Blodbrist

Skriv ut (ca 7 sidor)

Blodbrist innebär att du har för lite röda blodkroppar i blodet. De röda blodkropparna behövs för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Blodbrist kan göra att du blir trött, yr och får huvudvärk. Ofta går det att återställa mängden röda blodkroppar med hjälp av läkemedel.

Skriv ut

I den här texten kan du läsa om de vanligaste symtomen på blodbrist. Du kan också läsa om när du ska söka vård och om olika behandlingar. Det finns olika varianter av blodbrist. Vanligast är blodbrist som beror på för lite järn och blodbrist orsakad av andra sjukdomar. Brist på vitamin B12 kan också ge blodbrist.

Symtom

Symtom

De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syre från andningsluften till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner, som blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika symtom.   

Vanliga symtom vid blodbrist är att du

  • känner dig trött och orkeslös
  • har svårt att koncentrera dig
  • känner dig yr
  • känner att du blir andfådd lättare än förut
  • får hjärtklappning
  • får huvudvärk
  • får öronsus.

Hur mycket symtom du får beror på hur stor brist du har är men varierar också från person till person. Kroppen kan ibland anpassa sig om blodbristen ökar långsamt. Då får du bara lindriga besvär trots att blodbristen är kraftig.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral om du misstänker att du har blodbrist.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du har svart eller blodig avföring. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

På vårdcentralen gör läkaren en kroppsundersökning. Du får berätta om du har haft några tidigare sjukdomar, hur du brukar äta och om du tar några läkemedel. Läkaren frågar även om det finns någon i din släkt som har eller har haft någon blodsjukdom eller annan sjukdom som har medfört blodbrist. Du får också berätta om du har sett blod i din avföring eller om du har andra besvär från mage och tarm eller från urinvägarna.

Du som har mens får berätta hur ofta du har mens, hur mycket du blöder och om du har mellanblödningar.

Prover

Du får också lämna ett blodprov. Då kontrolleras koncentrationen av hemoglobin i blodet. Det förkortas till Hb.

Om provet visar att du har blodbrist får du lämna ytterligare ett blodprov för att läkaren ska få mer information om blodets järninnehåll och andra beståndsdelar. De här proverna hjälper till att ta reda på vilken typ av blodbrist du har.

Eftersom blödningar från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till blodbrist får du ibland lämna ett avföringsprov. Då undersöks ibland också ändtarmen.

Andra undersökningar

Ibland görs också en undersökning av tjocktarmen med ett koloskop och en undersökning av magsäcken med ett gastroskop.

Vid en koloskopi förs ett långt, böjlig instrument upp i tjocktarmen via ändtarmen. På toppen av instrumentet finns en kamera som för över bilder av tjocktarmen till en bildskärm.

Vid en gastroskopi undersöks magsäcken. Då förs ett långt böjligt instrument ner i magsäcken genom munnen och svalget. Gastroskopet fungerar på samma sätt som koloskopet.

Dessa undersökningar görs särskilt om du har blod i avföringen. Syftet med undersökningarna är att försöka ta reda på vad det är som blöder. Det kan till exempel vara ett magsår eller en cancertumör.

Det kan behöva göras fler undersökningar. Det beror på vilken typ av blodbrist som du har.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vad som orsakar blodbristen. Det gör att behandlingen inte kan påbörjas förrän läkaren vet vad som är orsaken till blodbristen.

Om du har blodbrist på grund av för lite järn kan du däremot få tillskott av järn på en gång.

Järntabletter eller järnsprutor

Blodbrist som beror på att du har för lite järn kan oftast behandlas med järntabletter.

Det är vanligt att få vissa biverkningar av järntabletter. Det kan till exempel vara illamående, förstoppning eller diarré. För att undvika biverkningarna kan du, till en början, ta tabletterna efter en måltid. Om det går bra bör du pröva att ta dem på fastande mage, eftersom mer järn då tas upp i kroppen. Du kan få sprutor med järn i stället för järntabletter om du inte tål dem.

Behandling vid kronisk blodbrist

I vissa fall är orsaken till blodbristen mer bestående. Det kan till exempel bero på att det blöder mycket när du har mens. Om du har blodbrist på grund av riklig mens får du lämna blodprov regelbundet. Många behöver järntillskott tills mensen upphör. För vissa räcker det med järntabletter ett antal dagar per månad, medan andra kan behöva större tillskott av järn.

Det finns flera andra typer av kronisk blodbrist som behandlas på andra sätt.

Vitamintillskott

Blodbrist som beror på en brist på vitamin B12 eller folsyra behandlas med tillskott av dessa ämnen. B12 kan du få som sprutor eller tabletter. Folsyra kan du få som tabletter.

Blodtransfusioner

Du som har mycket lågt blodvärde och kraftiga symtom kan behandlas med blodtransfusion. Då tillförs nytt blod till kroppen.

Du kan få regelbundna blodtransfusioner om blodbristen är bestående och svår och inte kan behandlas på annat sätt. Detta gäller framför allt vid vissa blodsjukdomar. Blodtransfusion ges också vid stora blodförluster, till exempel vid olyckor.

Sjukdomar som orsakar blodbristen behandlas

I vissa fall beror blodbristen på att du har en sjukdom som påverkar hur blodet bildas. Då får du behandling mot sjukdomen som orsakar blodbristen och mot själva blodbristen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du kan förebygga blodbrist som beror på brist på järn eller brist på vitamineran B12 och folsyra. För de allra flesta räcker det att äta varierat för att få sig tillräckligt mycket av järn, B12 och folsyra. Du behöver inte ta något kosttillskott om en läkare inte har konstaterat att du har järnbrist.

Du som vet att dina järnvärden brukar vara låga bör vara särskilt uppmärksam på att din mat innehåller tillräckligt med järn. Det gäller också om du bara äter vegetarisk eller vegansk mat. Det beror på att det finns mycket järn i mat som kommer från djurriket. Det finns också järn i fullkornsprodukter, potatis, spenat, bananer och persikor.

Om en läkare har konstaterat att du har blodbrist behöver du behandling med läkemedel. Då räcker det inte att äta mat med mycket järn.

Receptfria läkemedel med järn innehåller bara små mängder järn och är inte effektiva om du har konstaterad blodbrist.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

Blodbrist innebär att man har för få röda blodkroppar i blodet. Det gör att man även har för liten mängd hemoglobin i blodet. Hemoglobin är ett ämne som behövs för att transportera syre.

Det finns tre olika typer av blodbrist:

  • Blodbrist som beror på förlust av blod, det vill säga en blödning.
  • Blodbrist som beror på att det inte produceras tillräckligt mycket röda blodkroppar.
  • Blodbrist som beror på att de röda blodkropparna faller sönder i förtid.

Blödningar

Den vanligaste orsaken till blodbrist är blodförlust. Blodbrist är därför vanligt hos personer som har mens. Du kan få blodbrist om mensen är riklig. Du kan få blodbrist även om din mens inte är riklig. Då beror det på att du inte får i dig tillräckligt med järn med maten.

Blodbrist kan också orsakas av tumörer i tarmen eller magen, kroniska tarmsjukdomar, magsår och stora blödningar vid till exempel olyckor. Blodbrist på grund av blödning leder till järnbrist, eftersom de röda blodkropparna innehåller mycket järn.

Brist på järn utan blödning

Du kan också få blodbrist om du har för lite järn i kroppen av något annat skäl. Järn behövs för att hemoglobin ska kunna produceras. Hemoglobin är det ämne som ger blodet dess röda färg. Hemoglobin fångar upp syre och transporterar det från lungorna och vidare ut i kroppen. Brist på järn leder till brist på hemoglobin vilket gör att kroppen inte får tillräckligt med syre.

Du kan få järnbrist utan att ha en blödning om

  • du behöver mer järn än tidigare, till exempel om du är gravid
  • kroppen inte kan ta upp järn från maten, till exempel om du har en tarmsjukdom som celiaki eller Crohns sjukdom.

Brist på vitamin B12

Vitaminet B12 är nödvändigt för att röda blodkroppar ska bildas. Vitamin B12 kan inte bildas i kroppen, utan du får i dig det genom maten du äter. Brist på B12 kan uppstå på flera sätt.

Perniciös anemi är en speciell typ av blodbrist som gör att du har antikroppar mot ett protein som behövs för att kunna ta upp B12 från maten.

Bristen kan också uppstå om du har en sjukdom som ger sämre upptag av flera olika näringsämnen, som till exempel vid celiaki. Celiaki ger ofta en kombination järnbrist och brist på vitamin B12. 

Produktionen av röda blodkroppar är för låg

Benmärgen är det organ som producerar röda blodkroppar. Blodbrist kan därför uppstå vid vissa sjukdomar i benmärgen eller om benmärgen påverkas av andra sjukdomar.

De benmärgssjukdomarna är leukemi och andra blodsjukdomar. De sjukdomarna kan störa bildningen av alla typer av blodkroppar.

Många andra typer av sjukdomar kan påverka benmärgen genom att hämma dess förmåga att tillverka röda blodkroppar. Det gäller till exempel ledgångsreumatism, kroniska tarmsjukdomar och kroniska njursjukdomar men även de flesta cancersjukdomar.

Blodbristen blir ofta värre om du har en kronisk njursjukdom. I njurarna produceras det hormon som styr bildningen av röda blodkroppar. Hormonet kallas för Epo. För att kompensera för blodbristen vill kroppen öka produktionen av Epo. Det fungerar dåligt om du har en kronisk njursjukdom.  

Sjukdomar då de röda blodkropparna går sönder i förtid

En ovanlig typ av blodbrist beror på att de röda blodkropparna går sönder i förtid. Det kallas för hemolys. En röd blodkropp har en livslängd på ungefär 120 dagar. Sedan bryts den ner.

Om de röda blodkropparna bryts ner så snabbt att din kropp inte hinner med att bilda nya uppstår en blodbrist som kallas hemolytisk anemi.  Det beror ofta på att kroppen bildar antikroppar mot de egna röda blodkropparna. Detta kallas för en autoimmun reaktion och innebär att immunsystemet uppfattar någon typ av celler i kroppen som främmande och bildar antikroppar mot dessa. Det är en mycket vanlig orsak till olika sjukdomar i kroppen.

Ärftliga blodbristsjukdomar

Det finns också några ärftliga blodbristsjukdomar som gör att de röda blodkropparna går sönder i förtid. Ett exempel är thalassemi. Vid talassemi bildas vissa delar av hemoglobinet inte på rätt sätt vilket gör att de röda blodkropparna går sönder i förtid. Sjukdomen är ovanlig i Sverige.

Läs mer om thalassemi på socialstyrelsens sida med ovanliga diagnoser.

Blodbrist är vanligare i vissa grupper

Blodbrist är vanligare hos personer som har mens, personer som är gravida och personer som har gått igenom en förlossning. Blodbrist är också vanligare hos personer som är äldre. Det beror dels på att vissa får en något minskad blodbildning med stigande ålder, dels på att många av de sjukdomar som orsakar blodbrist är vanligare hos äldre.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • blodkroppar

    Hälften av blodet består av blodceller, det vill säga röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

    Mer information
    Blodkroppar

    Nästan en tiondel av kroppsvikten utgörs av blod. Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller.

    Det finns tre olika sorters blodkroppar som har olika uppgifter. Det är röda blodkroppar (erytrocyter) som transporterar syre och koldioxid, vita blodkroppar (leukocyter) som försvarar kroppen mot infektioner och blodplättar (trombocyter) som gör att blodet levrar sig om man skadar ett blodkärl. Blodkropparna bildas i benmärgen.

Anemi är det latinska namnet på blodbrist.

Blodet består av plasma och blodceller

Blodet består huvudsakligen av två beståndsdelar, plasma och blodceller. Lite mer än hälften av blodet består av plasma. Det är en klargul vätska som innehåller näringsämnen, proteiner, hormoner, salter och andra ämnen. Knappt hälften av blodet består av blodceller, det vill säga röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. De röda blodkropparna utgör den allra största delen av dessa.

De röda blodkropparna transporterar kroppens syre

De röda blodkropparna behövs för att kroppens olika organ ska få tillräckligt med syre. Den viktigaste beståndsdelen i de röda blodkropparna är hemoglobinet. Det är ett järnhaltigt ämne som ger blodet dess röda färg. Hemoglobinet fångar upp och transporterar syre från lungorna ut till kroppens celler. Syre är nödvändigt i många processer i kroppens alla celler. Det gäller både näringsomsättning, muskelfunktioner och mentala funktioner. De röda blodkropparna transporterar också koldioxid till lungorna. Sedan försvinner koldioxiden ur kroppen med luften som du andas ut.

Kroppen reglerar produktionen av röda blodkroppar så att det hela tiden finns tillräckligt många för att transporten av syre ska fungera bra, men inte så många att blodet blir för trögflytande. Röda blodkroppar bildas i benmärgen.

Kroppen känner av syrebehovet

Om du till exempel får blodbrist eller vistas på hög höjd känner kroppens system av att syrehalten i blodet minskar. Då skickas en signal till några speciella celler i njurarna att öka på produktionen av ett hormon som kallas Epo. Det stimulerar benmärgen att öka produktionen av röda blodkroppar. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-18
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Gunnar Birgegård, läkare, specialist i blodsjukdomar, professor emeritus, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.