Matallergi hos barn

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Att vara allergisk mot livsmedel, så kallad matallergi eller födoämnesallergi, betyder att man är allergisk mot någonting som man har ätit. Kroppens immunförsvar reagerar på olika sätt mot ett eller flera ämnen i maten som man inte tål.

Man kan få allergiska besvär i vilken ålder som helst, men barn blir oftare allergiska än vuxna. De flesta blir av med sina allergier före sju års ålder. Det gäller framför allt allergi mot mjölk och ägg, som är de vanligaste matallergierna. Andra allergier, till exempel nötallergi, har man oftast kvar livet ut.

Om barnet har svår allergi kan det få en svår allergisk reaktion så kallad anafylaxi. Det får man oftast av jordnötter och nötter, men den kan också orsakas av andra livsmedel.

Symtom

Man kan reagera på många olika sätt om man är allergisk mot något eller några livsmedel. Vanligast är symtom på huden och från magen och tarmen. En del barn kan också få besvär med luftrören.

Vid matallergi är det vanligt att barnet

  • får rodnande utslag, nässelutslag eller eksem
  • mår illa och kräks
  • får magont, diarré eller förstoppning
  • får klåda, irritation i munnen, svullnad på läpparna och i halsen.

En del barn kan få flera av dessa symtom samtidigt. Ett annat tecken på att spädbarn och småbarn är allergiska mot mat är att de inte går upp i vikt lika mycket som barn i samma ålder brukar göra. Det händer också att barn får besvär med luftrören i form av snuva, nästäppa eller astma.

Barn som får en svår allergisk reaktion har flera allergiska symtom samtidigt. Vid en allergisk chock får barnet svårt att andas och kan bli delvist eller helt medvetslöst samt få ett blodtrycksfall.

Behandling

Behandling mot matallergi innebär att man får sluta äta den mat som man är allergisk mot.

Ifall barnet ändå har fått i sig mat som det inte tål kan det behöva läkemedel, som skrivs ut av en läkare.

Om man vet att ens barn har svår allergi och riskerar att få en svår allergisk reaktion av något livsmedel är det bra att ha en injektionspruta med adrenalin hemma som man snabbt kan ge barnet.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om

  • man misstänker att barnet har matallergi
  • barnet inte mår bra trots att man har uteslutit mat som det inte tål
  • barnet får allergiska reaktioner.

Man ska omedelbart ringa 112 och begära en ambulans om barnet får en svår allergisk reaktion med till exempel andningsvårigheter och/eller medvetandepåverkan efter att ha ätit mat som det inte tål. Barnet behöver då vård direkt. De barn som har fått en adrenalinspruta utskriven bör då först få behandling med sprutan.

Även om man har mediciner hemma att ge barnet behöver det komma till sjukhus om det har fått en svår allergisk reaktion.

Visa mer

Vad är matallergi och vad beror den på?

Vad är matallergi och vad beror den på?

Allergi innebär att kroppens immunförsvar överreagerar på ett ämne. Om man har matallergi reagerar man på något eller några ämnen i mat och måste undvika dem för att inte få olika slags allergiska reaktioner.

Vad händer i kroppen när man får allergi?

Den vanligaste orsaken till att man får matallergi är att immunförsvaret bildar så kallade antikroppar mot ett ämne. Ämnen som stimulerar bildningen av antikroppar kallas allergen och är alltid proteiner.

Första gången man kommer i kontakt med proteinet får man ingen allergisk reaktion, eftersom det ännu inte har bildats några antikroppar. Men för till exempel spädbarn kan den lilla mängd komjölksprotein som kommer över i modersmjölken när barnet ammas vara tillräcklig för att det ska börja bildas antikroppar. Barnet kan därför reagera allergiskt när det senare, för första gången, äter eller dricker någon mjölkprodukt.

När man får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, i kroppen. Ämnena gör att huden och slemhinnorna i till exempel munnen och tarmarna rodnar och svullnar. Man blir svullen och kan få klåda, till exempel i munnen, halsen eller på huden. Man kan också bilda mer slem i luftrören.

Olika typer av allergi

Det finns olika typer av allergi. IgE-förmedlad allergi beror på att man reagerar genom att immunförsvaret bildar IgE-antikroppar mot ett protein i maten. IgE betyder immunglobulin E och det är antikroppar av detta slag som ibland kallas för allergiantikroppar. Icke IgE-medierad allergi är en annan typ av allergi. Den beror också på att immunförsvaret reagerar, men på annat sätt än genom att bilda IgE-antikroppar. Mekanismerna kan är vara mer oklara.

Ett barn som har IgE-medierad allergi brukar få symtom mycket snart eller senast två timmar efter att det har ätit något det inte tål. Reaktionen kan vara ganska häftig. Den icke IgE-medierade allergin ger ofta smygande symtom som kan komma efter några timmar eller flera dygn. Att det tar så lång tid innan den allergiska reaktionen kommer gör det svårare att koppla den till något man ätit.

Varför blir man allergisk?

Det finns en starkt ärftlig benägenhet att utveckla allergi. Risken för att barn ska bli allergiska ökar om ena eller båda föräldrarna har allergi. Men många får besvär utan att någon i familjen är allergisk. Varför en del barn får allergi är oklart, men risken att få allergier finns troligen redan på fosterstadiet och under de första levnadsåren. Miljöfaktorer påverkar risken.

Hur vanligt är matallergi?

Allt fler barn blir allergiska, men det är inte klarlagt att det är just matallergierna som ökar. Även om allergi mot vissa livsmedel, till exempel mot jordnötter, har ökat de senaste åren så har andra matallergier, till exempel mot fisk, minskat.

Ungefär 2 av 100 barn under ett år är allergiska mot mjölk eller ägg. Andelen allergiska barn ökar med åldern, och omkring 6 av 100 förskolebarn och yngre skolbarn har matallergi. Bland tonåringar är ungefär 15 av 100 allergiska mot livsmedel. Det beror på att tonåringar oftare än yngre barn har en pollenallergi som även kan göra att de blir allergiska mot livsmedel.

Vissa barn är allergiska mot många livsmedel

Barn som har allergi mot flera olika livsmedel kan få svårigheter att växa eftersom det är flera näringsrika livsmedel som de inte kan äta. Därför är det mycket viktigt att barnen får annan näringsrik mat i stället. De ska inte avstå från att äta någon mat "för säkerhets skull".

Det är skillnad på allergi och överkänslighet

Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Överkänslighet mot olika livsmedel kan ge liknande besvär som allergi, men det är inte immunförsvaret som reagerar. Överkänslighet kan ge besvär från huden och från magen och tarmen. Ett exempel på överkänslighet är laktosintolerans, som innebär att tarmens enzymer inte kan bryta ner mjölksocker. Sockret blir då kvar i tarmarna och orsakar diarré. Ett annat exempel är att barn kan reagera på ämnen som finns i tomater eller röda bär. Det beror på att livsmedlet innehåller ämnen som kan reta huden, magen och tarmen och orsaka eller förvärra eksem och andra hudbesvär.

Överkänslighet kan bero på många olika saker och ibland är orsaken oklar. Det är ovanligt att blodprover kan visa att barnet är överkänsligt. Man testar i stället om barnet är överkänsligt genom att det får äta små mängder av mat som tidigare har orsakat besvär. Testet kallas provokation.

Vilka får matallergi och när?

Allergier eller överkänslighet mot mat är vanligare hos barn än hos vuxna. De flesta, men inte alla, blir av med sina allergier före sju års ålder. Det gäller framför allt allergi mot mjölk och ägg, som är de vanligaste matallergierna. Nöt- och jordnötsallergi blir oftast kvar livet ut.

