P-stavar är små mjuka silikonstavar som opereras in på överarmens insida. Det finns två typer som kan sitta tre respektive fem år. Den ena typen, Implanon, är en stav, den andra, Norplant, är sex stavar.
P-stavarna innehåller samma hormon som mini-piller, det vill säga gulkroppshormonet gestagen. Hormonet påverkar sekretet i livmoderhalsen så att spermierna får svårt att ta sig in. Det gör också att ett befruktat ägg inte kan fästa så lätt vid livmoderslemhinnan. Ofta påverkas även äggstockarna, så att ägglossningarna blir oregelbundna.
P-stav är en mycket säker preventivmetod, eftersom varken glömska eller magsjuka påverkar den. Färre än en kvinna av 100 blir gravid under ett år.
När snittet i armen görs får kvinnan lokalbedövning. Stavarna syns inte när de är på plats, men man kan känna dem under huden. Insättningen av p-staven sker med hjälp av en specialkonstruerad engångs-applikator. I den finns p-staven redan placerad och skjuts på plats under huden. Hamnar den för djupt kan den förflytta sig på armen och blir svårare att hitta när det är dags för uttag. Men den vandrar inte omkring i kroppen och den gör ändå sin verkan som preventivmedel.
Den skyddande effekten börjar åtta timmar efter att p-staven kommit på plats. Om du vill få barn tidigare än så, kan din läkare ta bort p-staven/stavarna. Förmågan att få barn, fruktsamheten, återvänder då inom en till tre veckor.
P-spruta innehåller samma hormon men p-staven blir ju enklare och utsöndrar en jämn mängd hormon. Det gör också att hormonmängden kan hållas lägre än i Mini-P.
Sexlusten och humöret kan påverkas negativt av gestagen, men rimligen blir risken mindre vid låg dos. Om du redan haft samlag är det viktigt att utesluta en ny graviditet eller invänta den första naturliga menstruationen innan man sätter in implantatet.
Priset skiljer men det ingår i högkostnadsskyddet i flera landsting.
