Knäbesvär hos barn och tonåringar

Skriv ut
Skriv ut

Det finns olika tillstånd som kan orsaka knäbesvär hos barn och tonåringar i form av låsningar, svullnad, smärta eller ömhet. Symtomen kommer ofta i samband med fysisk aktivitet och idrottande. De flesta knäbesvär går över av sig själva med tiden. Besvären går ofta att förebygga med hjälp av styrke- och smidighetsträning och successivt ökad belastning.

Bakercysta

Bakercysta

Runt alla leder, till exempel i armbågen och i knät, finns slemsäckar. Det är små vätskefyllda påsar som har till uppgift att skydda lederna och underlätta rörelserna. Om den slemsäck som sitter på baksidan av knät innehåller mer vätska än vanligt, kan det bildas en cysta, som kallas Bakercysta. Den är ofarlig och försvinner oftast av sig själv.

Bakercysta är en hasselnöts- till valnötsstor svullnad baktill i knävecket mot ledens insida. Den orsakar nästan aldrig några symtom och upptäcks ofta av en tillfällighet. Bakercysta är vanligast hos barn i förskoleåldern och minskar eller försvinner av sig själv när barnet blir större.

Symtom

Cystan sitter mellan en sena på insidan av knäleden och vadmuskelns fäste. Cystan är fast, elastisk och fritt rörlig i förhållande till huden. Den kan variera i storlek och blir större när barnet rör sig mycket och minskar när barnet är stilla.

Den ömmar inte, men om Bakercystan är stor kan det kännas spänt och vara svårare att böja knäleden. Även om det är ovanligt, kan det hända att cystan spricker. Då brukar det göra ont eftersom vätskan fördelar sig ut i vadmuskulaturen som blir öm, svullen och varm.

Söka vård

Om barnet har en svullnad på baksidan av knät som inte försvinner på ett par veckor ska man kontakta vårdcentralen. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd.

Undersökningar

Om läkaren är osäker på vad det är, så kan diagnosen bekräftas med en ultraljudsundersökning.

Behandling och förlopp

Barn med Bakercysta brukar inte behöva någon behandling eftersom svullnaden minskar eller försvinner av sig själv inom ett till fyra år. I enstaka fall kan cystan bli så stor att den orsakar värk och spänningskänsla baktill i knävecket. I så fall kan cystan punkteras, samtidigt som kortison sprutas in i cystan, vilket gör att cystväggarna stimuleras att läka ihop. Det görs i lokalbedövning.

Om symtomen håller i sig kan det vara motiverat med en operation av cystan. Det brukar ändå vara bra att vänta på att den ska försvinna av sig själv, eftersom det efter en operation kan hända att cystan kommer tillbaka.

Om cystan spruckit, vilket händer mycket sällan, läker den av sig själv, även om det kan ta flera veckor. Har barnet mycket ont kan man ge receptfria smärtstillande läkemedel.

Fäll ihop

Främre knäsmärta, kondromalaci

Främre knäsmärta, kondromalaci

Smärta framtill i knät kan bero på ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen. Det kan även bero på att knäskålsbrosket, som hos ungdomar är det tjockaste ledbrosket i kroppen, är extra känsligt för belastning. Besvären försvinner av sig själv med åren, och leder inte till ledförslitning. Kondromalaci är vanligare hos flickor än hos pojkar.

Symtom

Det är vanligt att knät känns svullet och hakar upp sig. Det brukar göra ont att

  • sitta länge med böjda knän, till exempel i samband med bilresor eller biobesök
  • gå i trappor och cykla
  • utöva andra aktiviteter med mycket knäböjningar, till exempel utförsåkning på skidor.

Söka vård

Om knäleden låser eller hakar upp sig eller om knät har svullnat, kan man kontakta sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller en vårdcentral.

Undersökningar

Läkaren ställer diagnos genom att undersöka knäleden. Om barnet har kondromalaci gör det ont när knäskålen försiktigt trycks mot lårbenets ledyta eller när barnet reser sig upp efter att ha suttit på huk.

Om det inte bara gör ont, utan om knäleden dessutom är svullen, tas blodprover. Knälederna röntgas för att läkaren ska kunna utesluta andra orsaker till besvären.

Vård och behandling

Behandlingen innebär att undvika de idrottsaktiviteter som utlöser symtomen, och gärna sitta med raka eller bara halvböjda knän. Om det gör mycket ont kan det hjälpa med receptfria smärtstillande läkemedel.

En del tycker att det känns bra att ha ett stödförband runt knät. Styrke- och smidighetsträning i syfte att stärka musklerna kring knäleden och smärtanpassade aktiviteter rekommenderas.

Hur går det sedan?

När barnet har slutat växa brukar besvären gå över, men de kan fortfarande ibland utlösas av fysisk aktivitet. Det finns inte någon ökad risk för andra knäbesvär i framtiden.

Fäll ihop

Knäskålen ur led

Knäskålen ur led

Om ett barn slår i knäskålen kraftigt, eller hastigt vrider knät kan knäskålen förskjutas ur sitt rätta läge och hamna vid knäledens utsida, knäskålen går ur led. Det inträffar ibland i samband med skolgymnastik eller annan idrott och kan göra mycket ont. När knät går ur led blir det en skada på ledkapseln vid knäledens insida vilket kan göra det lättare för knäskålen att vridas ur led igen vid ett senare tillfälle.

Symtom

Om knäskålen går ur led känner man att den glider ur sitt läge samtidigt som det gör mycket ont. Det ser ut som om hela knät har hoppat ur led, vilket det inte har. Oftast åker knäskålen tillbaka till rätt läge, antingen direkt efter skadan eller om barnet sträcker på benet. Efteråt svullnar knät och barnet kan ha svårt att stödja på benet under någon vecka.

Söka vård

Om man misstänker att knäskålen har gått ur led bör man söka vård för barnet direkt på en akutmottagning eller vårdcentral.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, för råd.

Behandling

Om knäskålen har gått ur led brukar barnet få en skena att ha som stöd för knät under några veckor. Barnet får belasta benet, men ofta behövs kryckor den första tiden. En sjukgymnast visar hur barnet ska röra på benet och kan också hjälpa till med rörlighets- och styrkeövningar som barnet kan göra så småningom. Genom att rörligheten i knäleden blir bättre och att muskulaturen kring knäleden stärks minskar risken för att knäskålen hoppar ur led igen.

Hos ungefär hälften vrids knäskålen ur led igen. Det kan ske efter allt mindre vridningar och efterhand av sig själv, till exempel när barnet springer eller är ute och går. Barnet kan i så fall använda ett knäskålsstabiliserande bandage som finns att köpa i välsorterade sportaffärer.

Operation

Om knäskålen har gått ur led flera gånger eller om läkaren bedömer att risken är stor för att den ska gå ur led igen, är det vanligt att barnet opereras. Ibland har inte knäskålen vridits ur led helt. Då finns det chans att knäskålen stabiliserar sig själv med tiden, eftersom leden blir mindre elastisk ju äldre man blir.

På barn som inte har vuxit färdigt brukar knäskålen stabiliseras med en operation där ledkapseln förstärks. Det brukar ge ett bra resultat, men det finns en viss risk att knäskålen vrids ur led igen, särskilt på barn som har mjuka ledband.

Hos barn som har växt färdigt görs en annan operation. Då flyttas knäskålssenan så att knäskålen dras i en annan riktning och motverkar att den vrids ur led.

Båda operationerna brukar kräva en tids gipsbehandling, sex veckor efter ledkapselförstärkningen och två till sex veckor efter senfästesförflyttningen. Efter ingreppet går det att belasta benet som vanligt, men för säkerhets skull är det bra att använda kryckor i fyra till sex veckor.

Fäll ihop

Osteokondrit

Osteokondrit

Barn mellan tio och sexton års ålder kan få en sjukdom som heter osteokondrit. Den orsakas av att blodförsörjningen försämras i en del av lårbenets ledyta i knäleden. Det skadar ben- och broskvävnaden så att ungefär en kvadratcentimeter brosk och benbit lossnar.

Det är vanligast att få osteokondrit i knäleden. Men man kan få sjukdomen i andra leder i kroppen, till exempel armbågen, höften, fotleden, mellanfotens leder och tårnas leder.

Symtom

Det gör ont i knäleden som kan svullna och ibland kan knät låsa sig. Ibland har barnet inga symtom alls.

Söka vård

Om barnet har ont i knät, om knäleden är svullen eller om knäet låser sig bör man kontakta sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller en vårdcentral.

Behandling

Om barnet får sjukdomen före 15 års ålder läker ofta benet och brosket av sig själv. Under tiden får aktiviteterna anpassas genom att barnet undviker träning som är extremt påfrestande för knäna, till exempel fotbollsträning, hopp och löpning.

Styrke- och smidighetsträning i syfte att stärka musklerna kring knäleden minskar besvären, men det är inte säkert att det påskyndar läkningen.

Om barnet får sjukdomen efter 15 års ålder ökar risken för komplikationer om det drabbade området inte läker. Det bildas istället en lös ben- eller broskbit, så kallad ledmus, inne i leden som till exempel kan komma i kläm så att knät låser sig. För att förebygga detta kan den skadade biten stiftas fast eller tas bort. Det sker antingen under en vanlig operation eller vid en titthålsoperation.

Hur går det sedan?

Det finns en viss risk för sena komplikationer i vuxen ålder. Ett fåtal av alla som har artros i knälederna har haft osteokondrit tidigare i livet. Det kan ha gjort att leden har förslitits.

Fäll ihop

Schlatters sjukdom

Schlatters sjukdom

Ett barn kan få Schlatters sjukdom om det växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna. Tillståndet är vanligast bland idrottande barn mellan tio och femton års ålder, framförallt hos pojkar. Hos flickor brukar sjukdomen komma tidigare än hos pojkar.

Tillståndet beror på att lårmuskelns senfäste, som sitter på en knöl några centimeter under knäskålen, blivit inflammerat på grund av överbelastning. Senfästet svullnar upp och gör ont.

Symtom

Senfästet nedanför knät svullnar upp, smärtar och ömmar. Det gör ont vid fysisk aktivitet, framför allt om aktiviteten innehåller hopp. Smärtan kan också komma vid löpning eller vardagliga aktiviteter som att gå i trappor. En del kan få besvär i båda benen samtidigt.

Söka vård

De allra flesta som får Schlatters sjukdom behöver ingen behandling eftersom besvären brukar gå över av sig själva. Om det gör ont i knät och det inte blir bättre av vila kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller kontakta skolhälsovården eller en vårdcentral för råd.

Undersökningar

Läkaren ställer diagnosen genom att undersöka knät. Det är ovanligt att knät behöver röntgas.

Vård och behandling

Schlatters sjukdom är ofarlig och går över av sig själv när barnet blir äldre och slutar växa. Det är bra att undvika att göra sådant som gör ont. Om barnet tränar hårt kanske det ska byta till en annan sport. Om att spela fotboll har varit en utlösande faktor går det bra att vara med och spela så gott det går, men kanske inte delta i tävlingsmatcher förrän symtomen har gått tillbaka.

Styrke- och smidighetsträning i syfte att stärka musklerna kring knäleden kan ibland lindra besvären men det viktigaste är att anpassa aktiviteterna efter hur ont det gör.

Hur går det sedan?

Även när själva inflammationen och smärtan försvunnit kan den förstorade knölen som bildats nedanför knät finnas kvar. Det kan ibland göra det svårt att stå på knä. I sällsynta fall finns en liten fri benbit kvar inne i senan som kan ge ömhet vid knät. I så fall kan benbiten tas bort och då försvinner besvären.

Fäll ihop

Sinding-Larsens sjukdom, höjdhopparknä

Sinding-Larsens sjukdom, höjdhopparknä

Vid Sinding-Larsens sjukdom, som även kallas höjdhopparknä, har barnet ont vid nedre delen av knäskålen där knäskålssenan fäster. Fästet kan också vara lite svullet.

Smärtan orsakas av små bristningar i knäskålssenan vid dess fäste på knäskålens nedre del. Bristningarna gör att barnet får ont när det springer, hoppar, går i trappor och cyklar. När man hoppar höjdhopp sträcks knäleden kraftigt i samband med upphoppet och därför är problemet relativt vanligt bland höjdhoppare.

Det är bra att vila från aktiviteter som får det att göra ont. Om det inte hjälper kan man kontakta sjukvårdsrådgivningen, telefon 1177, eller en vårdcentral. Sjukgymnastik brukar inte ha någon effekt.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-01-14
Skribent:

Lennart Landin, läkare, specialist i barnortopedi, Ortopediska kliniken, Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden