Läkemedel vid attackvis förmaksflimmer

Två former av förmaksflimmer

Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår med oregelbunden rytm. Den oregelbundna hjärtrytmen kan förekomma som korta attacker och kallas då attackvis förmaksflimmer eller, som det heter på fackspråk, paroxysmalt förmaksflimmer. Om man har flimmer hela tiden kallas det för kroniskt förmaksflimmer.

Under en attack av förmaksflimmer brukar hjärtat slå mycket snabbare än vanligt, men attackerna brukar gå över inom minuter upptill något dygn.

Mediciner kan hjälpa på olika sätt

Om hjärtat mer eller mindre ständigt slår fortare än vad som är normalt i vila kan man på sikt utveckla hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats funktion blir nedsatt, vilket gör att hjärtat får svårare att pumpa ut blod i kroppen.

Syftet med medicinerna är att bromsa den snabba hjärtrytmen, få attacken att gå över och om möjligt förhindra nya attacker. Dessutom kan man få läkemedel som minskar risken för blodproppar om läkaren bedömer att man har en betydelsefullt ökad risk för att få en blodpropp.

Vilka läkemedel används mot attackvis förmaksflimmer?

Läkemedelsbehandlingen syftar till att bromsa den snabba hjärtrytmen under flimmerattacken och göra attacken så kort som möjligt samt att, om det går, också förhindra nya attacker. Dessutom kan man få blodproppshämmande läkemedel om läkaren bedömer att man har en betydelsefullt ökad risk för att få en blodpropp.

Syftet med att bromsa den ofta snabba hjärtrytmen vid förmaksflimmer är att förhindra att man även får hjärtsvikt, det vill säga att hjärtats förmåga att pumpa ut blod i kroppen försämras. Det finns flera olika grupper av läkemedel som används mot attackvis förmaksflimmer. De läkemedelsgrupper som används är

• betablockerare
• rytmstabiliserare– antiarytmika
• kalciumflödeshämmare
• digitalis
• blodproppshämmare.

Vilket eller vilka av dessa läkemedel man får beror bland annat på om man har andra sjukdomar, som till exempel hjärtsvikt, astma eller KOL .

Betablockerande läkemedel

Oftast används betablockerande läkemedel i första hand för att bromsa hjärtrytmen under en attack, och för att förhindra nya attacker. Betablockerare fungerar ungefär som en skyddande broms på hjärtat.

Rytmstabiliserande läkemedel – antiarytmika

Om behandlingen med betablockerare inte hjälper eller om man får besvärande biverkningar av dem, kan man få rytmstabiliserande läkemedel, så kallade antiarytmika.

Till gruppen rytmstabiliserande läkemedel hör en rad olika typer av läkemedel som minskar retbarheten i hjärtats elektriska system. Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar.

Rytmstabiliserande läkemedel bromsar vanligtvis inte hjärtrytmen mitt under en attack, utan används oftast för att förhindra nya attacker.

Ibland kombineras betablockerare och antiarytmika

Om betablockerare eller rytmstabiliserande läkemedel inte ger tilläckligt bra effekt var för sig, kan det i ibland hjälpa att kombinera mediciner från båda läkemedelsgrupperna.

Kalciumflödeshämmare

En del kalciumflödeshämmare påverkar det elektriska retledningssystemet i hjärtat och kan användas för att bromsa hjärtrytmen under en attack och få hjärtat att slå i en lugnare takt. De kan däremot inte förhindra nya attacker.

Kalciumflödeshämmare används oftast först när man först provat betablockerande läkemedel eller rytmstabiliserande läkemedel.

Digitalis

Digitalis används inte så ofta mot attackvis förmaksflimmer, och särskilt inte om syftet bara är att bromsa hjärtrytmen. Det beror på att digitalis bromsar hjärtat när man är i vila men gör att det slår fortare när man anstränger sig. Om man däremot samtidigt har hjärtsvikt kan det ibland användas också mot attackvis förmaksflimmer och ofta i kombination med betablockerare.

Blodproppshämmande läkemedel

Om man har förmaksflimmer är risken att få en blodpropp lite större än normalt. Bedömer läkaren att man har en betydelsefullt ökad risk kan man ibland behandlas med ett blodproppshämmande läkemedel.

Annat alternativ

Ibland kan det vara svårt att komma till rätta med förmaksflimmer med läkemedel. Då brukar läkaren överväga alternativa möjligheter till läkemedel, till exempel avbränning, så kallad ablation, av hjärtats elektriska ledningssystem.

Så här fungerar betablockerare vid attackvis förmaksflimmer

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel när man anstränger sig fysiskt eller psykiskt. När mängden stresshormoner ökar i blodet stiger blodtrycket och belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade betareceptorer. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna har mindre effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan säga att de här läkemedlen fungerar som en skyddande broms på hjärtat.

Om man har förmaksflimmer kan betablockerare även bromsa den elektriska överledningen i den så kallade AV-knutan i hjärtat. AV-knutan är en speciell cellanhopning som finns mellan hjärtats förmak och kammare.

Vilka betablockerare används vid attackvis förmaksflimmer?

De betablockerare som används mot attackvis förmaksflimmer innehåller oftast något av de verksamma ämnena atenolol, metoprolol, bisoprolol, eller i andra hand sotalol. Sotalol kan utöver den betablockerande effekten också ha en viss rytmstabiliserande effekt.

Alla betablockerare verkar på ungefär samma sätt. Men eftersom människor fungerar olika kan det ändå hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare om den man provar först inte fungerar tillräckligt bra eller om man får besvärliga biverkningar.

Viktigt

Eftersom betablockerare dämpar hjärtats aktivitet och bromsar hjärtrytmen är det viktigt att doseringen noga provas ut av en läkare.

Man ska aldrig avbryta en behandling med betablockerande läkemedel på egen hand. Gör man det kan blodtrycket stiga och hjärtat påverkas negativt. En behandling med betablockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Om man har astma, KOL eller andra besvär av luftrören och lungorna ska man berätta det för läkaren innan man börja använda betablockerare.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda betablockerare när man är gravid eller när man ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Vissa får biverkningar när de tar läkemedel, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit medicinen en tid, men om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man behöva pröva ett annat läkemedel eller en annan behandling.

Betablockerande mediciner kan till exempel göra att man blir trött, får huvudvärk, känner sig yr, mår illa, kräks eller får diarré. De kan även göra att hjärtrytmen blir långsam och att händerna och fötterna blir kalla. Man kan också få mardrömmar.

Om man använder betablockerare kan man uppleva att man inte orkar lika mycket som tidigare. Om man anstränger sig normalt spelar det oftast ingen roll, men om man håller på med vissa idrotter eller tränar hårt kan betablockerare vara olämpliga.

Andra tillstånd där betablockerande medel används

Betablockerare har många olika användningsområden. De används till exempel mot högt blodtryck, kärlkramp, hjärtsvikt och förmaksflimmer.

Exempel på betablockerare som används vid attackvis förmaksflimmer:

• Atenolol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Atenolol Mylan
• Bisoprolol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Bisoprolol Actavis
• Emconcor
• Inderal och Inderal Retard
• Karvedilol
• Metoprolol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Metoprolol Sandoz
• Seloken och Seloken ZOC
• Tenormin

Så här fungerar rytmstabiliserande läkemedel

Alla rytmstabiliserande läkemedel minskar den elektriska retbarheten i hjärtat och kan därför förhindra nya attacker av förmaksflimmer. Exempel på ämnen som kan finnas i rytmstabiliserande läkemedel är disopyramid, dronedaron, flekainid och amiodaron.

Skillnader mellan de olika rytmstabiliserande läkemedlen

De flesta rytmstabiliserande läkemedlen har inte någon bromsande effekt på den snabba hjärtrytmen om man är mitt i en attack, utan förebygger bara nya attacker. Men mediciner som innehåller amiodaron skiljer sig lite från de andra rytmstabiliserande läkemedlen eftersom de också kan fungera bromsande på hjärtat under en pågående attack.

När används läkemedlen?

Man kan få rytmstabiliserande läkemedel om betablockerare inte har haft tillräcklig effekt eller om man fått besvärande biverkningar av dem.

Rytmstabiliserande läkemedel används huvudsakligen för att förhindra nya flimmerattacker, särskilt om man har attacker som kommer när man vilar eller sover.

Viktigt

När man behandlas med rytmstabiliserande läkemedel är det viktigt att man går på regelbundna läkarkontroller.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid eller när man ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Vissa får biverkningar när de tar läkemedel, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit medicinen en tid, men om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man behöva pröva ett annat läkemedel eller en annan behandling.

En del personer som använder rytmstabiliserande läkemedel kan till exempel bli törstiga, få problem att kissa, bli trötta, må illa eller få dimsyn.

Amiodaron, som finns i läkemedlet Cordarone, förhindrar nya attacker av förmaksflimmer mycket effektivt. Det bromsar också hjärtrytmen under en pågående attack men kan ge flera olika biverkningar. Till exempel kan lungorna eller sköldkörteln påverkas. Därför ska amiodaron användas med viss försiktighet.

Exempel på rytmstabiliserande preparat:

• Cordarone, som innehåller amiodaron
• Durbis, som innehåller disopyramid
• Multaq, som innehåller dronedaron
• Tambocor, som innehåller flekainid.

Så här fungerar kalciumflödeshämmare

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna fungera normalt måste det finnas kalcium i blodet. När muskelcellen aktiveras transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler.

Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. De kalciumflödeshämmare som används mot attackvis förmaksflimmer innehåller verapamil eller diltiazem och påverkar främst hjärtats muskelceller. Dessa kalciumflödeshämmare bromsar upp den elektriska överledningen i den så kallade AV-knutan i hjärtat. AV-knutan är en speciell cellanhopning som finns mellan förmak och kammare i hjärtat. Läkemedlen sänker pulsen och minskar hjärtats arbete.

När används kalciumflödeshämmare?

Kalciumflödeshämmare används framför allt mot högt blodtryck och kärlkramp, men om de innehåller verapamil eller diltiazem kan de också användas mot attackvis förmaksflimmer eftersom de då också påverkar det elektriska retledningssystemet i hjärtat. Verapamil och diltiazem bromsar hjärtrytmen under ett pågående förmaksflimmer och får hjärtat att slå i en lugnare takt. Däremot förhindrar de inte nya attacker.

Oftast används kalciumflödeshämmare först efter att man provat betablockerare eller rytmstabiliserande läkemedel.

Viktigt

Det är viktigt att aldrig avbryta en regelbunden behandling med kalciumflödeshämmare, på egen hand. En behandling ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Vissa får biverkningar när de tar läkemedel, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit medicinen en tid, men om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man behöva pröva ett annat läkemedel eller en annan behandling.

En del som använder kalciumflödeshämmare kan få biverkningar på grund av att kroppens blodkärl vidgas. Till exempel kan man bli röd i ansiktet, få svullna vrister, få huvudvärk, bli trött eller må illa. Oftast går biverkningarna över efter några dagar, men det gäller inte alltid fotsvullnaden.

Ibland kan man också bli förstoppad av kalciumflödeshämmare, framför allt av dem som innehåller verapamil. Det kan man motverka genom att äta mat som innehåller mycket fibrer. Man kan också använda receptfria läkemedel som innehåller laktulos. Om biverkningarna är besvärliga bör man kontakta sin läkare.

Exempel på kalciumflödeshämmare som används vid förmaksflimmer

• Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard
• Isoptin och Isoptin Retard
• Verapamil Mylan.

Så här fungerar digitalis

Digitalis är samlingsnamnet på några hjärtstimulerande ämnen som förekommer naturligt i digitalis, det vill säga fingerborgsblomman.

Digitalis stärker hjärtats pumpförmåga och bromsar hjärtrytmen när man är i vila. Däremot ökar digitalis hjärtrytmen när man anstränger sig fysiskt. Då slår hjärtat fortare med digitalis än utan. Det innebär att digitalis bör användas med försiktighet vid förmaksflimmer och bara om man samtidigt har hjärtsvikt.

Digitalis förhindrar inte nya flimmerattacker.

Viktigt

När man behandlas med digitalis är det särskilt viktigt att man följer doseringsanvisningarna på läkemedelsförpackningen noggrant. Om man tar en för låg dos, eller om man glömmer att ta en dos, kan hjärtverksamheten försämras. Tar man för höga eller för täta doser kan det snabbt leda till förgiftning. Det kan i sin tur störa hjärtats rytm.

Man bör inte använda läkemedel som innehåller johannesört om man behandlas med digitalis, utan att först ha talat med läkare.

Man kan använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas. Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Vissa får biverkningar när de tar läkemedel, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit medicinen en tid, men om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man behöva pröva ett annat läkemedel eller en annan behandling.

Om man har för mycket digitalis i blodet kan man till exempel få dålig aptit, må illa, och få synrubbningar som dimsyn eller att allt man ser färgas i en gulgrön ton. Om man får sådana besvär bör man omedelbart kontakta sin läkare.

När används digitalis?

Digitalis har använts länge, framför allt mot hjärtsvikt. Numera används digitalis framför allt när man har hjärtsvikt och samtidigt snabbt förmaksflimmer.

Exempel på digitalisläkemedel:

Digoxin BioPhausia

Risken för blodpropp något ökad vid förmaksflimmer

Risken att få blodpropp ökar något om man har förmaksflimmer. Risken ökar också med åldern, särskilt om man också har större risk att få en blodpropp av andra skäl, som till exempel klaffsjukdom i hjärtat, högt blodtryck, hjärtsvikt eller diabetes.

Om man tidigare har haft en blodpropp i samband med förmaksflimmer är risken större för att man ska få en ny blodpropp.

När används blodproppshämmande mediciner vid förmaksflimmer?

Om läkaren bedömer att man har en betydelsefullt ökad risk för att få en blodpropp behandlas man med ett blodproppshämmande läkemedel, ett så kallat antikoagulantia, som innehåller det verksamma ämnet warfarin, som finns i Waran eller dabigatran som finns i Pradaxa.

Om man endast har en lätt förhöjd risk för blodproppar räcker det ofta att använda acetylsalicylsyra, som finns i till exempel Trombyl. Det kan också vara ett alternativ om man har ökad risk för blödningar.

Så här fungerar blodproppshämmande mediciner

Warfarin motverkar att det bildas blodproppar genom att påverka vissa ämnen i blodet som behövs för att blodet ska levra sig.

Dabigatran verkar genom att blockera ett ämne i blodet som medverkar i bildningen av blodproppar.

Acetylsalicylsyra minskar blodplättarnas, trombocyternas, klibbighet så att de inte så lätt klumpar ihop sig och bildar blodproppar.

Viktigt

När man behandlas med warfarin måste man lämna regelbundna blodprover så att man får rätt dos av läkemedlet.

När man behandlas med dabigatran behöver man inte lämna regelbundna blodprover för att mäta hur mycket läkemedel som finns i blodet. Det beror på att effekten av medicinen inte skiljer sig åt mellan olika personer, och inte heller varierar beroende på vad man äter eller dricker.

Man ska inte avbryta behandlingen med warfarin, dabigatran eller acetylsalicylsyra utan att först rådgöra med sin läkare eftersom risken för allvarliga blodproppar kan öka om man slutar med medicinen.

Om man använder warfarin, dabigatran eller acetylsalicylsyra och planerar att bli gravid bör man rådgöra med läkare.

Man ska tala om för sin läkare om man använder:
- inflammationshämmande och smärtstillande läkemedel, så kallade cox-hämmare eller NSAID, till exempel Magnecyl, Treo, Ipren och Diklofenak

- Medel som innehåller johannesört.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Vissa får biverkningar när de tar läkemedel, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit medicinen en tid, men om man har besvärliga biverkningar bör man kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan man behöva pröva ett annat läkemedel eller en annan behandling.

Warfarin och dabigatran kan öka risken för blödningar, men det är ett effektivt skydd mot blodproppar vid förmaksflimmer.

Hos en del som använder acetylsalicylsyra ökar risken för blödningar. Andra kan få magbesvär som till exempel sveda i magen eller matstrupen.

Exempel på blodproppshämmande läkemedel

• Pradaxa
• Trombyl
• Waran.