Benmärgsprovtagning görs både på barn och vuxna.
I benmärgen bildas de röda och vita blodkropparna och även blodplätterna, de så kallade trombocyterna. Det är främst vid olika blodsjukdomar läkare har nytta av att ta ut prov från denna vävnad för att ställa diagnos eller för att kontrollera effekten av en behandling.
Provet tas oftast i bäckenbenet via huden på ryggen strax nedanför midjan. Oftast görs ingreppet i lokalbedövning, men om barnet är mycket oroligt för att det ska göra ont, kan det vid behov få något lugnande före ingreppet.
Barnet får ligga på magen eller på sidan på en brits. Läkaren lokalbedövar först med en spruta i huden på ryggen och mot benhinnan på bäckenbenskanten som finns någon centimeter under huden. När det är ordentligt bedövat sticker läkaren en lite grövre nål genom huden, genom bäckenbenets benhinna och därefter "borrar" han eller hon sig igenom den på yttersta lite hårdare delen av benet, som är cirka två millimeter tjock. Ytterligare några millimeter in har nålens spets kommit in i den mer porösa delen av bäckenbenet där själva benmärgen med sina blodceller finns. När nålspetsen ligger på rätt plats gör läkaren, med en tom spruta fäst till nålen, ett rätt kraftigt och plötsligt sug med sprutan så en liten mängd benmärg sugs in i nålen och sprutan.
Just i detta moment kan barnet under några sekunder känna ett obehag eller en kort smärta. Innehållet i sprutan stryker läkaren ut på små undersökningsglas för att senare färga och inspektera i mikroskop. Svaret på den mikroskopiska undersökningen kan dröja en dryg vecka.
Efter undersökningen har barnet oftast inte ont, men det kan vara lite ömt några dagar på stället där läkaren har stuckit in provtagningsnålen. Barnet får oftast ett litet plåster över stickstället. Det kan tas bort efter något dygn. Efter provet kan man som regel åka hem och vara som vanligt.
