Bensår – arteriella

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man har ett sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas det för ett svårläkt bensår eller kroniskt bensår. Den vanligaste orsaken till att man får bensår är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska. Det finns huvudsakligen två typer av bensår, venösa och arteriella.

Artärerna är de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. Arteriella bensår kan man få om artärerna av någon anledning har blivit så trånga att blodet har svårt att nå ut i kroppen. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring och man får lättare sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.

Arteriella bensår brukar göra ont och man kan få svårt att sova eller röra sig som vanligt. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år. Arteriella bensår är något vanligare hos män än hos kvinnor och risken för att få dem ökar om man röker eller har diabetes.

Behandling

För att såret ska kunna läka måste man helt undvika att röka. Man behöver också äta bra och röra på sig regelbundet, till exempel genom promenader.

Såret hålls rent och torrt med hjälp av förband, och det får man hjälp med av vårdpersonal. Om man har ont kan man få läkemedel som lindrar smärtan.

Man får behandling för att förbättra blodcirkulationen i benen. Ibland kan man behöva genomgå en så kallad ballongvidgning av blodkärlen eller en större operation.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • får ett sår på foten som inte läker inom sex veckor
  • har diabetes och får sår på foten eller benet
  • har ett sår på foten eller benet som börjar vätska sig, eller om huden runt såret blir röd.

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om man

  • plötsligt får väldigt ont och benet blir blekt
  • har ett bensår och samtidigt får feber.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Sår på foten eller underbenet

Ett bensår är ett sår på foten eller underbenet som inte läker inom sex veckor. Det kallas också för svårläkt bensår eller kroniskt bensår och beror oftast på att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska.

Det finns olika typer av bensår, men arteriella bensår och venösa bensår är de vanligaste. Arteriella bensår sitter oftast på foten men kan också sitta på underbenet. Såret brukar täckas av en svart sårskorpa och foten är ofta blek och kall. Om man har arteriella bensår gör det ofta mycket ont, särskilt under natten eller när man går.

De flesta blir av med sina bensår med hjälp av behandling, men det kan ta lång tid.

Blodcirkulationen i kroppen

Blodcirkulationen, eller blodomloppet, är kroppens transportsystem. Tack vare blodcirkulationen kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer. De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för ådror eller vener.

Arteriella bensår beror på försämrat blodflöde i artärerna

Om artärerna som ska leda blodet ut från hjärtat av någon anledning blir för trånga kan inte blodet nå ut i kroppen som det ska. Huden får då inte den näring och det syre som den behöver, och blir skör och tunn. Det gör att man lättare får sår, samtidigt som den dåliga blodcirkulationen gör att såren får svårare att läka. Såren kan uppstå efter till exempel tryck av för trånga skor, eller att man slår i någonting. Otillräckligt blodflöde i artärerna kallas också för arteriell insufficiens.

Sårläkning

När ett sår normalt ska läka blir huden som är skadad först röd, svullen och ömmande. Det är vanligt att såret vätskar sig. Den skadade vävnaden repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Nya blodkärl bildas som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen inte fungerar som den ska sker oftast inte det, och då får såret svårt att läka.

Vanligast bland män

Arteriella bensår är något vanligare hos män än bland kvinnor. Risken för att få dem ökar om man röker eller har diabetes. Arteriella bensår är inte ärftliga i sig, men orsakerna till dem kan ibland vara det.

Andra typer av bensår

Venösa bensår beror på att blodflödet i venerna, som leder blodet tillbaka till hjärtat från kroppen, är försämrat. Det är den vanligaste typen av bensår. Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna och man kan få så kallade kombinerade bensår.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker och ofta är det en kombination av olika sjukdomar som ligger bakom. Ibland kan man få bensår utan att ha försämrad blodcirkulation, till exempel efter en skada eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Åderförfettning vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till att blodflödet i artärerna försämras är åderförfettning. Blodkärlen blir då trånga och blodet får svårare att passera. Andra, mer ovanliga orsaker är inflammationer eller skador efter olycksfall.

De allra flesta som får problem med åderförfettning är rökare. Risken ökar också när man blir äldre, har diabetes, högt blodtryck eller förhöjda halter av blodfetter.

