Pollenallergi

Skriv ut (ca 5 sidor)

Pollenallergi, som också kallas för hösnuva, ger besvär som nästäppa, rinnsnuva, röda och kliande ögon. Besvären uppstår när pollenkorn fastnar i näsans och ögonens slemhinnor. Hur svåra besvär man får beror på hur mycket och vilka typer av pollen som finns i luften. Pollensäsongen pågår från tidig vår till sen höst och varierar beroende på var i landet man bor. Oftast räcker det att man behandlar sig själv med receptfria läkemedel.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Besvär från näsa och ögon

När man har pollenallergi får man oftast en vattnig snuva omväxlande med att näsan blir igentäppt. Det är även vanligt att man nyser mycket och får klåda i näsan. Ofta får man också röda, kliande ögon som rinner och man kan även känna sig trött. Om allergin dessutom påverkar luftrören får man rethosta och andnöd, som brukar vara värst när man anstränger sig.

Man får besvär under pollensäsongen, som för björkpollen är på våren och för gräspollen på sommaren. Om man är allergisk mot gråbopollen är det vanligt med besvär under sensommaren.

Besvären vid pollenallergi kan likna besvären vid vanlig förkylning. Men vid förkylning får man ofta också ont i halsen, ibland tjock, gul snuva och någon gång feber, vilket man inte får vid pollenallergi. Besvären vid pollenallergi kan dessutom variera från dag till dag och varar under en längre tid än förkylning.

Den som är pollenallergisk kan få astma

Om man får hosta eller andnöd under pollensäsongen kan det bero på att allergin orsakar astmabesvär. Typiska symtom för astma på grund av pollen är att man får ihållande hosta, svårt att andas och pipande andning. Vanligast är att man får astmasymtom de dagar när det är mycket pollen i luften. Man kan också få astmabesvär när man tränar eller motionerar ute under pollensäsongen. Om man får astma på grund av pollen är det viktigt att kontakta läkare på vårdcentral eller annan specialist för att diskutera lämplig medicinering.

Vanligt med överkänslighet mot vissa födoämnen

Två av tre som är allergiska mot björkpollen har en eller flera korsallergier, det vill säga att man också är överkänslig mot vissa födoämnen. Korsallergi beror på att det finns ämnen i viss föda som liknar de allergiframkallande ämnena i björkpollen. Även gräspollen och gråbopollen kan ge korsallergi mot födoämnen.

De vanligaste symtomen vid korsallergi brukar vara att man får klåda i munnen. Läpparna kan svullna, liksom slemhinnan i mun och svalg. En del får också besvär med att ögon och näsa kliar och rinner. Vanligen orsakas symtomen av nötter, till exempel hasselnötter, mandel, och så kallade stenfrukter, till exempel äpplen, körsbär, päron, plommon, persika och aprikos. Man kan också få symtom av morot och ibland av potatisskal.

Även om det finns korsallergi mellan gräspollen och bland annat vete, ärtor, jordnötter och soja är det ovanligt att man får symtom av dessa födoämnen på grund av att man är korsallergisk mot gräspollen.

Det förekommer också korsallergi mot gråbopollen och då reagerar man mot till exempel persilja, koriander, selleri och morot. Även det är betydligt ovanligare jämfört med korsallergi av björkpollen.

Det är sällsynt att korsallergi ger allvarliga allergiska reaktioner. Men man bör undvika att äta sådant man får besvär av. Eftersom allergiämnen som korsreagerar med björkpollen vanligen förstörs av värme, brukar man kunna äta maten om den är tillagad. Detta gäller dock inte nötter.

Vid korsallergier av gräs- eller gråbopollen hjälper det inte att laga maten.


Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Man ska söka vård om

  • de receptfria medicinerna inte hjälper
  • små barn har pollenbesvär
  • man har astmasymtom med andningsbesvär eller hosta
  • man får besvär från luftrören med hosta när man tränar
  • bara ett öga är irriterat
  • man har besvär bara från ena näsborren
  • man har allergibesvär under hela året.
Fäll ihop

Vad kan du göra själv?

Vad kan du göra själv?

Ofta är det svårt att undvika pollen eftersom de sprids med vinden, men man kan tänka på att

  • vädra sovrummet på natten eller tidigt på morgonen då pollenhalterna är låga
  • inte hänga ut kläder eller sängkläder på vädring eller tork utomhus
  • motionera utomhus på morgonen medan daggen fortfarande binder pollen eller helt undvika att motionera utomhus
  • undvika både gräsklippning och lek på en nyklippt gräsmatta, eller klippa gräset när det är daggvått
  • skölja bort pollen ur håret före sänggåendet
  • inte ta in växter med pollen inomhus
  • undvika kontakt med husdjur som varit ute och fått pollen i pälsen
  • ha fönstren stängda under dagen
  • byta kläder när man har varit utomhus
  • följa pollenprognoserna för att vara förberedd på höga pollenhalter i luften.

Pollenallergi förvärras av tobaksrök. Därför är det bra att undvika rökiga miljöer. Om man är rökare kan man minska sina besvär genom att sluta röka.

Naturhistoriska Riksmuseet har en hemsida för pollenprognoser.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Utan behandling kan många uppleva att besvären påverkar vardagslivet. Till exempel har barn med pollenallergi svårare att klara av skolarbetet under pollensäsongen.

Målet med behandlingen är att man ska vara besvärsfri under hela pollensäsongen. På apoteket kan man få råd om lämpliga receptfria läkemedel för behandling av besvär i ögon och näsa. Ofta kan man klara behandlingen själv och bli helt symtomfri med hjälp av receptfri medicin.

Läs mer om läkemedelsbehandling av pollenallergi.

Fäll ihop

Vad är pollenallergi?

