Tips och råd för att öka barnets matlust

Fotokollage med två bilder, den ena visar ett barn som sträcker sig efter en mango och den andra visar ett barn som leker med en äppelbit som är skuren som en mus.

De flesta barn har perioder när de äter väldigt lite, bara äter några få maträtter eller inte vill äta alls. Det finns en del råd och tips som man kan använda sig av för att få barn mer intresserade av mat.

Alla barn är olika och har olika aptit. Hur mycket mat barn äter varierar från dag till dag och måltid till måltid. Friska barn äter oftast den mängd de själva känner att de behöver. Om barnet äter mindre eller bara vill äta en viss maträtt kan man tycka det är jobbigt och stressande och ibland gör det att man blir orolig. Det är bra att veta att oftast får barnet i sig någorlunda allsidig näring om man ser det över en längre period och inte tittar på enskilda måltider. Med tiden brukar även barn börja äta mer varierat och större mängder.

Om barn vägrar att äta ett visst livsmedel vid en måltid är det ingen fara, oftast äter det av de övriga delarna i den måltiden. Vill barnet till exempel inte äta köttbullarna kanske det i alla fall är gott med pastan och de rivna morötterna som serveras till. Vid en annan måltid kanske de hellre äter av fisken och ärtorna än av potatisen.

I bland kan barn inte vilja äta överhuvudtaget. Det är ofta ingen fara om barnet inte äter mat i några dagar så länge det dricker tillräckligt eller att de minsta barnen får tillräckligt med bröstmjölk eller modersmjölksersättning

En del barn behöver längre tid på sig än andra innan de kommer igång att äta vid måltiderna. En del äter långsamt, en del äter fort. En del barn är mycket lättstörda av sådant som finns i närheten och behöver extra lugn.

Så länge barnet är piggt och nöjt samt följer sin vikt- och längdkurva behöver man inte oroa sig. Man ska inte jämföra med andra barn, då barn är olika och också behöver olika mycket mat.

Barn känner själva när de är mätta

Barn känner själva när de är mätta

Barn behöver själva få avgöra när de är mätta, man ska därför inte truga eller tvinga dem att äta. Erbjud varierad mat, men låt barnet avgöra hur mycket det vill äta av det som serveras. Det är viktigt att barnet lär känna sina egna hunger- och mättnadskänslor. Låt gärna barn lägga upp maten själv, de mindre barnen kan man hjälpa genom att till exempel hålla i skeden. Att få lägga upp mat själv gör ofta barnet blir mer intresserat av att äta. Genom att själva ta maten lär de sig även med tiden hur mycket som behövs för att bli mätt.

En del barn tappar aptiten bara av att se mycket mat, därför är det bra att inte servera för stora portioner. Man kan i stället ge en mindre portion och sedan en liten portion till om barnet vill ha mer. Det är bra om barnet får känna att det har klarat att äta upp. Det kan även vara bra för föräldern.

Fäll ihop

Vanligt att vara tveksam till nya smaker

Vanligt att vara tveksam till nya smaker

Man ska aldrig truga eller tvinga barnet att äta men man behöver försöka få det att våga smaka. Det är vanligt, även för vuxna, att vara tveksam till sådant som man inte känner igen eller har smakat tidigare. Därför är det vanligt att barn inte vill äta eller smaka maträtter och livsmedel som de inte har ätit tidigare. Det är inget att oroa sig för utan vanligt och brukar gå över. Man kan behöva prova många gånger innan de äter. Man kan också göra uppehåll och prova igen. Om man låter barnet smaka ett nytt livsmedel, en ny maträtt eller en ny konsistens flera gånger börjar barnet med tiden känna igen det och kan börja tycka om det. Men alla barn är olika och smaken varierar. En del barn vill ha smakrik mat, medan andra vill ha mildare smaker. Även temperatur och konsistens på maten kan påverka.

Det kan behövas fler smaktillfällen ju äldre barnet blir. De första två åren är barn som mest öppna för nya smaker, konsistenser och livsmedel och det kan därför vara bra att försöka lära dem att tycka om så mycket som möjligt. När barnet är yngre än två år kan det ta några få tillfällen för att barnet ska tycka om det nya, när barnet blir äldre kan de behöva allt fler provtillfällen. Ett barn som tidigare ätit det mesta kan i två- till tre års ålder plötsligt vägra äta vissa saker som det har ätit tidigare. I den åldern upptäcker barnet att det har en egen vilja och en del barn visar det vid måltiderna.

Om barnet bara vill äta en enda eller några få maträtter kan man behöva börja med det för att så småningom gå över till andra smaker och maträtter. Om barnet vägrar att äta grönsaker kan det få i sig fibrer och vitaminer från frukt istället. Äter barnet inte ris kanske det äter bulgur. Vill barnet inte äta grovt bröd kan det istället få fibrer från gröt eller fiberrikt ljust bröd. Men laga inte specialrätter och servera inte nya rätter vid samma måltid om barnet inte vill äta. Det kan lätt bli en dålig vana som blir jobbig för hela familjen.

Om barnet vägrar att äta ett visst livsmedel eller inte verkar må bra av det kan man prata med BVC om detta. Ibland kan det bero på att barnet är allergiskt eller överkänsligt mot det livsmedlet.

Fäll ihop

Ibland finns andra orsaker

Ibland finns andra orsaker

Det är sällan något fysiskt skäl till att barnet inte vill äta men aptiten är oftast sämre om barnet är sjukt. Infektioner, till exempel förkylning, är en av de vanligaste orsakerna till att barn i perioder inte vill äta eller äter mindre än tidigare. Andra orsaker kan vara exempelvis blåsor eller sår i munnen som gör det ont att äta eller nya tänder som gör ont i munnen. Ibland kan förstoppning göra att barnet inte vill äta. Är barnet överkänsligt mot något livsmedel som gör att det inte mår bra kan det göra att barnet inte vill äta.

Om barnet upplever eller har upplevt måltiderna som obehaglig, till exempel om det har känt sig tvingat att äta, kan det göra att det inte vill äta. Ibland kan barn låta bli att äta på grund av att det sker förändringar i deras liv eller att det är oro i familjen. Barn kan visa sin otrygghet genom att vägra äta, det är till exempel inte ovanligt att barn som får syskon börjar äta sämre, eller vill bli matade igen.

Fäll ihop

Måltiden är tid att umgås

Måltiden är tid att umgås

Det är bra om barnet kan förknippa mat och matstunden med något positivt, något att se fram emot. På så sätt ökar möjligheten att barnet äter och att det inte blir bråk i samband med måltiden. Exempelvis kan för mycket tjat i samband med maten göra att det blir otrevlig stämning och att barnet därför äter mindre. Saker som brukar göra måltiderna trevlig är exempelvis att maten serveras på ett aptitligt sätt, att man äter tillsammans och att det är lugnt, det vill säga att till exempel tv:n inte är på och att ingen pratar i telefonen och att ingen tjatar, trugar och tvingar en att äta. Men det är inte alltid lätt att få till lugna och trivsamma måltider där alla äter med god aptit, så är det i de flesta barnfamiljer ibland. Man får göra så gott man kan och tänka att nästa måltid blir bättre. Man kan ibland behöva anpassa måltiderna efter situationen och vara lite extra flexibel för att barnet ska äta, till exempel om barnet är sjukt eller extra trött.

Det viktiga är att man umgås kring maten. Det kan också vara mysigt att tillsammans exempelvis ha mysstund i soffan och äta något alla tycker om, såsom frukt fint upplagt på ett fat.

Barn gör som andra gör

Alla som äter med barnet påverkar det. Många barn äter bättre i förskolan, hos dagmamman eller i skolan när det ser andra barn äta. Barn äter även ofta bättre när de ser vuxna äta. Att se andra äta kan också göra att barn vågar prova nya livsmedel och maträtter. Förstår barnet att en förälder inte tycker om maten kan det vara svårt att få barnet att äta.

Det är bra att låta barnet vara med vid matlagning och dukning, så länge det är säkert för barnet. Om det är trevligt i köket och där man äter ökar chansen att barnet äter bra. Om man har varit med och lagat maten brukar den även smaka bättre.

Fotokollage där den ena bilden visar en banan som är halvt skalad och ser ut som en bläckfisk, där ett barn har ritat ett ansikte. Den andra visar en rad med ärtor på ett bord, som leder till en leksaksdinosaurie.

Handla och laga mat tillsammans

Man kan låta barnet vara med i köket och vara delaktig utifrån sin ålder och sina förutsättningar. Det minsta barnet sitter kanske bara med och tittar på med en slev i handen, det lite äldre barnet leker med kastruller och köksredskap och det ännu äldre barnet kan vara mer delaktig vid själva matlagningen.

Ett annat tips för att öka barnets intresse för mat kan vara att handla tillsammans ibland när man har gott om tid. Om barnet är med och plockar exempelvis grönsaker kan det göra att det blir mer nyfiket på att äta det.

Fäll ihop

Mat på regelbundna tider

Mat på regelbundna tider

Det är bra att hitta en jämn matrytm. Om barnet får mat på ungefär samma tider varje dag är det lättare för barnet att veta vad som väntar. Fasta tider ger också en jämnare blodsockernivå, vilket minskar risken för humörsvängningar och att barnet blir trött på grund av att det är hungrigt. Att äta på regelbundna tider brukar också göra aptiten bättre eftersom barnet blir vant att äta på vissa tider. Hur man lägger upp måltiderna kan vara olika från familj till familj. Det viktiga är att maten serveras på regelbundna tider. Barnet behöver frukost, lunch och middag och ett till tre mellanmål. Mellanmålen behöver vara lagom stora, så att barnet är hungrigt lagom till nästa huvudmål.

Det är bra att undvika småätande mellan måltiderna eftersom det kan göra att barnet inte är hungrigt när det väl är dags för mat. Detsamma kan ske om måltiderna ligger för tätt eller om mellanmålen är för stora. Det är bra att veta att annan dryck än vatten mellan måltiderna kan mätta, därför är vatten den bästa drycken om barnet är törstigt. Aptiten kan också bli sämre om det går för långt tid mellan måltiderna, barnet kan till exempel bli trött, irriterat eller må illa. Om det blir så är ett tips att försöka få barnet att äta något litet. Då brukar de obehagliga känslorna försvinna och matlusten komma tillbaka. Barnet kan till exempel få en liten äppelbit eller en bit morot innan maten eller att man startar måltiden med en klunk mjölk och sedan väntar några minuter så att blodsockret hinner stiga lite.

Från det att barnet är ungefär sju månader behöver de flesta barn inte äta på natten. Äter barnet på natten kan det få sämre aptit på dagen.

Fäll ihop

Mat ska inte vara tröst, belöning eller bestraffning

Mat ska inte vara tröst, belöning eller bestraffning

Man ska inte använda mat som tröst, muta, belöning eller bestraffning eftersom det finns en risk att barnet får fel tankar kring mat och måltider. Att till exempel locka med något efter maten gör inte att barnet tycker bättre om maten.

Det är naturligt att äta och det handlar inte om en prestation. Barnet behöver utveckla sitt eget initiativ till att vilja äta, man ska därför inte tjata på det eller gulla med det. Man ska visa uppskattning och uppmärksamhet oavsett om det har ätit "bra" eller "dåligt". Barnet ska inte behandlas annorlunda om det inte äter så som man vill, man ska exempelvis inte blir arg eller låta bli att prata med barnet. Om man bestraffar barnet för att det inte äter bra, till exempel säger att det inte får leka efteråt, finns risken att det får negativa tankar kring mat. Barn får inte bättre matlust av tvång och risken finns att man hamnar i en maktkamp om maten som är svår att lösa.

Att säga "Äter du upp maten får du glass till efterrätt" eller "Äter du inte upp får du ingen efterrätt", gör varken maten godare eller måltiden trevligare. Risken är att barnet tycker att det är ännu äckligare och glass ännu godare. I stället kan man fortsätta att servera maträtten om resten av familjen tycker om det. Rätt som det är kan barnet vilja prova och tycka att det är gott.

Fäll ihop

Ibland kan man behöva söka vård och stöd

Ibland kan man behöva söka vård och stöd

Om barnet både äter och dricker dåligt och man ser att det inte mår bra eller blir slött ska man kontakta BVC eller en vårdcentral. Man kan också kontakta BVC för rådgivning om barnet inte är sjukt eller att det inte verkar finns någon annan förklaring till att barnet äter dåligt, och man är orolig.

Ibland kan man få träffa en läkare, psykolog eller dietist. Man kan till exempel behöva undersöka om barnet är allergiskt eller överkänsligt mot något födoämne eller om det är något annat som gör att barnet inte vill äta. Man kan också behöva få råd och stöd kring matsituationen, det kan bland annat vara om man upplever att man har hamnat i konflikt kring maten eller att man känner sig bekymrad och orolig över att barnet inte äter i längre perioder.

Man kan även ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Fäll ihop

Tipslista

Tipslista

  • Ät själv och visa att du tycker att det är gott. Barn gör som vuxna gör.
  • Ät tillsammans med barnet, det ska inte behöva sitta själv och äta.
  • Servera maten på det sätt som barnet tycker bäst om. Många barn vill ha varje livsmedel var för sig på tallriken, medan en del vill ha maten ihopblandad. En del barn vill ha smakrik mat, medan andra vill ha mildare smaker. För en del är rätt temperatur viktig.
  • Uppmuntra barnet att äta själv. Tillåt yngre barn att undersöka maten genom att känna, kladda, lukta, smaka och röra runt i maten. Servera plockvänlig mat, till exempel pasta, ärtor, köttbullar, korvbitar, bitar av potatis, kött, bröd, avokado, gurka och broccoli.
  • Visa uppmärksamhet oavsett om barnet äter "bra" eller "dåligt". Bli inte arg på barnet om det inte äter.
  • Kommentera inte mat som är kvarlämnad på tallriken.
  • Avsluta måltiden för barnet efter ungefär en kvart om barnet är ointresserat av att äta och att sitta kvar vid matplatsen, så att barnet inte tänker på måltiderna som något otrevligt.
  • Duka och servera maten fint. Man kan bland annat tänka på att färgrik mat kan vara mer lockande. Använda fantasin och servera maten på ett roligt sätt, till exempel ha rivna morötter som hår i moset, gurkskivor som öron och en halv paprikaring som glad mun.
  • Om barnet har lite svårt att komma igång med att äta kan man hjälpa det genom att mata det några tuggor.
Fäll ihop
Publicerad:
2011-11-23
Skribent:

Julia Backlund, dietist, centrala barnhälsovården Södra Älvsborg, landstinget Västra Götaland

Lisen Grafström, dietist, centrala barnhälsovården Fyrbodal, landstinget Västra Götaland

Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tor Lindberg, barnläkare, professor em. i barnmedicin

Fotograf:

Åsa Grindal, 1177 Vårdguiden