Kan också leda till kärlkramp i benen

Om blodcirkulationen i artärerna är försämrad kan man också få kärlkramp i benen, även kallad fönstertittarsjuka. Då får man ofta väldigt ont i benen när man rör på dem, särskilt när man promenerar. Eftersom kärlkramp i benen ofta kan förbättras genom att man tränar, är det ändå viktigt att man försöker promenera regelbundet. Det är inte farligt att man får ont i benen.

Förebygga besvär

Det viktigaste man kan göra för att förebygga att man får försämrad blodcirkulation är att helt undvika rökning. Om man redan har besvär måste man sluta röka för att kunna bli bättre.

Man bör också undvika annat som ökar risken för åderförfettning. För att minska risken för att man får höga halter av blodfetter är det viktigt att man motionerar regelbundet, äter mindre fett och mycket frukt och grönsaker. Om man har diabetes ska man ha bra kontroll på sina blodsockervärden och om man har högt blodtryck ska man få hjälp att sänka det.

Minska risken för bensår

Om man har försämrad blodcirkulation är det bra att ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans. Om det behövs kan man skaffa så kallade ortopediska skor, som är specialtillverkade för att sitta bra på foten. Man kan få en remiss från en vårdcentral för att prova ut ortopediska skor.

Det är också viktigt att man är noga med att hålla sina fötter rena och smörja in dem med mjukgörande salva eller kräm efter att man har tvättat dem, för att undvika att huden blir torr och att man får självsprickor.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När bör man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor
  • har kärlkramp i benen och samtidigt får ett sår
  • har diabetes och får ett sår på foten eller underbenet
  • har ett sår som gör mer och mer ont, blir större eller vätskar sig
  • huden runt såret blir rödare eller missfärgad.

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

  • plötsligt får väldigt ont samtidigt som benet blir blekt
  • har värk under natten
  • har ett bensår och samtidigt får feber.

Man kan också kontakta en vårdcentral om man har symtom på att blodcirkulationen i artärerna är försämrad, till exempel om

  • man får kramp och ont i underbenen när man promenerar
  • foten ofta är blek och kall
  • det gör ont i benen eller fötterna när man ligger ner, och om det lindras av att benen hänger nedåt.

 Det går alltid att ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 

Undersöks först på vårdcentral

I första hand blir man undersökt av en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden, känner på pulsådrorna i fötterna och mäter ibland blodtrycket i benet. Om såret ser infekterat ut kan ett prov tas från såret med hjälp av en bomullspinne.

Om det behövs får man en remiss till en hudläkare eller en kärlkirurg för fler undersökningar.

Blodflödet i artärerna undersöks

För att ta reda på om det är cirkulationen i artärerna som orsakar bensåret mäts och jämförs blodtrycket i armarna och underbenen. Om trycket i benen är mycket lägre än i armen har man troligtvis försämrad cirkulation i artärerna i benen.

Blodtrycket i benen undersöks med hjälp av en blodtrycksmanschett som sitter runt ankeln och en liten ultraljudsapparat, en så kallad handdoppler. Blodtrycksmanschetten pumpas upp så att blodflödet stoppas under en kort stund, och sedan släpps trycket långsamt. Läkaren lyssnar samtidigt på pulsådrorna i benen med hjälp av handdopplern.

Man kan också få en remiss för att göra en mer detaljerad undersökning med ultraljud, så kallad duplex eller färgdopplerundersökning. Undersökningen visar kärlen och blodflödet på bild och görs ofta på ett speciallaboratorium eller på sjukhus.

Om man har arteriella bensår får man ofta en remiss till en kärlkirurg. Man brukar då få göra olika röntgenundersökningar, till exempel datortomografi eller kontraströntgen av blodkärlen, för att avgöra om orsaken går att operera eller behandla med så kallad ballongvidgning.

Behandlingen anpassas utifrån besvären

När man har arteriella bensår får man behandling för såren och orsaken till att blodcirkulationen är försämrad. Om man röker är det mycket viktigt att man slutar med det för att såret ska kunna läka, och för att förhindra att man får nya sår. Har man svårt att sluta röka på egen hand kan man få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan man komma med i en så kallad sluta röka-grupp.

