Läkemedel vid typ 2-diabetes

Skriv ut
Skriv ut

Översikt

Översikt

Vanligaste typen av diabetes

Ungefär 450 000 människor i Sverige har diabetes och de allra flesta av dem, nio av tio, har typ 2-diabetes. Sjukdomen kallas även för ålders- eller vuxendiabetes, men man kan även få den som ung eller barn.

Insulin är ett hormon som tillverkas i bukspottkörteln. Det behövs för att socker, glukos, som finns i blodet ska kunna tas upp av kroppens celler. Om man får typ 2-diabetes har kroppens celler blivit mindre känsliga för insulin, och det insulin som kroppen producerar räcker inte till.

Insulinresistens och minskad insulinproduktion

Typ 2-diabetes kännetecknas av att kroppens olika celler blir mindre känsliga för insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att det kommer mer insulin från bukspottkörteln räcker det inte till. Blodsockret kan då inte tas upp av kroppens celler, utan i stället ökar halten av socker i blodet. Det är ett förstadium till typ 2-diabetes. Om utvecklingen får fortsätta stiger blodsockervärdet ytterligare och når till sist den nivå som kallas typ 2-diabetes. Hela utvecklingen fram till sjukdomen typ 2-diabetes tar flera år.

Efter många år med typ 2-diabetes börjar också insulinproduktionen att minska i kroppen, som får en brist på insulin.

Faktorer som bidrar till insulinresistens är bland annat övervikt, brist på motion, rökning, åldrande och arvsanlag.

Bra matvanor och motion viktigt

Om man har typ 2-diabetes är det viktigt att äta rätt och motionera regelbundet. Bra mat när man har diabetes är detsamma som bra mat för alla. Ofta behöver man ändra sina matvanor genom att både dra ner på den totala mängden kalorier och sprida ut dem på fler mål. Motion sänker också blodsockervärdet och ofta kan det räcka med en rask promenad för att åstadkomma en sänkning.

Om det inte går att hålla blodsockerhalten på en godtagbar nivå med hjälp av viktminskning,  förändrade matvanor och regelbunden motion, behöver man någon form av läkemedelsbehandling. Vad som är ett bra blodsockervärde avgörs från person till person. Ofta får man börja med läkemedelsbehandling redan när sjukdomen upptäcks, men det kan också gå många år innan man behöver medicin.

Läkemedel som används vid typ 2-diabetes

När man börjar ta medicin börjar man vanligen med ett läkemedel i form av tabletter. Men efter hand kan behandlingen behöva trappas upp, och då kombinerar man ofta olika sorters tabletter. Med tiden kan man behöva lägga till insulinbehandling, oftast kombinerat med tabletter.

Det finns flera olika läkemedelsgrupper som verkar på olika sätt:

  • Metformin ökar kroppens känslighet för insulin. Kroppens celler kan då ta upp socker från blodet så att blodsockerhalten sjunker utan att bli alltför låg. Medicinen ger oftast inte någon viktökning.
  • Sulfonureider ökar kroppens egen produktion av insulin. Behandlingen har bäst effekt de första åren efter att man har fått typ 2-diabetes då man fortfarande har en relativt bra egen produktion av insulin.
  • Glitinider ökar kroppens egen produktion av insulin. Glitinider kallas ibland glinider.
  • Alfaglukosidashämmare hindrar eller bromsar upptaget av socker från tarmen till blodet. Medicinen ger inte någon viktökning.
  • Glitazoner sänker halten av blodsocker och påverkar fettcellerna så att känsligheten för insulin i kroppen förbättras. Glitazoner gör ofta att man går upp i vikt.
  • Inkretiner är en ny grupp av diabetesläkemedel. När man äter bildas ett hormon i tarmen som påverkar bukspottskörteln så att den ökar insulinproduktionen och ger en snabbare mättnadskänsla. Inkretiner fungerar som det hormonet och orsakar inte någon viktuppgång.

Behandling med insulin

För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att ha ett bra blodsockervärde. En behandling med insulin ska helst likna kroppens egen insulinproduktion. Oftast får man insulin i kombination med tabletter, vanligen metformin. Man börjar med en dos insulin per dygn, men med tiden kan man behöva fler doser, oftast två gånger per dygn men enstaka gånger, speciellt då stor flexibilitet i levandsvanor krävs, kan insulin fyra gånger per dygn vara nödvändigt.

Lågt blodsocker - hypoglykemi

När man använder vissa läkemedel mot diabetes kan blodsockret bli för lågt. Om man känner hunger, matthet, oro eller får svettningar, darrningar, huvudvärk och blir blek kan det bero på att blodsockret blivit för lågt. Sådana symtom kallas känningar och försvinner oftast ganska snabbt när man ätit något sött, till exempel druvsocker. Även ett glas mjölk kan hjälpa.

Under graviditet

Om man är gravid och har diabetes ska man oftast inte använda någon form av blodsockersänkande tabletter. Ibland kan man få behandling med metformin. Om man inte kan hålla blodsockret på en bra nivå med lämpliga matvanor och regelbunden motion, brukar insulinbehandling vara det enda alternativet. Man ska alltid diskutera sin behandling med en läkare.

Vanligt att man går upp i vikt

Många blodsockersänkande läkemedel ger en viss viktuppgång. Om man har problem med vikten kan det vara bra om man får ett läkemedel som inte gör att man lätt går upp ytterligare i vikt, till exempel metformin.

Fäll ihop

Metformin

Metformin

Metformin ökar cellernas känslighet för insulin så att socker tas upp från blodet. Medicinen gör även att leverns egen produktion av socker minskar. Blodsockerhalten sänks utan att bli alltför låg.

Metformin är den behandling som oftast rekommenderas i första hand. Det är vanligt att man använder metformin dagtid och kompletterar med insulin till natten. Man går oftast inte upp i vikt av att använda läkemedlet.

Viktigt

Om man har dåligt fungerande njurar bör man inte använda metformin.

Det är bra att vara försiktig med alkohol när man tar tabletter som innehåller metformin, särskilt om man har en leverskada eller är undernärd.

Metformin kan i sällsynta tillfällen ge upphov till störningar i kroppens mjölksyrabalans. Detta är ett allvarligt tillstånd som särskilt äldre personer eller personer med nedsatt njurfunktion kan råka ut för. Tillståndet kallas laktatacidos, eller mjölksyraförgiftning, och påverkar det allmänna hälsotillståndet på olika sätt. Det är vanligt att man får ont i magen eller i musklerna, känner sig svag och orkeslös och man kan förlora medvetandet. Om man misstänker att man har fått laktacidos bör man omedelbart kontakta sjukhus.

Om man har diarré eller kräks

Risken för att få laktatacidos ökar om man får vätskebrist. Om man behandlas med metformin och kräks, har diarré eller får svårt att få i sig att dricka ska man inte ta medicinen. Innan man tar nästa dos är det viktigt att man kontaktar sin läkare eller diabetessjuksköterska.

Biverkningar

Vanliga biverkningar av metformin är magbesvär som till exempel magknip och illamående, speciellt i början av behandlingen och om doserna höjts mycket. Man får ofta börja behandlingen med en låg dos och vid behov öka dosen långsamt. För att minska risken för magbesvär är det bäst att ta medicinen med en måltid.

Exempel på läkemedel som innehåller metformin

Metformin finns även i kombination med andra typer av diabetesläkemedel i

  • Competact, som även innehåller en glitazon
  • Eucreas och Janumet, som även innehåller en inkretin.
Fäll ihop

Sulfonureider

Sulfonureider

Så här fungerar sulfonureider

Sulfonureider är en grupp läkemedel som gör att bukspottkörteln producerar och utsöndrar mer insulin.

Sulfonureider fungerar bäst de första åren efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes. Då har man ofta en relativt bra egen produktion av insulin. När den egna insulinproduktionen med åren börjar avta, minskar också effekten av medicinen.

Man ska ta sulfonureider strax före en måltid. Det gör att det kommer mer insulin till blodet just när det behövs som bäst.

Den blodsockersänkande effekten av de olika läkemedlen i gruppen sulfonureiderna sitter i upp till 24 timmar.

Viktigt

Om man använder sulfonureider kan man få blodsockerfall, hypoglykemi. För att undvika det måste man vara noga med att äta regelbundna måltider och ta medicinen strax före måltiden.

Man kan också få hypoglykemi om man använder sulfonureider och har en dålig lever, om man använder alkohol eller om man kombinerar sulfonureider med höga doser acetylsalicylsyra, till exempel Treo, Magnecyl eller liknande. Är man äldre och äter lite, ökar risken för blodsockerfall. Om man anstränger sig fysiskt sjunker blodsockret och man behöver oftast äta lite extra för att förebygga hypoglykemi.