Vad är pollenallergi?

  • När man får en allergisk reaktion frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin, och ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får man också röda kliande ögon som rinner.

    Mer information

    1. De ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Dessa finns bland annat i pollen. Första gången man kommer i kontakt med ett allergen får man ingen allergisk reaktion, men immunsystemet bildar allergiantikroppar, man sensibiliseras. B-lymfocyter bildar plasmaceller och börjar producera antikroppar mot det främmande ämnet, antigenet.

    2. När man nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen allergenet och då får man en allergisk reaktion. Antikroppar finns bundna vid så kallade mastceller i slemhinnorna. Vid den allergiska reaktionen binder sig allergenet, exempelvis pollenkornet, till antikropparna vilket gör att mastcellerna "spricker". Då frigörs olika retande ämnen, till exempel histamin. Man får en inflammation i nässlemhinnan och ögonen som ger de typiska allergiska besvären med rinnsnuva, klåda, nysningar, nästäppa. Ofta får man också röda kliande ögon som rinner.

Allergi innebär att man är överkänslig mot något ämne. Ämnet kallas allergen. Det är ett äggviteämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för allergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE. IgE-antikroppar kan bildas mot många olika ämnen, från till exempel pollen, pälsdjur och födoämnen.

Antikropparna sätter sig fast på ytan hos en del celler i kroppen som innehåller histamin och andra retande ämnen. Nästa gång det allergiframkallande ämnet kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena. Dessa ämnen leder till den allergiska reaktionen: rinnsnuva, nysningar, klåda i näsa och ögon, astma.

Pollenallergi är vanligt

Under vår och sommar får ungefär en femtedel av alla tonåringar och vuxna symtom från ögon och näsa. Det brukar kallas hösnuva, trots att många besväras av annat än gräspollen och även får symtom från ögonen. Det är vanligast att man reagerar på björkpollen och gräspollen. Men även pollen från gråbo, som är en vanlig ört, och andra växter kan ge allergi. Antalet personer med pollenallergi har ökat de senaste 20 åren, även om ökningen verkar ha stannat upp något den senaste tiden. Orsaken till ökningen är oklar.

Oftast börjar besvären i skolåldern eller i tidig vuxen ålder.

Pollensäsongen varierar

I Mellansverige brukar björkpollensäsongen börja i mitten eller i slutet av april. I södra Sverige börjar den tidigare och i norra senare. Det brukar skilja två till tre veckor mellan pollensäsongen i södra och norra Sverige.

Många som är allergiska mot björkpollen är även allergiska mot al- och hasselpollen, som finns i luften betydligt tidigare. Hasselpollen finns redan från slutet av februari och alpollen från mitten av mars. I juni avtar halterna av björkpollen, men i stället ökar mängden gräspollen och finns kvar fram till i augusti.

På sensommaren från slutet av juli och hela augusti blommar gråbo. Det är en korgblommig örtväxt som är vanlig vid diken och vägkanter, och som kan ge allergibesvär. Även om björk- och gräspollenallergi är vanligast har många besvär under hela pollensäsongen, från mars till och med augusti. Gråboallergi kan ge symtom ända in i september månad.

I Sverige kommer den största mängden pollen från barrträd. Men pollen från gran och tall är inte allergiframkallande. Om man ändå reagerar på barrträd kan det bero på att man är överkänslig mot andra ämnen, så kallade terpener.

Pollenhalterna i luften varierar från dag till dag, men även mellan olika år. Det finns mest pollen i luften när det är uppehållsväder och blåser, medan det blir låga halter under kyliga och regniga dagar. Ett bra tips för den som är pollenallergisk är att följa pollenprognoserna som finns till exempel på Naturhistoriska riksmuseet.

Varför blir man allergisk?

Risken att få pollenallergi ökar om en eller båda föräldrarna har allergi, men många får besvär utan att någon nära anhörig har eller har haft allergibesvär.

Varför vissa blir allergiska är inte klarlagt och man kan inte förebygga en pollenallergi. Däremot går det att lindra symtomen med läkemedel och genom att försöka minska kontakten med det man är allergisk mot.

Man kan också få astma

Förutom besvären från näsa och ögon, kan pollenallergi också ge besvär från luftrören, det vill säga astma. Det är viktigt att man behandlar alla symtomen för att få bra lindring.
Läs mer: Astma hos barn

Besvären vid pollenallergi minskar oftast med åren

Ofta avtar allergisymptomen med åldern. När man har kommit upp i medelåldern brukar man inte längre ha några stora besvär av pollenallergi.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Symtomen på pollenallergi är för det mesta lätta att känna igen både för den som är allergisk och för den läkare som behandlar. I de flesta fall behöver man inte göra något särskilt allergitest för att veta vad som har orsakat besvären. Om läkaren är osäker kan man få göra ett allergitest, antingen ett blodprov eller ett så kallat pricktest. Båda undersökningsmetoderna mäter om man har allergiantikroppar och ger lika säkra resultat.

Pricktest innebär att små droppar av olika allergiframkallande ämnen placeras på underarmens insida. Sedan sticks en nål försiktigt igenom dropparna och in i det yttersta hudlagret. Efter 15 minuter avläses testet. Är man allergisk mot något av de ämnen som droppats på huden uppstår en liten rodnad och svullnad där man blev stucken.

Man brukar inte göra något test för att se om man har en korsallergi mot björkpollen. Symtomen och orsaken är så välkända att det räcker med att man berättar om sina besvär för läkaren.

Läs mer om allergiutredning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-04-01
Skribent:

Gunilla Finnberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Vårdcentralen Örkelljunga

Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lennart Nordvall, barnläkare och professor, Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, illustratör, Göteborg