Värnar människan
i forskning

Vad heter du och vad har du för roll i Etikprövningsmyndigheten?

Jag heter Rose-Marie Wilnerzon Thörn och min roll i Etikprövningsmyndigheten är som företrädare för allmänheten.

Vad gör du i huvudsak i arbetet för Etikprövningsmyndigheten?

Jag har ett särskilt ansvar att bevaka den enskilda människans intressen vid etikprövningen. Att ur ett lekmannaperspektiv bedöma om forskningspersonsinformationen är förståelig och relevant i relation till frågan om deltagande i studien. Som allmänföreträdare bevakar jag även de etiska resonemangen och värderingen av risk/nytta som beskrivs av forskaren.

Vad är bakgrunden till att du visade intresse för det här uppdraget?

Jag fick förtroendet eftersom jag är intresserad av etiska frågor och har förtroendeuppdraget att vara ordförande i Etikrådet i regionen.

Vad gör du när du inte är allmän ledamot för Etikprövningsmyndigheten?

Utöver olika politiska uppdrag i regionen, så består min vardag av arbetet som fysioterapeut och som doktorand inom medicinsk vetenskap.

Vilka är de största utmaningarna med ditt uppdrag?

Den största utmaningen är att förstå vad det ska forskas om och dess konsekvenser för forskningspersonerna, särskilt med tanke på att vi har många ansökningar om läkemedelsstudier och medicintekniska produkter i den avdelning som jag är förordnad att vara med i. Ibland är det en utmaning att göra avvägningen mellan risker och obehag för den som ska delta och nyttan med forskningen.

Vad var det senaste som du lärde dig som allmän ledamot?

Nyligen så lärde jag mig skillnaderna mellan de olika faserna i en läkemedelsprövning.

Vad driver dig till att vilja fortsätta med uppdraget?

Att ur mitt lekmannaperspektiv bevaka att forskning sker med respekt för människovärdet.

Läs mer om uppdraget som ledamot

I februari slutrapporterade myndigheten det regeringsuppdrag som myndigheten fick den 11 maj 2023, om att kartlägga ansökningar som enbart rör personuppgifter. Bakgrunden till uppdraget är att regeringen vill undersöka möjligheterna att förbättra systemet för etikprövning.

Läs en sammanfattning av rapporten nedan och hela rapporten i PDF genom denna länk.

I rapporten presenterar Etikprövningsmyndigheten ett urval av statistik över inkomna ansökningar om forskning som enbart rör känsliga personuppgifter eller personuppgifter om lagöverträdelser. Statistiken baseras på den information som sökandena har lämnat i de ansökningar om etikprövning som kom in till myndigheten under perioden 1 november 2021 till och med 30 september 2023.

Under urvalsperioden kom det in 4 265 ansökningar, i snitt 185 ansökningar i månaden, om forskning som endast skulle behandla personuppgifter. Antalet ansökningar har ökat något under urvalsperioden. Lärosäten och regioner är de kategorier av forskningshuvudmän som står för flest ansökningar och de flesta ansökningar kommer från ämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt samhällsvetenskap. En majoritet ska endast behandla känsliga personuppgifter, endast en mycket liten del ska behandla personuppgifter om lagöverträdelser. Hälsa är den kategori av känslig personuppgift som flest ansökningar ska behandla.

En överväldigande majoritet av ansökningarna godkänns, med eller utan villkor. I drygt hälften av dessa fall fattas beslut om godkännande direkt vid första prövningen, övriga ansökningar behöver kompletteras innan ett slutligt beslut kan fattas.

I etikprövningslagen uppmärksammas vissa grupper av personer som kan antas ha särskilda svårigheter att ta till vara sin rätt. Det kan exempelvis handla om barn eller äldre personer samt personer som är omhändertagna av samhället eller personer med psykiska eller fysiska funktionsvariationer. De risker som en sårbar person utsätts för i samband med forskning kan förväntas vara högre än för andra. Sårbara personer och utsatta grupper ska därför enligt flera forskningsetiska konventioner behandlas med särskild varsamhet i samband med forskning, och det bedöms att forskning med medverkan av sårbara personer endast bör genomföras om forskningsresultaten kan vara till gagn för andra personer i samma situation.

I lite drygt en fjärdedel av ansökningarna har angetts att barn under 18 år kommer att ingå i forskningsprojektet. Personer från vilka samtycke inte går att inhämta ska delta i nästan en femtedel.

En grundläggande forskningsetisk princip är det informerade samtycket. Mötet mellan forskaren och forskningspersonen innebär en maktskillnad, där forskningspersonen kan ha svårt att hävda sin integritet, att våga tycka annorlunda, att våga tycka till om frågorna, eller att avbryta deltagande i forskning som forskningspersonen inte finner sig bekväm i. Det är därför viktigt att forskningspersonerna får information om vad forskningen innebär för deras del och ges möjlighet att aktivt samtycka till att delta.

I drygt två tredjedelar av ansökningarna har angetts att forskningspersonerna kommer att informeras om forskningsprojektet och tillfrågas om de vill vara med.