinblåsan. En blåssten kan bildas när urin blir kvar i blåsan efter att man kissat klart. Urinen som finns kvar bildar kristaller som i sin tur klumpar ihop sig. Blåssten är relativt ovanligt.

Hos män beror blåssten ofta på att prostatan är förstorad, vilket gör det svårare att tömma urinblåsan. Hos kvinnor är livmoderframfall den vanligaste orsaken till blåssten eftersom livmoderframfall gör det svårt att tömma blåsan på all urin.

Om man använder urinkateter, det vill säga en tunn mjuk slang som tömmer urinblåsan, ökar risken att få blåssten.

Man kan ha blåssten i flera år utan att märka det. Efter behandlingen blir man oftast bra, men det kan bildas nya stenar.

Symtom

Om man har blåssten kan man

  • ha en ojämn urinstråle, som kan bli svagare eller helt upphöra ibland
  • få vänta en stund innan flödet kommer igång när man vill kissa
  • ha ont när man kissar
  • ofta ha urinvägsinfektioner och blod i urinen.

Om man har kateter och urinen rinner bredvid eller katetern glider ut, kan det bero på att man har blåssten.

Behandling

Om blåsstenen behöver tas bort görs en cystoskopi. Då för läkaren in ett instrument i urinblåsan via urinröret för att ta ut blåsstenen. Om stenen är stor kan det bli nödvändigt med en operation.

Om det är prostataförstoring som orsakat blåsstenen kan prostatakörteln behöva behandlas med läkemedel eller operation.

När ska man söka vård?

Om man misstänker att man har blåssten i urinblåsan kan man ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 eller kontakta sin vårdcentral.

Senast uppdaterad:
2012-11-07
Skribent:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.