Hur uppstår tandsten?
Tandsten bildas av mjuka bakteriebeläggningar, så kallade plack, som fastnar vid tänderna och så småningom hårdnar efter kontakt med saliven. Bakteriebeläggningar bildas ständigt på tänderna och måste tas bort varje dag för att tänder och tandkött ska vara friska.
Bästa sättet att undvika tandsten är att ta bort den mjuka bakteriebeläggningen genom regelbunden tandborstning och rengöring mellan tänderna, med till exempel tandtråd. Man bör även undersökas av tandläkare eller tandhygienist med jämna mellanrum för att ta bort eventuell tandsten som hunnit samlas. Det är viktigt att ta bort tandsten, eftersom den annars kan bidra till att man får inflammationer i tandköttet, något som i värsta fall kan leda till sjukdomen tandlossning, så kallad parodontit.
Vanligt hos många
De flesta har tandsten på åtminstone någon tand, trots att de rengör tänderna regelbundet med tandborste och tandtråd, men mer än var tionde vuxen har mer omfattande tandsten. Hur mycket tandsten man får varierar från person till person, och det kan också förändras under olika perioder i livet.
Tandsten utgör sällan något problem hos barn, men om de får tandsten brukar den sitta på insidan av framtänderna i underkäken.
Det tar olika lång tid att få tandsten
Hos vissa kan tandsten bildas på någon vecka, men för de flesta tar det månader. Under de första två till tre veckorna brukar man ofta kunna borsta bort bakteriebeläggningen men om tandstenen hunnit hårdna måste man gå till en tandläkare eller tandhygienist för att ta bort den.
Saliven kan påverka
Man kan få problem med tandsten även om man är mån om att sköta sina tänder. Det kan bero på att salivens sammansättning påverkar bildandet av tandsten, speciellt förekomsten av så kallade mineralsalter och kalcium- och fosfatjoner i saliven.
Alla har kalcium och fosfat i saliven, men om man har en hög halt kan jonerna inte hållas lösta i saliven och tandsten bildas då.
Olika typer av tandsten
Det finns två typer av tandsten. Den ena är supragingival tandsten, som även kallas salivsten och är synlig i munnen. Den andra är subgingival tandsten, som även kallas serumsten och bildas under tandköttskanten i inflammerade tandköttsfickor.
Supragingival tandsten bildas nära de stora spottkörtlarna
Man har ofta supragingival tandsten på insidan av framtänderna i underkäken och på utsidan av de stora kindtänderna i överkäken, där spottkörtlar bildar saliv.
Supragingival tandsten har först en vit färg, men blir så småningom hårdare och mörknar på grund av till exempel kaffe och rökning. Den kan därför ibland upplevas som missprydande.
Olika människor tenderar att bilda olika mycket tandsten. Hos vissa fälls kalciumsalter snabbt ut från saliven och supragingival tandsten bildas redan efter någon vecka, medan andra knappt utvecklar någon tandsten alls. Om man röker får man ofta mer tandsten.
Supragingival tandsten ökar risken för inflammation
Supragingival tandsten är skadlig främst på grund av att man får svårare att hålla rent nära tandköttskanten, vilket leder till en ökad risk för tandköttsinflammation. Man får ofta inflammation under tandsten som finns närmast tandköttet.
Subgingival tandsten bildas i inflammerade tandköttsfickor
Om man låter bakteriebeläggningar växa ostört vid tandköttskanten i några veckor blir tandköttet inflammerat, man får så kallad gingivit. Man kan märka det genom att tandköttet rodnat, svullnat och blöder lätt. Subgingival tandsten kan bildas på de ställen där inflammationen finns. Inflammationer och tandsten finns främst i tandköttet mellan tänderna, där man har svårt att komma åt när man borstar.
Subgingival tandsten får ofta en mörk färg eftersom den missfärgas av blödningar från den inflammerade tandköttsfickan. Tandstenen bildas under tandköttskanten nere i tandköttsfickan och kan därför endast upptäckas om man blir undersökt hos tandläkare eller tandhygienist.
Subgingival tandsten ökar risken för tandlossning
I den subgingivala tandstenens porösa yta samlas stora mängder bakterier som orsakar inflammationer som kan ge tandlossning.
Inflammationer luckrar upp tandköttet och bryter ner tandens stödjevävnader, och gör tandköttsfickorna ännu djupare. Det är alltså inte tandstenen i sig som leder till att man får tandlossning, utan den inflammation som uppstår i tandköttet och käkbenet på grund av bakterier.
Tandlossning utvecklas ofta långsamt och utan symtom, trots att man haft inflammation i tandköttet under flera år. Därför är det vanligtvis först i medelåldern som man märker att tänderna börjar flytta sig eller sitta löst.
En ytlig inflammation i tandköttet läker ut inom en till två veckor om man gör rent samtliga tandytor vid tandköttskanten en gång om dagen. Men om man fått fördjupade tandköttsfickor måste man behandlas av tandvårdspersonal.
Tandsten och karies
Karies, hål i tänderna, är sällsynt där tandsten sitter eftersom den innebär en förkalkning av bakteriebeläggningar, medan utveckling av karies innebär motsatsen, nämligen en upplösning av tandytan.