Om man har högt blodtryck och höga halter av blodfetter brukar man få läkemedel och instruktioner om hur man bör äta och motionera. Man får också behandling för andra sjukdomar eller besvär som kan försämra blodcirkulationen, till exempel hjärtsvikt. Det är vanligt att man får tabletter som förebygger att det bildas blodproppar.

Sårförband

Såren hålls torra och rena med hjälp av speciella förband. Eftersom det kan vara svårt att linda på rätt sätt görs det oftast av vårdpersonal. Gör lindningen att smärtan ökar måste man ta av förbandet.

Om såret luktar illa kan det bero på att det finns mycket bakterier i såret. Det finns särskilda kompresser som innehåller kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. Ibland används ättiksyraomslag eller ättiksyresalva som skapar en miljö som bakterierna inte trivs i. Behandlingen kan svida lite, men det går snart över.

Det finns hjälp om man har ont

Arteriella bensår gör ofta ont, men man kan få läkemedel som hjälper mot smärtan. Först kan man själv prova med receptfria mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare.

Om de receptfria medicinerna inte hjälper kan läkaren skriva ut receptbelagda smärtstillande läkemedel. Det är viktigt att man får behandling om man har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras om såret täcks med ett särskilt gel som innehåller bedövningsmedel, till exempel EMLA eller Xylocain. En sådan gel kan vara bra att använda om såromläggningarna gör mycket ont.

Det finns även speciella förband som kan hjälpa mot smärtan.

Operation

Om det är möjligt opereras förträngningarna i artärerna. Man kan antingen få genomgå en så kallad ballongvidgning av blodkärlen eller en större kärloperation. Efter behandlingen brukar bensåren oftast läka inom tre till fyra veckor, men det kan ta längre tid om till exempel såren är stora eller om man har diabetes.

Om man har genomgått en ballongvidgning brukar man få stanna på sjukhuset i någon dag och därefter vara sjukskriven i upp till en vecka. Efter en kärloperation stannar man ofta ungefär en vecka på sjukhus och är sedan sjukskriven i upp till en månad.

Om det blir värre

Det är vanligt att huden runt ett sår är röd och öm när ett sår läker. Om man får mer ont, huden blir rödare än tidigare eller missfärgad och man får feber kan det vara tecken på att såret har blivit infekterat. Då kan man ibland behöva få antibiotika eller annan behandling.

Såren kan också bli sämre om man har en sjukdom som gör att immunförsvaret är nedsatt, har diabetes och inte får rätt mängd insulin, inte får tillräckligt med näring eller sover dåligt.

Om såren inte läker, till exempel om det inte går att operera eller om man får en infektion, finns det en risk för att man får kallbrand. Då kan foten eller benet behöva amputeras, men det är ovanligt.

Vad man kan göra själv

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehäller tillräckligt med protein, järn och vitaminer. Det är bra att röra på sig eftersom det kan göra att fler nya blodkärl bildas i benen. Däremot bör man undvika att motionera om man har en infektion i såret.

Smärtan kan lindras om man har benen lågt. På natten kan man prova att höja huvudändan på sängen genom att till exempel lägga klossar under sängbenen, så att fötterna hamnar lite lägre än huvudet.

När det känns svårt

Det kan ta lång tid innan såren har läkt och man brukar ha ont. Oftast har man redan svårigheter i sin vardag på grund av åderförfettning, och då kan bensåret påverka livet ännu mer. Det är viktigt att man får ordentlig hjälp mot smärtan och om man har svårt att sova även får hjälp med det.

Det är bra om man kan umgås med andra så att man inte isolerar sig, eftersom det kan göra att situationen känns ännu svårare. Om man känner sig nedstämd eller deprimerad ska man berätta det för sin läkare eller sjuksköterska, så att man kan få det stöd och det omhändertagande man behöver.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-05-07
Skribent:

Filippa Nyberg, läkare, specialist i hudsjukdomar, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Redaktör:

Lotta Bergman, 1177.se

Granskare:

Olle Nelzén, kärlkirurg, Uppsala Universitet och Skaraborgs Sjukhus.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge