Man kan söka själv eller få en remiss av en läkare
Man kan alltid kontakta en sjukgymnast genom att själv ringa och beställa tid. Man kan också få en remiss från en läkare. Man betalar en patientavgift som är olika i olika landsting.
Man kan ibland få träning utskrivet på recept (FaR) av till exempel läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Man får då förslag på träning som är lämplig vid just den diagnos man har, men man får själv vara med och välja aktivitet.
Inför besöket
Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt inför ett besök hos sjukgymnasten, men ofta får man ta av sig kläderna för undersökning och behandling och därför kan det vara skönt att ha underkläder som man känner sig bekväm i. Ibland kan man behöva träningskläder, men sjukgymnasten informerar om det i sådant fall.
Första besöket
När man kommer till en sjukgymnast första gången får man berätta om sina besvär och svara på frågor. Sjukgymnasten ställer frågor om bland annat tidigare besvär, sjukdomar, arbete och fritidsaktiviteter. Man får också berätta om man tar läkemedel och i så fall vilka.
Innan man blir behandlad blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Sjukgymnasten undersöker bland annat hur man rör sig, om och var man har ont, hur lederna fungerar och styrkan i musklerna. En del undersökningar gör sjukgymnasten med händerna. Syftet med att känna för hand är att hitta exempelvis den sena, muskel eller led som gör ont.
Om sjukgymnasten misstänker att man kan ha sjukdomar eller symtom som behöver utredas mera får man en remiss till en läkare.
Speciell bänk
Ibland får man ligga eller sitta på en speciell bänk under behandlingen. Bänken är stoppad, men ändå ganska fast. Ofta är bänken höj- och sänkbar så att det går lätt att komma upp på den, och den kan sedan ställas in i olika lägen under behandlingen.
Det finns ofta olika träningsredskap hos sjukgymnasten, som till exempel gummiband och balansplattor. Ibland finns det ett större gym med träningsmaskiner.
Individuellt träningsprogram vanligt
När man har ont blir musklerna ibland svaga, korta och stela. Ibland tappar musklerna sin stabiliserande funktion och behöver tränas på rätt sätt för att fungera så bra som möjligt igen.
Man får hjälp av sjukgymnasten att lägga upp och prova fram ett träningsprogram som passar och med att hitta rätt nivå på träningen och att utföra övningarna på rätt sätt.
Man kan träna hemma, hos sjukgymnasten eller på ett gym. Det kan göra ont när man tränar och det är inte farligt. Men om man upplever att man får mer ont av att träna är det viktigt att säga till så att sjukgymnasten kan göra anpassningar av programmet om det behövs.
Ibland tränar man eller behandlas i grupp,till exempel om man har en sjukdom som höftledsartros. Även stresshantering och avspänning eller bassängträning kan man göra i grupp.
Även konditionsträning viktigt
Att behålla sin kondition är mycket viktigt, framför allt om man har smärta som sitter i länge. Att röra på sig som till exempel att gå promenader kan göra både att man får mindre ont och bättre kondition. Med hjälp från sjukgymnasten kan man öka sin motivation och skapa nya vanor som innebär att man rör sig mer.
Stabiliseringsträning ger kontroll över musklerna
Stabiliseringsträning, eller koordinationsträning, innebär att man lär sig att hitta och använda de muskler som kontrollerar ryggens leder, eller de muskler som kontrollerar till exempel axelleden.
Genom att musklerna fungerar bättre så kan smärtan minska. Stabiliseringsträning kan man göra under ledning av sjukgymnasten. På sikt kan man även självständigt träna stabilitet med olika redskap, hemma eller på gym. Det går också bra att träna stabilisering i bassäng, med hjälp av vattengymnastik.
Råd och hjälp att hantera smärta
Man kan också få råd om vad man kan göra själv för att minska smärtan och om hur man på bästa sätt kan använda sin kropp trots att man har ont. Om man till exempel har musarm eller nackbesvär kan man få råd om hur man ska sitta, gå eller ändra sin hållning för att få mindre ont. Man kan också få hjälp att prova ut olika hjälpmedel som till exempel ett särskilt tangentbord eller en ergonomisk mus.
Ibland förstärks smärta i rygg och axlar av stress eller oro och ångest. Då kan metoder som till exempel kroppskännedom, stresshantering och olika avslappningsövningar hjälpa.
Man kan också få råd om hur man bäst ska använda kroppen för att motverka besvär i framtiden. Det kan handla om att hitta och åtgärda sådant som gör att man får ont, allt från trivsel på arbetsplatsen till att ha en bra sittställning eller rätt lyftteknik.
Andra behandlingsmetoder
Det finns flera olika metoder som en sjukgymnast kan använda, till exempel:
- triggerpunktsbehandling
- muskeltöjning
- mobilisering
- traktion
- manipulationsbehandling
- akupunktur
- transkutan elektrisk nervstimulering, tens
- basal kroppskännedom
- massage
- kyla eller värme
Det är främst de leder och muskler som gör ont som behandlas. Man kan också få behandling i kroppsdelarna intill för att minska belastningen på den del som gör ont. Vissa av behandlingarna kan man själv göra hemma efter att man fått en instruktion från sjukgymnasten.
Triggerpunktsbehandling
För att man ska få mindre ont kan triggerpunktsbehandling användas. Det innebär att sjukgymnasten trycker på ömmande områden som finns i spänd muskulatur, så kallade triggerpunkter.
Muskeltöjning – stretching
Muskeltöjning kan minska smärtan om musklerna är stela i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen eller har triggerpunkter som ger smärta och värk. Sjukgymnasten sträcker försiktigt ut muskulaturen.
Vid mobilisering töjs leden
Mobilisering innebär att sjukgymnasten töjer leden, ofta så långt det går, för att påverka stelheten och öka rörligheten i leden. Det kan i sin tur minska smärtan. Sjukgymnasten håller kvar töjningen 10 till 30 sekunder och upprepar den flera gånger.
Traktion kan avlasta en stel led
Traktion av en led betyder att sjukgymnasten drar isär och avlastar en led som gör ont eller är stel i till exempel ryggen, nacken, axeln eller höften.
Manipulation påverkar stelhet och smärta
Manipulationsbehandling innebär att sjukgymnasten försiktigt för ut en led en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Sedan drar sjukgymnasten isär ledytorna ytterligare genom ett snabbt tryck. Ett litet knäpp kan ibland höras, men är inte det viktiga för att behandlingen ska fungera. Manipulationsbehandlingen kan göra att leden fungerar som den ska igen. Det gör att man får mindre ont och att musklerna kan slappna av.
En del sjukgymnaster använder akupunktur
Många sjukgymnaster har utbildning i akupunktur. När man får behandling med akupunktur används tunna, sterila engångsnålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen. Smärtans utbredning avgör vilka punkter som behandlas. Ofta används punkter som ligger både nära och långt ifrån det område där man har ont. När punkterna stimuleras frisätts kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner. Även andra ämnen som har effekter i hjärnan och ryggmärgen påverkas av akupunktur.
Med tens stimuleras nerver elektriskt
När man använder tens, transkutan elektrisk nervstimulering, stimuleras vissa nerver av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Elektroder fästs på huden. De ansluts sedan till en dosa som ger svaga elektriska impulser. Tens används som smärtlindring vid molande värk från muskler, senor och leder och om man har nervsmärtor. Under behandlingen upplever man en surrande känsla i huden.
Basal kroppskännedom
En del sjukgymnaster jobbar specifikt inriktat på kopplingen mellan kroppen och psyket. Vanligaste metoden är basal kroppskännedom där man genom särskild rörelseträning förbättrar sin egen kroppsuppfattning. Metoden används om man har olika psykiska besvär, kroppsliga spänningar och långvarig smärta och värk.
Massage
Massage innebär att muskler, senor och bindväv masseras. Behandlingen leder till att spända och ömmande muskler slappnar av.
Kyla eller värme kan lindra tillfällig värk
Tillfällig värk kan ibland lindras av kyla eller värme. Det beror på att de nervimpulser som signalerar kyla och värme konkurrerar ut smärtimpulserna. Om man fått en plötslig skada, till exempel en stukning,kan man få mindre ont om man snabbt kyler området. Värme kan också göra att det gör mindre ont.
Efter behandlingen
Det är sällan man får mer ont efter ett besök hos sjukgymnasten, men om det sker är det viktigt att man berättar det så att sjukgymnasten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå. Man kan känna sig lite trött och lite öm i musklerna efteråt, men det brukar gå över efter några timmar. Man brukar få ett program med uppgifter som man ska göra hemma mellan besöken.
Det är ovanligt med allvarliga komplikationer i samband med sjukgymnastisk behandling och träning.
Antalet behandlingar varierar
Varje behandling hos en sjukgymnast tar ungefär 30 till 60 minuter. Det är olika hur många behandlingar som behövs innan man mår bättre. Om man har lindriga besvär kan det räcka med några enstaka behandlingar. Har man komplicerade sjukdomar och skador kan man behöva få flera behandlingar under en längre tid.
