Lederspan

Vad är Lederspan?

Lederspan är ett långverkande kortisonläkemedel som används när man har en inflammation som till exempel ledgångsreumatism eller tennisarmbåge.

Medicinen tillhör gruppen glukokortikoider, som i dagligt tal kallas kortison, och det verksamma ämnet är triamcinolon.

Recept och högkostnadsskydd

Lederspan finns som vätska som man får med en spruta. Medicinen är receptbelagd.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

I kroppen bildar binjurarna hormonet kortisol, som omvandlas till kortison. Det verksamma ämnet i medicinen fungerar på samma sätt som kroppens eget kortisol.

Läkemedlet minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer. Läkemedlet har en kraftig inflammationsdämpande verkan.

Hur får man medicinen?

Man får medicinen av sjukvårdspersonal. Medicinen sprutas in i leder och kring senfästen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Doseringen av medicinen varierar från person till person och beroende på vilken led som behandlas.

Viktigt

Efter att man har fått behandling i en led brukar man rekomenderas att vara i stillhet upp till 12 timmar. Om man har fått behandling i ett knä kan det vara bra att vara i stillhet upp till 24 timmar.

Om man får feber eller andra tecken på infektion efter behandlingen bör man inte vänta för länge med att söka läkare, eftersom medicinen kan dölja symtom på infektioner.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte använda medicinen om man tar läkemedel mot hiv som innehåller ritonavir, till exempel Norvir.

Om man ska vaccinera sig bör man tala om för läkaren att man behandlas med kortison.

Biverkningar

Biverkningar av kortison beror på hur stor dos man får. När man får sprutor mot till exempel inflammerade leder är dosen ofta lägre jämfört med när man får tabletter. Det gör att man får mindre biverkningar. När man behandlas med kortison under kort tid, eller som engångsbehandling, är det ovanligt att man får biverkningar. Biverkningar kommer framför allt om man behandlas under en lång tid med höga doser kortison.

Ibland kan man direkt efter sprutan bli mer svullen och få ont eller känna värme i den led som behandlats. Dessa symtom brukar gå över inom något dygn. Om man får mer ont, sämre rörlighet i lederna med feber och illamående, bör man kontakta läkare. Man kan få mensrubbningar av medicinen.

Kortison påverkar ämnesomsättningen och minskar kroppens känslighet för insulin. Om man har diabetes krävs ofta extra intensiv behandling av sjukdomen med täta kontroller av blodsockret under hela kortisonbehandlingen.

Kortison kan ha många biverkningar, men samtidigt är det ett mycket effektivt läkemedel som har snabb och god verkan på många symtom.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Exempel på andra sprutor som innehåller triamcinolon är Kenacort-T.

1177.se och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177.se beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177.se gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.