Allergi mot mjölk och ägg vanligast

Den mat som oftast gör småbarn allergiska är mjölk och ägg. Yngre skolbarn som får allergiska besvär reagerar oftast på jordnötter eller nötter, till exempel hasselnötter, valnötter och cashewnötter. Men allergi mot till exempel jordnöt kan förekomma i småbarnsåldern. Även andra livsmedel som innehåller proteiner kan orsaka matallergi, men det är inte lika vanligt.

Barn som reagerar på komjölk är oftast allergiska mot mjölkproteinet och har då komjölksallergi. Barnet kan reagera med symtom från hela kroppen, men vanligast är besvär från magen och tarmen eller hudbesvär. Komjölksallergi är den vanligaste orsaken till att småbarn inte tål komjölk. Laktosintolerans, som beror på att man är överkänslig mot mjölksockret, laktosen, är mycket ovanligt bland småbarn.

Barns reaktioner på allergen varierar

Barn med astma som inte är under kontroll riskerar allvarligare allergiska reaktioner än andra barn. Ett barn kan också få en kraftigare allergisk reaktion på livsmedel om det har en infektion i kroppen. Reaktionen kan också bli kraftigare om barnet redan har en annan allergisk reaktion, till exempel pollenallergi under pollensäsongen. En annan orsak till att barnet reagerar kraftigare än vanligt är att det har ansträngt sig, till exempel genom att springa mycket, efter att ha ätit mat som det inte tål.

Hur mycket av maten som barnet får i sig har också betydelse, en större mängd ger ofta en svårare reaktion. En del barn reagerar starkt även om de bara får i sig mycket lite allergen. Andra kan äta betydligt mer och kanske bara får hudutslag. Känsligheten varierar alltså mycket kraftigt. Det som gäller för ett allergiskt barn gäller oftast inte alls för ett annat.

Korsreaktioner mellan livsmedel och andra allergier

Om man har andra allergier, till exempel pollenallergi, kan man också reagera på frukter, grönsaker och nötter. Man har då i första hand blivit allergisk mot pollen och sedan även fått besvär av livsmedlen. Det kallas korsreaktion och beror på att vissa ämnen i livsmedlet liknar det ämne man är allergisk mot. Korsreaktioner är oftast inte alls lika allvarliga som genuina allergier.

Vid en korsreaktion kliar det oftast i munnen och halsen. Ibland kan läpparna och munnen svullna. Symtomen märks ofta direkt efter att man har ätit livsmedlet. Man brukar tåla grönsakerna och frukterna om man tillagar dem. Det beror på att allergenerna i frukt och grönsaker förstörs av värme. Detta gäller inte selleri och nötter.

Man behöver inte korsreagera mot flera olika livsmedel och en del får inga korsreaktioner alls. Det finns ingen anledning för ett barn med exempelvis björkpollenallergi att i förebyggande syfte undvika att äta till exempel stenfrukter, det vill säga frukter som innehåller en enda kärna.

Får man en korsreaktion brukar den hålla i sig under den tid man är pollenallergisk.

Några vanliga korsreaktioner vid pollenallergi

  • Det vanligaste är om man är allergisk mot björkpollen att man också reagerar på äpple, päron och stenfrukter som persika, körsbär, plommon och aprikos. Även nötter, mandel, jordnötter, kiwi, potatis och morot kan orsaka korsreaktioner med björkpollen.
  • Om man är allergisk mot gräspollen kan man reagera på vete, tomat och melon, men det är ovanligt.
  • Har man allergi mot gråbopollen kan man få besvär av selleri, persilja, koriander, kamomill, morot, vitlök, curry, paprika, fänkål, solrosfrö, kummin, anis och andra korgblommiga växter.
  • Om man är allergisk mot latex (gummi) kan man även reagera på avokado, tomat, banan, kastanj, kiwi, nektarin, körsbär, plommon, persika, ananas, passionsfrukt, papaya, melon och potatis. Dessutom kan man reagera på den vätska som frigörs när blad bryts på krukväxten benjaminfikus.

