Arbetsprov

Skriv ut (ca 4 sidor)
Norrbotten

Arbetsprov görs på enheten Klinisk fysiologi, Sunderby sjukhus

Sunderby sjukhus
Trapphus E
Plan 4

Öppettider
Mån-tors 7.30-16.00
Fredag 7.30-15.00

Telefon: 0920-28 28 56
Telefontid: Mån-fre, 7.00-14.00
Du blir uppringd. 

Ett arbetsprov får du göra för att testa hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar när du anstränger dig. Oftast får du cykla med elektroder fastsatta på huden för att mäta hjärtats elektriska aktivitet. Syftet är att ta reda på om hjärtat får tillräckligt med syre och om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm vid ansträngning.

Skriv ut

Undersökningen kan göras i olika situationer, till exempel om du har symtom på hjärtsjukdom. Du kan också få göra arbetsprov inför större operationer eller som en del av en hälsokontroll för att mäta konditionen. En vanlig anledning till ett arbetsprov är att läkaren misstänker att du har kärlkramp.

Förberedelser

Förberedelser

  • Arbetsprov

    Ett arbetsprov görs ofta på en motionscykel. Man får anstränga sig under noggrann övervakning. Samtidigt registreras hur hjärtat, lungorna, blodcirkulationen och rörelseorganen fungerar under belastning.

Här är några saker att tänka på inför ett arbetsprov:

  • Ta med träningskläder och skor att cykla i.

  • Låt bli att röka eller snusa minst två timmar före undersökningen.

  • Undvik att använda hudkräm eftersom elektroderna då blir svårare att fästa på kroppen.

  • Drick och ät något lätt någon eller några timmar före så att du orkar anstränga dig.       

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

Först tas ett EKG då du ligger ner på rygg. Sex elektroder som ser ut som små plattor eller klisterlappar sätts fast på bröstkorgen och en elektrod fästs på varje handled och vrist. Om du har mycket hår på bröstet måste en del ibland rakas bort för att elektroden ska få bra kontakt. Blodtrycket mäts före, under och efter provet.

Därefter får du träffa läkaren och berätta om dina besvär så att hen ska kunna ta ställning till om du kan göra ett arbetsprov. Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna och bedömer resultatet från blodtrycksmätningen och EKG-undersökningen i vila.

Cykling eller gång

Under EKG-tagning får du börja cykla med ett ganska lätt motstånd som sedan blir allt tyngre. Om du inte kan cykla kan du få gå på en gångmatta eller använda armcykel om du har problem med benen. Då sitter du på en stol och trampar med armarna.

Arbetet brukar totalt ta mellan åtta och tolv minuter. Under hela arbetsprovet mäts EKG, puls, blodtryck och antalet andetag per minut. 

Du får berätta hur det känns 

Under arbetsprovet får du ungefär var tredje minut beskriva hur ansträngande det känns på en skala som går från mycket lätt till mycket ansträngande.

Dessutom mäts graden av andfåddhet på en skala som går från ingen till kraftig andfåddhet. Samma skala används också för att beskriva eventuell smärta eller tryck i bröstet under arbetsprovet. De olika skalorna finns på tavlor framför cykeln så att du ser dem hela tiden.

Det är viktigt att du anstränger dig så mycket som möjligt för att provet ska kunna påvisa om du till exempel har kärlkramp. Om du får ont i bröstet ska du säga till direkt. Läkaren ställer frågor för att ta reda på hur bröstsmärtan känns och värderar om den är typisk för kärlkramp eller inte. Om du får mycket ont i bröstet och läkaren misstänker att det beror på kärlkramp avbryts undersökningen. Arbetsprovet kan också avbrytas om tydliga förändringar syns på EKG eller om blodtrycket sjunker.

Om du får ont i bröstet under ansträngningen, får du också berätta hur länge smärtan sitter i när du vilar.

Hela undersökningen, inklusive dusch efteråt, brukar ta ungefär en timme.

Efter arbetsprovet 

Läkaren som har övervakat provet går sedan igenom testresultatet och skriver ett svar. Det vanligaste är att du har fått en remiss för att göra ett arbetsprov och därför skickas svaret till den läkare som skrev remissen, exempelvis på vårdcentralen. Det är denna läkare som i första hand är ansvarig för att ge information om resultatet av provet och om du behöver göra fler undersökningar eller ändra din behandling på något sätt. 

På en del sjukhus görs arbetsprovet i samband med ett mottagningsbesök. Då kan du få svar direkt av samma läkare som har behandlat och undersökt dig.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

De flesta mår som vanligt efteråt. Om du är ovan att röra dig kan du få lite träningsvärk

Om arbetsprovet visar att det finns något akut problem får du behandling direkt för det.

Fäll ihop

När är undersökningen olämplig?

När är undersökningen olämplig?

Du ska inte göra ett arbetsprov vid följande tillstånd:

  • Om du är illamående, har feber eller akut huvudvärk.
  • Om du har högt blodtryck som inte har behandlats.
  • Om du har nytillkommen svår kärlkramp eller om den har blivit värre.
  • Om du har akut hjärtinfarkt.
  • Om du har hjärtsvikt som inte har behandlats.
  • Om du har en mycket tät förträngning av klaffen till stora kroppspulsådern.
  • Om du för mindre än fyra till sex veckor sedan har haft hjärtmuskelinflammation eller hjärtsäcksinflammation
Fäll ihop

Vad kan provet visa?

Vad kan provet visa?

Genom att stegvis öka motståndet i motionscykeln, gångmattan eller under arbetet med armarna får läkaren ett mått på hur mycket du klarar utan att få besvär och framför allt vilka besvär som gör att du inte kan fortsätta att anstränga dig.

Provet kan visa om syretillförseln till hjärtat är försämrad, exempelvis vid kärlkramp. Provet registrerar även om du får ont i bröstet eller störningar i hjärtats rytm när du anstränger dig.

Vanligt vid hjärtproblem 

Arbetsprov görs vid flera olika hjärtsjukdomar. Den vanligaste orsaken till att göra ett arbetsprov är att läkaren misstänker att du har diagnosen kärlkramp. Provet visar också om det är nödvändigt att gå vidare och göra en kranskärlsröntgen.

Om läkaren misstänker rubbningar i hjärtats rytm kan du få göra ett arbetsprov för att registrera vad som händer med rytmen när du anstränger dig. 

Efter en hjärtmuskel- eller hjärtsäcksinflammation görs ofta ett arbetsprov för att se om hjärtat har tillfrisknat. Provet görs tidigast efter fyra till sex veckor.

Vid hjärtklaffsjukdomar görs ofta upprepade arbetsprov för att läkaren ska kunna bedöma arbetsförmågan och om du behöver genomgå en klaffopereration.

Noggrann övervakning

För att arbetsprovet inte ska innebära någon risk finns det riktlinjer för hur ett prov ska övervakas och när det ska avbrytas. Provet övervakas hela tiden av en biomedicinsk analytiker eller en sjuksköterska och av en läkare, som ingriper direkt om något händer.

Fäll ihop

Arbetsprov på barn

Arbetsprov på barn

När det gäller att göra arbetsprov på barn kan det gå till på olika sätt. Det finns inga särskilda barncyklar för arbetsprov, så barnet måste vara tillräckligt stort för att kunna cykla på en vanlig cykel för att kunna göra ett cykelarbetsprov.

Mindre barn kan få springa på en springmatta med elektroder på dig. Barn som har ett känt hjärtfel undersöks regelbundet med arbetsprov för att det tidigt ska gå att upptäcka om hjärtfelet förvärras. Det är också vanligt att undersöka barn efter en genomgången hjärtmuskelinflammation.

Ett arbetsprov kan också visa läkaren om det finns en rubbning av hjärtrytmen hos barn som får obehag av hjärtrusning i samband med ansträngning. En del barn klagar över andnöd efter att de har ansträngt sig och arbetsprovet kan då kombineras med spirometri, som är en lungfunktionsundersökning för att se om de har astma.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-26
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar,  Uppsala clinical research center

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg.


Norrbotten
Tillägg uppdaterade:
2015-10-26
Manusunderlag:
Elin Svensson