Det finns flera slags hepatit
Smittsam hepatit är en inflammation i levern som orsakas av ett virus. Det finns olika typer av virushepatit, och de har fått namn i den ordning de upptäcktes: Hepatit A, hepatit B, hepatit C, hepatit D och hepatit E. Eftersom huden brukar bli gulfärgad när man får hepatit kallas sjukdomen också för gulsot.
Det finns ingen behandling mot hepatit A men sjukdomen går över av sig själv efter några veckor. De flesta blir helt friska även om man kan vara trött en lång tid efteråt.
Levern påverkas
Levern renar blodet, lagrar fett och socker och bryter ner vissa ämnen som till exempel alkohol och läkemedel. Den har även betydelse för vissa av kroppens hormoner och för blodets förmåga att stoppa blödningar.
Hepatit A orsakas av ett virus som angriper levern och gör att man får en leverinflammation. Levern kan då inte bryta ner vissa ämnen lika effektivt, bland annat blir man mycket känslig för alkohol och vissa mediciner. Levern klarar heller inte av att rensa bort ett gulfärgat ämne, bilirubin, ur kroppen. Det gör att man får gulaktig hud och gula ögonvitor.
Smittan sprids genom avföring, mat och dryck
Viruset kommer ut med avföringen, och om man inte tvättar händerna noga efter toalettbesök kan det spridas till mat eller dryck. Viruset kan också spridas direkt från avloppsvatten till annat vatten. I vatten kan viruset överleva länge och samlas i till exempel ostron och musslor.
Om man har mycket nära kontakt med någon som har hepatit A, till exempel har sex, äter mat tillsammans eller delar toalett, kan smittan också överföras direkt från person till person. Det är bara människor som kan få sjukdomen.
Från det att man smittats tills det att symtom bryter ut går det vanligtvis ungefär fyra veckor, men det kan variera mellan två till sex veckor. Man smittar i ungefär två veckor före det att man blir sjuk till en vecka efter insjuknandet. Smittrisken är som störst just när huden börjat bli gul.
Barn under fem år får sällan symtom och kan därför smitta andra innan det är klart varifrån smittan kommer.
Ovanlig sjukdom i Sverige
Hepatit A är en ovanlig sjukdom i Sverige men den är mycket vanlig i länder med sämre hygienisk standard. I många länder i Asien och Afrika är hepatit A att betrakta som en barnsjukdom. I Sverige får varje år 100-150 personer hepatit A och ungefär hälften har smittats på utlandsresor.
Hur man undviker smitta
Det bästa skyddet mot hepatit A får man genom vaccination eller en så kallad immunglobulin.
Om man umgås nära med någon som har gulsot är det viktigt att vara noga med hygienen och att inte dela mat och dryck med varandra. Den som är sjuk ska följa flera regler för att inte smitta andra.
Om man vistas i områden med dåligt vatten och avloppsrening är det viktigt att tvätta händerna noga. När man är utomlands kan man också tänka på att undvika råa grönsaker, is och glass. Eftersom frukt kan vara sköljd i orent vatten bör den skalas innan man äter.
Vaccin och immunglobulin
Om man ska resa till ett område med hög smittrisk, till exempel Sydamerika, Afrika, Asien, Mellanöstern eller Östeuropa bör man vaccinera sig mot hepatit A. Däremot behövs vanligtvis inget förebyggande skydd om man ska göra en kortare resa till turistländer i till exempel norra medelhavsområdet eller Kanarieöarna. Risken att smittas i dessa områden är mycket liten.
Vaccinet skyddar i minst ett år och sen bör man vaccinera sig igen. Den andra vaccinationen kan man få tidigast sex månader efter första dosen. Efter två vaccinationer är man skyddad i minst 30 år. Biverkningar av vaccinet är sällsynta och lindriga. Det vanligaste är att huden där man fick sprutan rodnar, svullnar eller ömmar.
I enstaka fall kan man i stället för vaccin använda en så kallad immunglobulin som skyddar mot hepatit A under cirka 2 månader.
Man blir oftast helt frisk
Oftast blir man helt frisk från hepatit A och det är mycket liten risk för följdsjukdomar. Endast i mycket sällsynta fall kan infektionen leda till en farlig leversjukdom, akut levernekros. Då krävs intensivvård på sjukhus. Om man har hepatit A kan de första tecknen på akut levernekros vara att man försämras med psykiska symtom som oro, förvirring och stark trötthet.
Till skillnad från andra sorters hepatit leder hepatit A aldrig till någon kronisk sjukdom. Själva gulsoten varar i ungefär en till tre veckor. Det är inte ovanligt att man är trött och har dålig matlust under flera veckor eller månader efter insjuknandet. Om man väl haft sjukdomen en gång är man immun för resten av livet och kan alltså inte få hepatit A igen. Däremot kan man fortfarande bli smittad av andra typer av gulsot.