Förutom korsreaktioner med pollen och latex kan man ha korsreaktioner mellan olika livsmedel, till exempel mellan olika skaldjur. Man kan även ha korsreaktioner mellan baljväxter som jordnötter, sojabönor, ärtor, bönor och lupiner, men det är ovanligt.

Korsreaktionerna ger oftast inte upphov till betydelsefulla allergiska reaktioner. Vid allergitestning riskerar man dessutom att ledas fel när testresultat avspeglar betydelselösa samband. Det är till exempel mycket vanligt att pollenallergiska barn blir positiva i test för vete och solja. Dessa fynd avspeglar oftast inte allergi och bör inte leda till att man i onödan avstår från födoämnen.

Växer matallergier bort?

Barns allergier mot mat försvinner ofta med åren. De flesta barn som har haft komjölksallergi tål mjölk igen när de är i treårsåldern. Barn som är allergiska mot ägg blir oftast av med den när de är i sexårsåldern.

När det gäller allergier mot andra livsmedel är det inte klarlagt när eller hur ofta barn växer ifrån dem. Undersökningar har visat att barn med många olika matallergier oftare har kvar sina besvär under längre tid än barn som är allergiska mot ett eller två livsmedel.

Kan man bota eller förebygga allergi?

Det går troligen inte att förebygga matallergi och inte heller att bota den med läkemedel.

Forskning har visat att man kan minska risken för att barnet ska bli allergiskt genom att

  • undvika tobaksrök under graviditeten och i barnets miljö
  • ha bra ventilation hemma.

Det finns inga vetenskapliga belägg för att barnet skyddas från allergier genom att mamman låter bli att äta vissa livsmedel under graviditeten. Det är oklart om amning skyddar barn mot allergier. Studier har visat olika resultat.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Vanligt med hudutslag och magbesvär

De vanligaste symtomen om man har matallergi är hudbesvär, klåda i munnen och halsen, magont, diarré och kräkningar. Men allergin kan också visa sig på andra sätt.

Barn med matallergi kan bland annat få

  • hudutslag. Det är vanligt med nässelutslag på huden. Det är utslag som kommer hastigt, är rodnade, varma och ofta upphöjda i mitten. Ibland har utslagen ett ljusare eller vitt parti i mitten. Nässelutslagen kliar och flyttar på sig, men lämnar inga märken efter sig när de försvinner. De kan breda ut sig över hela kroppen och ansiktet. Nässelutslag behöver inte vara tecken på födoämnesallergi
  • eksem. En del barn får besvär med eksem. Det visar sig som ett torrt kliande rött utslag med knottror och fjällning och kommer långsamt, kanske först dagen efter att barnet har ätit något det inte tål. I de flesta fall av eksem finns inte en bakomliggande dold födoämnesallergi.
  • ont i magen. Många barn får besvär från magen och tarmen, som magont, diarré eller kräkningar. En del barn kräks på en gång efter att de fått i sig något de är allergiska mot, medan andra kräks först efter ett tag. Det har också betydelse hur mycket av livsmedlet som barnet har fått i sig.
  • klåda. Det är vanligt att det kliar i munnen och svalget. Ibland kan också munnen och läpparna svullna. Barnet kan också reagera med röda kliande ögon eller rinnande och kliande näsa.
  • andningsbesvär. De vanligaste symtomen från luftvägarna är snuva och nästäppa. Ett fåtal barn kan få astma. En kraftig astmareaktion eller kraftig svullnad i barnets hals kan vara allvarlig. Om barnet har luftrörsvidgande medicin sedan tidigare kan det vara bra att använda den. Barnet bör om möjligt komma ut i friska luften och hålla sig upprätt. Om andningsbesvären är svåra ska man alltid ringa 112.
  • anafylaxi. Barn med matallergi kan få en livshotande svår allergisk reaktion, så kallad anafylaxi. Den kan innefatta blodtrycksfall och svullnad i andningsvägarna som vid astma. Medvetandet kan påverkas. Det är ovanligt och leder mycket sällan till att barn dör. Anafylaxi orsakas oftast av jordnötter, nötter, ägg eller mjölk.

 


Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Om man tror att ens barn är allergiskt men inte vet mot vad, kan barnet genomgå en allergiutredning på en vårdcentral eller en barnläkarmottagning. Då får barnet eller man själv som förälder först berätta om när barnet får symtom och var i kroppen de känns eller syns. Det är viktigt att berätta om barnet har andra sjukdomar som är vanliga tillsammans med allergi, till exempel eksem och astma. Det är bra att tala om ifall nära släktingar har allergi, eksem eller astma.

När ett barn ska utredas måste en förälder eller annan närstående vuxen följa med på undersökningen. Det är bra om barnet själv berättar och svarar på läkarens frågor, men den vuxne ska hjälpa till när det behövs.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om

  • man misstänker att barnet har matallergi
  • barnet inte mår bra trots att man har uteslutit mat som det inte tål
  • barnet får allergiska reaktioner.

Man ska omedelbart ringa 112 och begära en ambulans om barnet får svårt att andas eller blir trött och blekt efter att ha ätit mat som det inte tål. Det kan vara en svår allergisk reaktion, så kallad anafylaxi, och barnet behöver då vård direkt.

Även om man har mediciner hemma att ge barnet behöver det komma till sjukhus om det har fått en svår allergisk reaktion.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Pricktest och blodprov

För att läkaren ska kunna ställa rätt diagnos är det viktigt att man som förälder berättar om barnets besvär och svarar på läkarens frågor.

Illustration som visar ett barn som får göra pricktest på armen. Pricktest Oftast måste barnet allergitestas genom ett pricktest på huden eller genom blodprov. Ett blodprov kan tas antingen genom ett stick i fingret eller i armvecket. Det beror på hur många allergen barnet ska testas för. Pricktest innebär att små droppar av olika allergiframkallande ämnen placeras på underarmens insida. Sedan trycks en trubbig nål försiktigt genom dropparna och in i det yttersta hudlagret. Nålen tas bort direkt och efter 15 minuter avläses testet. Är man allergisk mot något av de ämnen som droppats på huden uppstår en liten rodnad och svullnad där nålen har tryckts in.

Vissa barn tycker att pricktestet gör ont och andra inte. En del småbarn tycker inte om att tvingas sitta stilla, vilket de måste vid både pricktest och blodprov, och blir ledsna av den anledningen. Om blodprov måste tas i armvecket kan barnets hud bedövas med bedövningskräm en timme före provtagningen. Då känns det inte alls för de flesta.

Både pricktest och blodprov kan visa om barnet har antikroppar mot något livsmedel. Men om barnet bara är överkänsligt, och inte allergiskt, mot ett livsmedel bildas inga antikroppar. Därför kan testerna inte visa om barnet är överkänsligt. Det är mycket ovanligt att reaktionerna på överkänsligheten blir farliga och livshotande.

Uteslut det livsmedel barnet reagerar på

Nästa steg i utredningen är att sluta äta det misstänkta livsmedlet. Om barnet inte blir bättre av att utesluta ett misstänkt livsmedel är det troligen inte det som har orsakat den allergiska reaktionen. Man kan ha låga nivåer av antikroppar mot livsmedel utan att man har några besvär.

Provokation tillsammans med vårdpersonal

Provokation är ett sätt att ta reda på om ett barn fortfarande har matallergi eller om den har vuxit bort. Det är vanligt med provokation för baslivsmedel som ägg och mjölk.

