Lymfkörtelcancer hos barn

Allmänt

Lymfkörtelcancer kallas också lymfom. Det finns i huvudsak två sorters lymfom hos barn och ungdomar; Hodgkins lymfom och Non-Hodgkins lymfom. Det är vanligare att små barn får Non-Hodgkins lymfom och att äldre barn och ungdomar får Hodgkins lymfom.

Lymfkörtlar finns bland annat på halsen, i armhålan, i ljumskarna och vid stora kroppspulsådern. De allra flesta barn som får cancer i lymfkörtlarna blir friska efter behandlingen.

Symtom

Det vanligaste symtomet är att barnets lymfkörtlar svullnar och blir stora. Barnet brukar inte ha ont men körtlarna känns tydligt och försvinner inte efter en tid. Svullna lymfkörtlar kan också bero på infektioner eller andra orsaker än cancer, så för att utreda vad det beror på behöver barnet undersökas av en läkare.

Om läkaren misstänker att svullnaden kan bero på cancer får barnet göra en så kallad biopsi, en provtagning där man tar ett vävnadsprov från svullnaden. Om provet visar att det är cancer får barnet lämna blodprov och göra flera andra undersökningar som datortomografi, magnetkameraundersökning och ultraljudsundersökning.

Det är också vanligt att läkaren vill undersöka ifall cancern har spridit sig till benmärgen, framför allt vid Non-Hodgkins lymfom. Barnet sövs, och under narkosen tas prov från höftbenskammen, ibland både i form av en så kallad punktion där man tar ut flytande benmärg och en så kallad borrbiopsi där man tar en liten bit benmärgsvävnad för analys.

Behandling

Om barnet har Hodgkins lymfom brukar behandlingen inledas med att barnet får cytostatikabehandling under två veckor och därefter en lika lång paus. Totalt får barnet två, fyra eller sex behandlingsperioder beroende på sjukdomens karaktär. Barnet kan oftast bo hemma under större delen av behandlingen. En del barn får en lägre dos strålbehandling efter avslutad cytostatikabehandling.

Vissa barn med Hodgkins lymfom kan också behöva få en kraftigare behandling med cytostatika och en så kallad högdosbehandling med stamcellsstöd.

Om barnet har Non-Hodgkins lymfom får det också cytostatika, men mer intensivt och ibland mer långvarigt. Behandlingen kan pågå från några månader upp till två år.

Ett barn som får en intensiv behandling kan tillfälligt stanna i växten, men när behandlingen är över växer barnet ikapp igen och brukar inte bli kortare än andra barn.

Sjukvården försöker undvika de cytostatikapreparat som försämrar fertiliteten, men det finns en viss risk för nedsatt fertilitet framför allt efter behandling för Hodgkins lymfom. Därför bör pojkar i fertil ålder spara sperma för infrysning innan behandlingen börjar. När det gäller flickor får man fråga sjukvårdspersonalen om vilka möjligheter som kan finnas.

Alla barn får gå på efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur barnets kropp och utveckling fungerar efter behandlingen.

Senast uppdaterad:
2013-09-16
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hjorth, barnläkare, specialist i cancersjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Lund