Tennisarmbåge

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

När man har tennisarmbåge har man ont i muskelfästena på armbågens utsida. Det kan bero på att man har jobbat med händerna i enformiga rörelser och överansträngt musklerna som sträcker fingrarna och handleden. Man kan få tennisarmbåge bland annat av att spela tennis, snickra eller ha ett tungt arbete. Det är vanligare att få besvär om man är otränad.

Ofta går värken över utan någon behandling, men en del får långvariga besvär. Besvären är ungefär lika vanliga hos kvinnor som hos män, och kommer oftast när man är i 40-årsåldern eller äldre. Det är ovanligt att barn får tennisarmbåge.

Symtom

När man får tennisarmbåge är det vanligt att man

  • får ont på utsidan vid armbågen och på ovansidan av underarmen
  • får svårt att gripa hårt om saker
  • får ont när man vrider underarmen, som till exempel när man ska skuva med skruvmejsel eller vrida om en trög nyckel
  • får svårt att greppa och lyfta otympliga saker, som till exempel ett mjölkpaket
  • blir öm på utsidan av armbågen
  • blir stel och får svårt att sträcka ut armbågen helt

Behandling

Tennisarmbåge går oftast över av sig själv, men man kan lindra smärtan på olika sätt.  Man ska till att börja med avstå från de rörelser som gör ont, ta smärtstillande läkemedel eller använda ett specialbandage för tennisarmbåge. Man kan också behöva sjukgymnastik.

När ska man söka vård?

Om man inte blivit bättre inom några veckor kan man kontakta en sjukgymnast eller en vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för att få råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att man har fått ont vid muskelfästen vid armbågen.

    Mer information
    Muskelfäste i underarm

    Tennisarmbåge innebär att man har fått ont vid muskelfästen på armbågens utsida. Det är muskelfästena till de muskler som sträcker fingrarna och handleden som har översträngts.

Muskelfästena gör ont

Om man har tennisarmbåge har man framför allt ont längs underarmens ovansida när man böjer handleden bakåt och uppåt. Smärtorna strålar ut från armbågens utsida, oftast ned mot handleden, men ibland även upp mot överarmen. Värken kan komma smygande, eller vara mer akut om man överansträngt sig genom alltför mycket och ensidigt arbete. Ju mer intensiva smärtorna är, desto större område av armen värker.

Tennisarmbåge beror oftast på att man överansträngt eller skadat muskelfästena vid armbågen. Musklerna sitter fast vid benet på armbågens utsida sträcker fingrarna och handleden. Besvären brukar komma smygande och orsakas av upprepade, ensidiga rörelser av handleden, framför allt om man gör utför en aktivitet som man inte är van vid. De flesta som får tennisarmbåge får det inte av att spela tennis.

Överansträngningen gör att man får små bristningar i den bindväv som fäster musklerna vid överarmsbenet. Vävnaderna blir då irriterade och inflammerade. Efter några veckor är inflammationen borta, men smärtan kan fortsätta trots detta.

Armen känns stel och svag

Förutom att det gör ont tycker många att armen känns stel, och att det därför kan vara svårt att sträcka ut den helt. Armen kan kännas svagare än den brukar göra i handgrepppet och därför får man svårt att utföra sina vanliga arbetsuppgifter eller vardagssysslor. En del får ont i vila, till exempel på natten om man ligger så att det blir ett tryck mot armbågens utsida.

Ensidigt arbete kan vara orsaken

Man kan få ont om man jobbar ensidigt med händerna. Då beror värken på att man överbelastar de muskler som sträcker fingrarna och handleden. Ofta handlar det om rörelser då man tar ett stadigt tag om något och samtidigt böjer och sträcker handleden.

Andra sportutövare än tennisspelare kan få besvär, liksom hantverkare som använder verktyg i arbetet. Många som får tennisarmbåge är så kallade fritidssnickrare, det vill säga när man spikar, skruvar och målar på sin fritid på ett sätt man är ovan vid. Ibland hittar inte läkaren någon tydlig förklaring till varför man har fått besvären.

Inte någon sjukdom

Tennisarmbåge brukar inte hänga ihop med någon sjukdom, utan det vanligaste är att en i övrigt helt frisk och aktiv person får besvär på grund av överansträngning av sträckarmusklerna i underarmen.

Vanligast efter fyrtio

Det är vanligast att man är mellan 40 och 50 år när man får tennisarmbåge. För de flesta går besvären över av sig självt, men om man har mycket besvär eller om man har besvär en längre tid bör man söka hjälp hos en sjukgymnast eller på en vårdcentral.


Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Sök hjälp om besvären inte går över

Om besvären inte går över eller inte blir bättre inom några veckor kan man kontakta en sjukgymnast eller en vårdcentral. I stället för en sjukgymnast kan man vända sig till en naprapat eller en kiropraktor.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Vid besöket hos sjukgymnast, naprapat, kiropraktor eller läkare får man berätta om sina besvär, hur länge man har haft dem och hur de känns. Man blir även undersökt och får göra olika tester för att prova hur musklerna fungerar vid rörelser med och utan belastning. Oftast är man öm på armbågens utsida. Om man böjer handleden bakåt och uppåt med motstånd brukar det göra ont i muskelfästena vid armbågen, och smärtan strålar oftast ner mot handleden. Även nervernas funktion brukar testas eftersom en nerv i kläm ibland kan ge liknande besvär som tennisarmbåge.

Ofta räcker dessa enkla undersökningar för att kunna ställa diagnosen tennisarmbåge. Om den som undersöker misstänker att smärtan beror på något annat brukar man få göra ytterligare undersökningar hos en läkare.

Olika behandlingar

Man kan börja med att prova att vila

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om man har tennisarmbåge. Man kan börja med att prova att vila armen från de aktiviteter som gör ont. Om man vet med sig att man har överbelastat den arm som man har fått besvär i, ska man försöka undvika fortsatt överbelastning. Det är bra att  hålla armen igång med rörelser, men utan belastning.Vissa arbetsuppgifter som man normalt brukar utföra med höger hand, om man är högerhänt, kan man kanske med lite träning utföra lika bra med vänster hand, eller tvärtom. Om man har fått ont efter att man idrottat får man ta en paus från just den typen av idrottande, eller ändra tekniken i idrotten så att överbelastningen undviks.

Även andra rörelser än de som orsakat tennisarmbåge kan göra så att besvären fortsätter. Man får därför tänka efter hur man använder sina händer, och försöka undvika upprepade uppåt-bakåtböjningar av handleden. Det behöver inte alls vara tungt arbete som anstränger musklerna, utan det kan vara så enkla saker som att upprepat lyfta en kastrull, hälla upp mjölk eller använda datorns mus. Det kan vara mer påfrestande med många små ansträngningar av ett muskelfäste än en stor ansträngning. En stram elastisk binda runt handleden, inte runt armbågen, kan kännas skönt och kan bidra till att man kommer ihåg att inte utföra den olämpliga rörelsen.

Läkemedel kan lindra smärtan

Har man akuta besvär kan man pröva smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som ingår i gruppen coxhämmare och till exempel innehåller ibuprofen eller naproxen. Ibuprofen finns i till exempel Ipren och Brufen, naproxen finns i till exempel Pronaxen och Naproxen. Det kan också hjälpa att massera in inflammationshämmande gel som innehåller ibuprofen som till exempel Ipren eller Ibumetin. Tabletter och gel köper man på apotek.

Bandage kan avlasta

Man kan också prova ett speciellt bandage som fördelar trycket mot det ömma området på armbågen. Bandaget kan köpas på apotek, i en sportaffär eller sjukvårdsaffär. Speciella stödförband för handleden kan också minska smärtan.

Sjukgymnastik är mest effektivt

Sjukgymnastik med träning med stegvis ökande belastning är den behandling som visat sig vara mest effektiv. Man kan träna hemma men man bör få personliga instruktioner om träningen av sjukgymnast, naprapat, kiropraktor eller läkare. Stretchning brukar ofta ingå i sjukgymnastiken och ibland också TENS, transkutan elektrisk nervstimulering, och hård massage. När den akuta smärtan gått över behöver man träna för att förhindra att man får besvär igen.

Träna hemma

Här är en övning som man kan göra hemma. Fyll en 5-liters plastdunk med 1-2 liter vatten. Håll dunken med den arm som du har ont i. Underarmen ska ha stöd mot armstödet på en stol. Handleden ska vara fri och axeln och överarmen avspända. Sänk dunken långsamt (cirka 5 sekunder) med hjälp av endast handleden från högsta möjliga läge till längsta möjliga. Lyft dunken snabbt (cirka en sekund) till startläge igen. Hjälp gärna till med den arm som du inte har ont i, på vägen upp. Vila i 30-60 sekunder efter att du sänkt dunken 15 gånger. Upprepa ytterligare två gånger. Gör träningen en gång per dag vid ungefär samma tidpiunkt under tre månader. Öka vikten en gång per vecka genom att fylla på med en deciliter vatten. Lätt träningsvärk är naturlig och ett tecken på att träningen har effekt. Träningsvärken den bör minska till nästa dag. Om den inte gör det, kan man minska startvikten med 2-5 deciliter.

Foto på en person som sitter i en fåtölj med underarmen mot armstödet och en plastdunk i handen. Om man har tennisarmbåge kan man träna hemma med en plastdunk.

Andra behandlingar

En kortisonspruta hos läkare kan ge snabb hjälp, men ökar risken för att besvären återkommer och sedan blir långvariga. Akupunktur och nedkylning med ispåse kan lindra smärtan tillfälligvis.  Botoxsprutor och lågenergilaser kan också hjälpa, men dessa behandlingar är inte så vanliga vid besvär med tennisarmbåge. I bland får man prova stötvågsbehandling.

Operation behövs sällan

Om man har haft svåra besvär länge och andra behandlingar inte hjälpt kan man behöva opereras.

Man får oftast lokalbedövning och läkaren gör ett snitt på armbågens utsida. Under operationen lossar läkaren på muskelfästet som smärtan kommer ifrån. Läkaren brukar också skrapa rent runt muskelfästet. Själva operationen tar ungefär en halvtimme.

Istället för lokalbedövning får man ibland så kallad intravenös regionalbedövning. Det innebär att man får bedövningsmedel direkt in i blodet genom en venkateter. En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort.

Efter operationen

När bedövningen släpper kan man få ont. För att lindra smärtan räcker det oftast att ta receptfria smärtstillande tabletter med paracetamol, till exempel Alvedon, de första dygnen efter operationen.

Efter operationen brukar man få ett förband i form av mjuka lindor runt armbågen. Förbandet ska sitta kvar 10–14 dagar, då även stygnen tas bort. Man får sedan ett enklare förband och ska fortsätta att undvika överbelastning under de första månaderna efter operationen. Man kan behöva vara sjukskriven en tid beroende på vilken typ av arbete man har.

Viktigt att träna musklerna

Efter operationen är det viktigt att man tränar upp armens musklerna. Om musklerna som man använder för att böja och sträcka underarmen är svaga, är risken för att besvären kommer tillbaka större. Därför bör man börja med träning så snart man inte har ont. Man kan stärka musklerna genom att till exempel klämma ihop en medelmjuk boll hårt med handen 10–15 gånger efter varandra flera gånger per dag. Bollen ska vara ungefär lika stor som en tennisboll. Ett annat träningssätt är att sätta ett tjockt gummiband runt fingertopparna och försöka spreta med fingrarna. Boxning mot boxboll är också bra. Det är viktigt att man tränar 3–4 gånger varje dag där varje pass håller på 15–20 minuter. Full effekt i musklerna får man efter 6–8 veckor.

Det är också viktigt att stretcha musklerna i underarmen för att inte bli stel. Bäst är att lära sig det genom någon bok om stretchning, eller be en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor om hjälp för att få information om hur man ska göra.

Motverka nya besvär



När man väl blivit bra från sin tennisarmbåge är det viktigt att se till att besvären inte kommer tillbaka. Om man fortsätter använda sina händer och armar precis som tidigare är det inte alls ovanligt att man efter en tid får samma besvär igen. Man får tänka efter vad som kan ha orsakat tennisarmbågen och försöka undvika sådan överbelastning i framtiden.

Det viktigaste man kan göra för att inte få nya besvär är alltså att analysera vad som är orsaken och lägga om sitt rörelsemönster. Det är också viktigt att träna musklerna i underarmen och stretcha musklerna på underarmens ovansida.

Att använda ett stödförband när man jobbar tungt kan också hjälpa till att förebygga överansträngning av muskelfästena.



 

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Boktips

Boken om stretching, av Sven Anders Sölveborn, finns att låna på de flesta bibliotek.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-10-29
Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Skribent och redaktör:

Rikard Viberg, specialist i allmänmedicin, Stockholm

Granskare:

Åke Andrén-Sandberg, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset.


Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Fotograf:

Åsa Grindal