Hjärtklaffsjukdomar ger oftast inga besvär i början. Men med tiden kan du få följande besvär:

• Du får svårare att andas.
• Du orkar allt mindre.
• Du blir tröttare.
• Du får svullna underben.
• Du får yrsel eller svimmar när du anstränger dig.
• Du får ont i bröstet.
• Du får hjärtklappning.

Kontakta en vårdcentral om du med tiden märker att du börjar få symtom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du träffar läkaren får du berätta om dina besvär. Du blir undersökt på olika sätt.

Läkaren kan höra blåsljud med stetoskopet

Läkaren lyssnar på hjärtat med ett stetoskop. Det är vanligt att det hörs blåsljud om en klaff är för trång eller läcker.

Blodprover

Genom att lämna blodprov går det att se till exempel följande:

• om dina symtom beror på något annat, till exempel blodbrist
• om hjärtat släpper ifrån sig ämnen som tyder på att hjärtat arbetar hårt
• om njurarna är påverkade.

Ekokardiografi – ultraljud visar hur klaffen ser ut

Med ultraljud kan läkaren se om en hjärtklaff läcker eller är trång. Läkaren ser hjärtat på en skärm med hjälp av en sändare mot din bröstkorg.

Det kan också vara en mycket mindre sändare som läkaren för in i munnen och ner i matstrupen med hjälp av en tunn slang. Vårdpersonalen sprejar först bedövning i ditt svalg så att det ska gå lättare att bli undersökt. Du kan också få lugnande läkemedel. Undersökningen tar ungefär 10 till 20 minuter.

Ultraljudsundersökning av hjärtat kallas också ekokardiografi.

EKG visar bland annat hjärtats rytm

En EKG-undersökning kan visa om hjärtats rytm är förändrad eller om hjärtat är påverkat på något sätt.

Arbetsprov upptäcker dolda symtom

Ett arbetsprov kan till exempel visa om du har symtom som du inte själv tänker på.

Ytterligare undersökningar

Du kan behöva en eller flera av följande undersökningar:

• datortomografi
• kranskärlsröntgen.

En del kan vänta i flera år innan de behöver behandling för sin hjärtklaffsjukdom.

Du kan få komma på regelbundna uppföljningarer med ultraljud för att se hur sjukdomen utvecklas och hur hjärtat mår.

En del har så lindrig sjukdom att de inte behöver någon behandling alls.

Så här kan du ta hand om dig själv om du har en klaffsjukdom.

Rör på dig varje dag

Det är bra för hjärtat med fysisk aktivitet. Men du kan behöva undvika tunga lyft. Prata med läkaren.

Ät hälsosamt

Ät hälsosamt. Det minskar risken för andra sjukdomar.

Sluta röka, om du röker

Att sluta röka minskar risken för andra sjukdomar och komplikationer om du behöver en operation. Det finns hjälp att sluta röka, om du behöver det.

Se över dina alkoholvanor

Alkohol kan vara ansträngande för hjärtat och kroppen på många sätt. Så kan du ändra dina alkoholvanor, om du behöver. Det finns hjälp att få.

Vaccinera dig

Vaccinera dig när du rekommenderas att göra det, till exempel mot influensa och covid-19.

Håll rent i munnen

Du har en ökad risk för infektion i hjärtat som orsakas av bakterier från munnen. Så här minskar du risken:

• Gör rent tänderna noga varje dag.
• Gå till tandläkaren regelbundet.
• Berätta för tandläkaren att du har en klaffsjukdom. Du kan behöva förebyggande behandling med antibiotika innan du får tandvård.

Du kan ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag.

Det finns inga läkemedel som gör att du blir av med sjukdomen i klaffarna. Men med hjälp av läkemedel går det att lindra besvär och behandla andra sjukdomar som du kanske har samtidigt.

Behandling med läkemedel kan också stärka hjärtat inför en operation. Det här varierar mycket från person till person:

• om du behöver läkemedel
• vilka läkemedel du behöver
• när du behöver läkemedel.

Här är några exempel på typer av läkemedel:

• vätskedrivande läkemedel eller diuretika för att minska svullnader och andfåddhet.
• ACE-hämmare för att till exempel sänka blodtrycket.
• betablockerare för att till exempel sänka pulsen.
• rytmstabiliserande läkemedel
• antibiotika om du har infektion i hjärtklaffarna.

För att du ska bli av med klaffsjukdomen behöver läkaren göra något av följande:

• laga eller förstärka klaffen
• byta ut klaffen mot en klaffprotes.

Att få en klaffprotes

Om läkaren behöver byta din klaff får du en klaffprotes. Den kan vara biologisk eller mekanisk. Det finns fördelar och nackdelar med båda proteserna. Du är med och bestämmer vilken protes du tror blir bäst för dig.

Biologisk eller mekanisk klaff?

Biologisk klaff	Mekanisk klaff
Gjord av hjärtvävnad från gris eller kalv och syntetiskt material.	Gjord av metall eller syntetiskt kol.
Behöver bytas efter 10 till 20 år men kräver inte livslång medicinering.	Håller livet ut men du behöver blodförtunnande läkemedel resten av livet.
Märks inte.	Tickar så att det hörs ibland. Kan ge utslag vid säkerhetskontroller.
Brukar väljas om man är äldre än 55 till 65, har jobb eller intressen med skaderisk, eller planerar att bli gravid.	Brukar väljas om man är är yngre än 55 till 65 år, eller redan tar blodförtunnande läkemedel, eller har en kronisk njursjukdom.

För att behandla klaffen behöver du bli opererad eller få behandling med kateterburen teknik. Vad som gäller för dig beror på följande:

• vilken klaffsjukdom du har
• din ålder
• hur bråttom det är.

Kateterburen teknik – behandling genom en tunn slang i en artär

Inför behandlingen med kateterburen teknik är det vanligast med lokalbedövning och lugnande läkemedel. Du kan också bli sövd. Det är olika vad som blir bäst.

Behandlingen får du genom en tunn slang. Slangen kallas kateter. Läkaren för in den i ljumsken och vidare in i en artär som leder till hjärtat.

Genom slangen kan läkaren föra olika instrument och till exempel sätta in en klaffprotes.

Behandlingen kallas TAVI när en aortaklaff förs på plats genom en tunn slang.

Efter behandlingen behöver du vara kvar på sjukhuset i en till två dagar.

Operation

Inför en klaffoperation blir du först sövd. Sedan blir du opererad på något av följande sätt:

• Läkaren opererar dig genom ett snitt  i bröstkorgen. Snittet är 15 till 20 centimeter långt om du är vuxen.
• Läkaren gör ett snitt och några titthål på sidan av bröstkorgen för att operera dig med smala instrument. Snittet är 5 till 8 centimeter långt om du är vuxen. Varje titthål är cirka 1 centimeter.

Du får veta i förväg hur läkaren ska operera dig.

När läkaren har gjort snittet kopplas du till en hjärt-lungmaskin. Den tar över andningen och hjärtats arbete medan du blir opererad. Du övervakas hela tiden av vårdpersonal som bara har det till sin uppgift.

Operationen tar några timmar. Du behöver vara kvar på sjukhuset i fem till sju dagar. Det första dygnet kan du behöva vård på en intensivvårdsavdelning.

Din ålder påverkar vilket sjukhus du kommer till för att få behandlingen.

Hit kommer vuxna

Du som är 18 år eller äldre får komma till något av universitetssjukhusen. De finns i Umeå, Uppsala, Örebro, Stockholm, Linköping, Göteborg och Skåne.

Hit kommer barn

Barn under 18 år får komma till barnhjärtcentrumet i Göteborg eller Lund. Du som är förälder får vara med barnet så mycket som möjligt.

Du får hjälp med din vistelse om barnet behöver sova över men ni bor långt ifrån sjukhuset. Läs mer om patientboende.

Det kan också finnas plats i barnets rum på sjukhuset.

Efter behandlingen får du komma på regelbundna besök för stöd och hjälp med din rehabilitering. Här är några exempel på vad du kan behöva:

• anpassad träning
• kostråd
• samtalsstöd.

Den första tiden efter behandlingen kan du behöva vara inlagd på en rehabiliteringsavdelning. Där får du hjälp dygnet runt.

Hur mår jag den första tiden?

Den första tiden efter behandlingen är det vanligt att:

• vara trött
• ha kvar symtom ett tag, till exempel hjärtklappning, andfåddhet och svullnader.
• känna lättnad men också oro över att bli sjuk igen.

Om du har haft ont och känt dig yr brukar det försvinna ganska snabbt efter behandlingen.

Om du har blivit opererad i bröstkorgen får du inte lyfta tungt de första tre månaderna.

Behandling med läkemedel

Du behöver ta blodförtunnande läkemedel eller proppförebyggande läkemedel. Om du har en mekanisk klaff behöver du fortsätta med blodförtunnande läkemedel resten av livet.

Om du behöver behandling för en annan sjukdom är det viktigt att du fortsätter med den behandlingen.

När har kroppen återhämtat sig?

Så här lång tid brukar det ta för såret att läka och kroppen att återhämta sig helt:

• efter ett snitt i bröstkorgen: tre till sex månader
• efter en titthålsoperation: fyra till sex veckor
• efter behandling med kateterburen teknik: en till två veckor.

Kan jag ha ett vanligt liv när jag har återhämtat mig?

Ja, du kan i stort sett vara lika aktiv och rörlig som andra i din ålder när du har återhämtat dig. Det som påverkar är hur du mår och om du har andra sjukdomar som begränsar dig.

Det här är viktigt:

• Berätta att du har fått behandling mot klaffsjukdom när du söker vård eller tandvård.
• Kom till de uppföljningar du kallas till med några års mellanrum.

Sexuell hälsa och hjärtsjukdom

Sexualiteten har betydelse för hela ditt mående. Det gäller oavsett din ålder, om du har en partner, eller hur stark din lust är.

Om du brukar vilja ha sex kan hjärtsjukdomen göra att du inte törs. Det är vanligt att oroa sig för att sex är alltför ansträngande för hjärtat. Men de flesta som har en hjärtsjukdom kan ha sex utan att det innebär en ökad risk att må sämre.

Prata med din läkare eller annan vårdpersonal. De är vana att få frågor om när man kan ha sex igen efter behandlingen. De kan också hjälpa dig att få svar på andra frågor om din sexuella hälsa. Läs mer om sexuell hälsa.

Hjärtat pumpar runt blod i kroppen så att kroppens alla organ får syre. Fyra klaffar ser till att blodet pumpas i rätt riktning genom hjärtat. Läs mer om hjärtat och blodomloppet.

Att ha en klaffsjukdom innebär något av följande:

• Klaffen är trång. Blodet har svårt att passera. Det kallas stenos.
• Klaffen läcker. Blodet åker bakåt i stället för att pumpas framåt. Det kallas insufficiens.

Vad beror klaffsjukdomar på?

Det finns många saker som kan orsaka klaffsjukdom, till exempel:

• åderförkalkning, som är vanligast
• infektion i hjärtat
• tidigare hjärtinfarkt
• medfött hjärtfel.

Vad kan en klaffsjukdom leda till?

En klaffsjukdom innebär att hjärtat måste arbeta hårdare för att kroppen ska få tillräckligt med syre. Utan behandling kan klaffsjukdomen på sikt leda till en eller flera av de här sjukdomarna:

• hjärtsvikt
• förmaksflimmer
• stroke.