KOL är en förkortning av kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Det drabbar mestadels rökare. Sjukdomstillståndet förekommer sällan före 40 års ålder men risken att drabbas ökar ju längre man rökt.
Personer som aldrig varit rökare kan också få KOL och enligt en svensk rapport bland 77-åringar löper fem procent av icke-rökarna risk att utveckla KOL medan hela 43 procent av rökarna hade KOL.
En möjlig förklaring i de fall icke-rökare drabbas är att man kan ha brist på ett skyddsenzym i luftvägarna, alfa-1-antitrypsin, som gör att man kan utveckla emfysem (förstorade lungblåsor) när man blir äldre. Andra orsaker kan vara passiv rökning eller att man lider brist på något skyddsenzym som vi ännu inte känner till.
Vid KOL har man en ständig inskränkning i andningsförmågan till skillnad från astma där andningssvårigheterna kan variera och bli helt bra emellanåt.
KOL är ett allvarligt tillstånd som gradvis kan förvärras. Det kan i värsta fall leda till ett invalidiserande tillstånd som kräver syrgastillskott - så kallad kronisk respiratorisk insufficiens.
Diagnosen ställs genom sjukhistoria, allmän undersökning av lungorna och spirometri, ett lungfunktionsprov där luftflödet i utandningsluften och lungvolymer mäts.
För att ta reda på om man har brist på skyddsenzymet behövs ett vanligt blodprov.
Vanliga astmamediciner kan vara av visst värde hos en del personer. Man kan som regel aldrig bli helt kvitt sjukdomen men om man undviker kontakt med rök finns en möjlighet att bromsa upp sjukdomsförloppet och därmed minskar risken för syrgasberoende.