Biverkningar

Sulfonureider har få biverkningar, förutom blodsockerfall kan en del personer få magbesvär som illamående och kräkning. Det är vanligt att man går upp i vikt av sulfonureider.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen sulfonureider

Fäll ihop

Glitinider

Glitinider

Så här fungerar glitinider

Glitinider är en grupp läkemedel som gör att bukspottkörteln producerar och utsöndrar mer insulin. De påminner alltså om sulfonureider men har en snabbare och kortvarigare effekt.

Glitinider används i första hand tillsammans med metformin och kan användas av de flesta som har typ 2-diabetes. Glitinider fungerar bäst de första åren efter att man har fått diagnosen typ 2-diabetes. Då har man ofta en relativt bra egen produktion av insulin. När den egna insulinproduktionen med åren börjar avta, minskar också effekten av medicinen.

Man ska ta glitinider strax före en måltid. Det gör att det kommer mer insulin till blodet just när det behövs som bäst.

Viktigt

Glitinider kan göra att blodsockerhalten blir för låg och man kan få hypoglykemi, blodsockerfall. Eftersom glitinider har en kortvarig effekt i kroppen blir blodsockerfallet inte så långvarigt och risken för allvarlig hypoglykemi är mindre än med sulfonureider.

Biverkningar

Förutom en viss risk för blodsockerfall är det ovanligt att man får biverkningar av glitinider.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen glitinider

  • NovoNorm
  • Repaglinid
  • Starlix
Fäll ihop

Alfa-glukosidashämmare

Alfa-glukosidashämmare

Så här fungerar alfaglukosidashämmare

En stor del av det socker man får i sig med maten är så kallade sammansatta sockerarter. Det sammansatta sockret kan inte tas upp av blodet från tarmen utan att först brytas ner till enkla sockerarter.

Läkemedel i gruppen alfaglukosidashämmare gör att sammansatt socker inte bryts ner så snabbt i tarmen. När nedbrytning av socker tar längre tid, dröjer det också längre innan sockret från tarmen tas upp av blodet. Alfaglukosidashämmare sänker blodsockerhalten men inte lika mycket som de andra läkemedlen.

Alfaglukosidashämmare ska man ta strax före eller i början av en måltid för att effekten ska bli så bra som möjligt.

Läkemedel i den här gruppen rekommenderas om man är överviktig, eftersom läkemedlen inte gör att man går upp i vikt.

Biverkningar

Alfaglukosidashämmare kan göra att man får gaser i magen och diarré, speciellt i början av behandlingen. Om man inleder behandlingen försiktigt och ökar dosen i små steg minskar risken för besvär med magen. För att lindra magbesvären kan man också undvika alla slags socker, vilket samtidigt gör att blodsockerhalten förbättras.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen alfaglukosidashämmare

Glucobay

Fäll ihop

Glitazoner

Glitazoner

Så här fungerar glitazoner

Glitazoner sänker blodsockervärdet genom att hjälpa kroppen att bättre utnyttja det egna insulinet. Glitazoner påverkar fettceller på ett sätt som bland annat gör att känsligheten för insulin förbättras. Detta påverkar också sockeromsättningen i lever och muskler så att blodsockret lättare kan komma på rätt nivå.

Glitazoner används oftast tillsammans med metformin eller läkemedel ur gruppen sulfonureider, om man behöver mer än ett läkemedel för att få blodsockret på en bra nivå. Man kan också behöva byta till en glitazon om man inte kan använda metformin på grund av biverkningar.

Viktigt

Om man snabbt går upp i vikt och märker att man blir lättare andfådd än vanligt, ska man kontakta sin läkare. Det kan bero på att det samlas vätska i kroppen, så kallat ödem.

Glitazoner ska inte användas tillsammans med insulin eftersom det då finns risk att man får vätska i kroppen och hjärtproblem. Glitazoner ska inte heller användas om man har haft hjärtsvikt, kärlkramp i hjärtat eller benen eller problem med levern. När man tar medicinen får man lämna blodprov regelbundet för att kontrollera att levern fungerar som den ska.

Biverkningar

Glitazoner gör ofta att man går upp lite i vikt.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen glitazoner

Actos

Fäll ihop

Inkretiner

Inkretiner

Så här fungerar inkretiner

Det finns två olika typer av läkemedel som ingår i gruppen inkretiner, GLP-1-analoger och DPP4-hämmare. Båda påverkar kroppens eget hormon GLP-1, men på olika sätt. Båda typerna av inkretiner används tillsammans med sulfonureider eller metformin om behandling med dessa läkemedel inte räcker till för att klara av en bra blodsockerkontroll.

GLP-1-analoger är kopior av hormonet GLP-1, som bildas naturligt i tarmen och som bland annat ökar kroppens egen produktion av insulin. GLP-1-analoger tas som en spruta en eller två gånger per dag, i fasta doser och inte anpassat från person till person som insulin.

DPP4-hämmare gör att hormonet GLP-1 bryts ner i en långsammare takt i kroppen. På det sättet ökas den insulinbildande effekten av GLP-1 och blodsockerhalten sänks. DPP4-hämmare tas som tabletter en gång per dag.

Biverkningar

Den mest framträdande biverkningen av GLP-1-analoger är illamående. Troligen beror det på att magsäckens innehåll tömmer sig till tarmen lite långsammare än vanligt. Det har det positiva med sig att blodsockervärdet inte stiger så snabbt efter en måltid. GLP-1 analoger ger ingen viktökning, de kan till och med orsaka en viss viktnedgång.

DDP4-hämmare verkar ge få biverkningar. Medicinerna orsakar ingen viktökning.

Risken för blodsockerfall är liten med inkretiner.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen inkretiner

Läkemedel som tillhör gruppen inkretiner är:

GLP-1-analoger

  • Byetta
  • Victoza

DDP4-hämmare

  • Galvus
  • Januvia
  • Onglyza

DDP4-hämmare finns även i kombination med metformin i Eucreas och Janumet.

Fäll ihop

Insulin

Insulin

Så här fungerar insulin

För de flesta med typ 2-diabetes blir behandling med insulin förr eller senare nödvändig för att man ska kunna ha ett bra blodsockervärde. Ibland behövs insulin redan när sjukdomen upptäcks, men oftast dröjer det flera år.

Hur tar man insulin?

Insulin finns inte som tabletter utan tas med spruta till exempel på magen eller låren. Vanligast är att använda så kallade insulinpennor. Det är sällan några problem att ta sina insulinsprutor själv. Enstaka personer med typ 2-diabetes tar insulin med elektroniskt styrda insulinpumpar.

Hur ofta man behöver ta insulin varierar. En del tar insulin en gång om dagen, andra flera gånger per dag.

Det finns insulin som har effekt i ungefär ett dygn, så kallat medellångverkande insulin. Oftast tar man det på kvällarna och i kombination med tabletter, till exempel metformin.

Man kan även använda en blandning av ett snabbverkande och ett medellångverkande insulin. Den blandningen tar man före frukost och före middag.

Ett tredje sätt att tillföra insulin är att ta medellångverkande på kvällen och små doser snabbverkande insulin före varje måltid.

Viktigt

Det är viktigt att insulindosen är anpassad till hur mycket man äter och hur mycket energi man gör av med, till exempel genom motion och kroppsarbete.

Om man tar en för stor dos insulin sjunker blodsockervärdet och man kan få en insulinkänning. Det kallas ibland hypoglykemi. Om man får en insulinkänning så kan man vara hungrig, matt, orolig eller få darrningar, huvudvärk, svettas mycket och bli blek. Hypoglykemi försvinner oftast ganska snabbt om man äter något sött, till exempel druvsocker, sockerbitar eller något annat med mycket socker i. Även ett glas mjölk kan hjälpa. Därför kan det vara bra att alltid ha med sig druvsockertabletter eller sockerbitar.

Man bör vara försiktig vid bilkörning om man ofta får lågt blodsockervärde, eftersom reaktionsförmågan och synskärpan blir sämre när blodsockret sjunker.

Om man tar  för låg insulindos stiger blodsockerhalten, och det kallas hyperglykemi.

Biverkningar

Om man tar sprutor på samma ställe många gånger kan det bildas en fettansamling på huden som försämrar upptaget av insulin. Det är därför bra att ta insulinsprutorna på olika ställen. Man kan få hjälp av en diabetessjuksköterska med att lära sig att ta sprutor.

 

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-11-27
Skribent:

Tomas Fritz, läkare, specialist i allmänmedicin, Sickla Hälsocenter

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mats Eliasson, adjungerad professor i medicin vid Umeå Universitet, specialist i internmedicin och hormonsjukdomar, Sunderby sjukhus, Luleå. Prioriteringsordförande i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Diabetes.