Provokationen går till så att barnet först får äta en mycket liten mängd av det livsmedel som tidigare har gett besvär. Om barnet inte reagerar utökas mängden gradvis.

Man ska som förälder inte själv testa sitt barn på detta sätt, utan ta hjälp av vårdpersonal eftersom det alltid finns risk för svåra reaktioner. Provokationen görs i samråd med en barnallergikunnig läkare på en barnläkarmottagning eller på en barnklinik på ett sjukhus.

När det gäller småbarn som har ägg- och mjölkallergi brukar läkaren omvärdera diagnosen till exempel varje halvår. Då får barnet genomgå pricktest eller blodprov igen för att se om det har blivit någon förändring. Mängden allergiantikroppar i blodet brukar sjunka när barnet börjar tåla livsmedlet. När antikroppsnivån är sådan att läkaren tror att barnet tål livsmedlet kan man börja med provokationen. Om barnet reagerar allergiskt provar man igen efter sex till tolv månader.

Allergiutredning och provokationer kan göras oavsett hur gammalt barnet är. Men det kan vara svårare för läkaren att tolka resultaten från blodprov och pricktest på barn under ett år.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Barnet får sluta äta det som orsakar allergi

Matallergi går inte att bota. Behandlingen innebär att barnet får sluta äta de livsmedel som det är allergiskt mot. Målet är att barnet ska slippa sina besvär men ändå kunna äta så många olika sorters mat som möjligt. Barn behöver varierande och näringsrik mat för att växa bra. Därför ska de aldrig sluta äta ett livsmedel för säkerhets skull utan bara om det verkligen behövs.

Om ett barn till exempel har mjölk- och veteallergi finns det ersättningsprodukter som läkare kan skriva ut på recept. Läkaren ska ompröva behandlingen med jämna mellanrum, särskilt om barnet måste undvika viktiga livsmedel som till exempel mjölk.

Vid omprövning frågar läkaren familjen om barnet har fått i sig livsmedlet av misstag och hur det då har reagerat. Barnet kan få göra ett nytt pricktest eller lämna blodprov en gång till för att läkaren ska kunna kontrollera nivån av antikroppar.

Prova att äta maten igen

Om det behövs kan läkaren därefter bestämma att en provokation ska göras. Det betyder att man, under ledning av vårdpersonal, ger barnet små mängder av det livsmedel som det tidigare har reagerat på och som man har uteslutit ur kosten under en period. Det är ett sätt att ta reda på om matallergin har vuxit bort eller inte.

Dietist behövs

Att anpassa maten på rätt sätt är inte alltid lätt när man är allergisk mot vissa livsmedel. Föräldrar och barn bör därför träffa en dietist för att få veta hur man ska göra. Det är ganska enkelt om barnet är allergiskt mot livsmedel som det inte behöver äta så ofta och som vanligtvis finns i ren form. Det gäller exempelvis äpple, päron och stenfrukter som till exempel körsbär. Det är svårare med mjölk, ägg eller soja eftersom dessa livsmedel ofta finns i halvfabrikat som glass, bröd, köttbullar, korv, barnmat på burk och välling.

Som förälder till ett barn med matallergi måste man alltid läsa innehållsförteckningen på alla produkter. Det gäller även om man har använt produkten tidigare utan besvär eftersom livsmedelsföretagen ibland ändrar innehållet i sina produkter. Alla råvaror i ett livsmedel måste deklareras i fallande ordning, det vill säga att den råvara som det finns mest av står först i innehållsförteckningen.

Behandling med läkemedel

Det händer att barn av misstag får i sig något som de inte tål och då behöver läkemedel. Allergimedicinerna är receptbelagda och skrivs ut av läkare.

I första hand används något läkemedel med antihistamin om barnet får reaktioner som klåda i munnen, nässelutslag, ont i magen eller om det kräks. Små barn får ofta flytande antihistamin eller smälttabletter. Större barn kan även ta vanliga antihistamintabletter.

Om barnet får reaktioner som till exempel andningssvårigheter kan det behövas både antihistamin och luftrörsvidgande medicin. Vid kraftigare reaktioner kan man även ge kortisontabletter som löses i lite vatten. Om det inte finns tillgång till vatten kan barnet tugga i sig tabletterna.

Effekten av kortisontabletter kommer först efter några timmar. Luftrörsvidgande medicin fungerar bäst att andas in så att den hamnar direkt i lungorna och ger en omedelbar effekt. Även små barn och spädbarn kan andas in medicinen genom en behållare med andningsmask.

Om man vet att barnet kan få en svår allergisk reaktion med andningssvårigheter, blodtrycksfall eller påverkat medvetande, är det bra att ha tillgång till en injektionsspruta med adrenalin. Det är den enda medicinen som har snabb effekt.

Det finns större anledning att ha tillgång till adrenalinspruta om barnet har astma.

Åka till sjukhus

Även om barnet har fått en adrenalininjektion bör man alltid åka till sjukhus eftersom symtomen kan vara början på en allvarlig reaktion. Vid allvarliga reaktioner för man snabbt förvärrade symtom, till exempel ökande svullnadskänsla i svalget, snabbt ökande nässelutslag, svår klåda i handflatorna, på fotsulorna och i hårbotten. Barnet kan få svårt att andas, bli blekt, slött eller inte vara kontaktbart. Om barnet får allvarliga reaktioner ska man alltid ringa 112.

Barn och ungdomar som har svår matallergi och löper risk att få allvarliga reaktioner bör alltid ha en adrenalinspruta till hands som de snabbt kan ta. När man har gett barnet sprutan ska man alltid ringa 112.

Vad kan man göra som förälder?

Det kan bli mycket passning för de vuxna runt ett litet barn med matallergi eftersom behandlingen går ut på att barnet inte ska äta livsmedel som det inte tål. I vissa sociala situationer, till exempel på kalas, kan det vara särskilt jobbigt för barn som är allergiska mot många olika livsmedel. För barn som går på förskola, familjedaghem eller i skolan är det viktigt att kunna lita på att rätt mat serveras. Därför är det viktigt att man som förälder berättar om barnets matallergi för personalen.

Det kan vara bra att lämna ett läkarintyg om barnets allergi till personalen, särskilt om det är svår allergi. På intyget beskriver läkaren allergin, hur barnet reagerar om det äter något det inte tål, om det finns risk för mycket svåra reaktioner och vad man ska göra om barnet har reagerat. Ett sådant intyg gör att både barn och föräldrar kan känna sig trygga och minskar också risken för missförstånd mellan föräldrar och personal.

Som förälder till ett barn med matallergi bör man fråga läkaren om det är något man inte förstår eftersom det är viktigt att veta vad man ska göra i olika situationer.

Vilket ansvar kan ett barn ta för sin behandling?

Det varierar från barn till barn när de kan börja ta över ansvaret för behandlingen av sin allergi. Många barn med matallergier vet vad de kan äta eller inte äta redan som förskolebarn. Det vanligaste är att barn själva börjar ta ansvar för sin allergibehandling när de är i tolvårsåldern.

Det handlar inte bara om att barnet är moget, utan också om att föräldrarna låter det ta ansvar själv. För en del föräldrar kan det kännas jobbigt att släppa kontrollen, särskilt om barnet har en svår allergi som kan bli livshotande. Därför är det är bra om man stegvis lämnar över ansvaret till barnet. På en barnläkarmottagning eller allergimottagning kan barnet eller tonåringen få gå igenom sin medicinering och lära sig hur man ger sig själv en adrenalinspruta om man får akuta besvär.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-02-21
Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Caroline Nilsson, läkare, barn- och ungdomsallergolog, Sachsska Barnsjukhuset, Stockholm

Granskare:

Lennart Nordvall, professor i pediatrik, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg