Orsaken är ofta en virusinfektion
Typiskt för vanlig magsjuka är att besvären kommer snabbt och sedan går över inom ett par dagar. Man får besvär som illamående, kräkningar, diarré, ont i magen och ibland feber och muskelvärk.
Magsjukan smittar lätt och ofta drabbas flera i familjen eller i bekantskapskretsen. Men magsjuka kan också orsakas av att man har ätit mat som blivit dålig.
I Sverige beror magsjuka oftast på en virusinfektion, till exempel Calicivirus som ger vinterkräksjukan.
Ibland används ordet maginfluensa i stället för magsjuka. Men vanlig influensa är en virusinfektion som främst ger feber och symtom i luftvägarna.
För det mesta ofarligt
För de allra flesta är magsjuka en ofarlig sjukdom trots att besvären kan vara mycket kraftiga och göra att man känner sig väldigt trött och tagen. Oftast räcker det att dricka mycket och att vila. Men om man har sämre motståndskraft kan magsjuka vara allvarligt. Det gäller främst spädbarn, gamla och personer som har någon allvarlig sjukdom.
Andra orsaker till besvären
Man kan också få besvär som kräkningar, diarréer och magsmärtor utan att det är magsjuka. Till exempel kan en svår psykisk chock orsaka illamående och kräkningar. Man kan även bli magsjuk i samband med en rad olika sjukdomar.
När bör man söka hjälp?
Man bör kontakta vårdcentral eller sjukhus om man har symtom på magsjuka och inte får behålla någon dryck utan riskerar att få vätskebrist i kroppen. Man ska också kontakta vården om man känner sig mycket trött och dålig. Har man blodiga diarréer, hög feber och fryser eller om man har kraftiga magsmärtor eller ihållande kräkningar ska man också söka vård.
Läs mer om när man bör söka hjälp i nästa kapitel Diagnos och vård.
Vätskebalansen rubbas
Varje dygn får en frisk person ner ungefär två till tre liter vätska i tarmen från mat och dryck. Varje dygn bildas dessutom sex till sju liter vätska i mag-tarmkanalen från spottkörtlar, magsäck, bukspottkörtel, galla och tunntarm. Större delen av vätskan sugs upp av tarmväggen längre ner i tunntarmen och går därefter ut i blodet. En till två liter går över i tjocktarmen och tas upp där. Ut med avföringen kommer bara en till två deciliter per dygn.
Om man får en infektion i tarmen påverkas slemhinnorna. Det kan då bildas mer vätska än vanligt. Mängden vätska ökar också av att tarmen inte förmår ta upp lika mycket vätska som den brukar. Detta leder till diarréer som kan göra att väskebalansen rubbas.
Stört försvar ökar risken
I munnen finns proteiner som skyddar mot infektioner. Även saltsyran i magsäcken, gallsalter och bukspott skyddar mot infektioner. I tarmen finns dessutom ett lokalt infektionsförsvar där celler från immunsystemet medverkar. Dessa olika försvar kan störas och då ökar risken för infektioner som gör att man blir magsjuk.
I tarmen finns också bakterier som skyddar mot farliga infektioner. Om den normala bakteriefloran rubbas, till exempel om man tar antibiotika kan bakterier som gör att man blir magsjuk öka i antal och orsaka besvär.
Virusinfektioner vanliga under vinterhalvåret
När virus orsakar magsjuka skadas celler i tunntarmens slemhinna, i det ytliga tarmluddet. När viruset skadar cellerna försämras upptaget av vätska från tarmen vilket i sin tur orsakar kräkningarna och diarréerna. Den här typen av infektioner är vanligast under vinterhalvåret när smittspridningen ökar av att människor lever tätare tillsammans inomhus.
Calicivirus – vinterkräksjukan
Så kallade calicivirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i Sverige. Calici är samlingsnamnet på en grupp virus som är mycket smittsamma. Det räcker med 10 till 100 virus för att bli smittad. I en enda droppe från kräkning eller avföring kan det finnas miljoner. Sjukdomen kallas också vinterkräksjukan.
Calicivirus sprids oftast från människa till människa via smittad, kall mat. Smittan kan även spridas via direktkontakt eller via dryck, till exempel om någon som är smittad hanterar drycken. Om man kräks häftigt kan smittan spridas genom luften i form av små droppar. Calicivirus drabbar alla åldersgrupper, men framför allt äldre barn och vuxna. Barn drabbas mest av kräkningar och vuxna av diarré. För att förebygga smitta är det viktigt med god hygien, framför allt att tvätta händerna ofta och noga när man varit på toaletten.
Inkubationstiden, det vill säga den tid det tar från det att man smittas till att man blir sjuk, är en till två dagar. Symtomen är häftiga kräkningar, diarré, ont i magen, måttlig feber, huvudvärk och muskelvärk. Man kan känna sig riktigt sjuk och dålig. Under sjukdomstiden bör man se till att dricka mycket och ersätta den vätska man förlorar.
Besvären brukar hålla i sig i ett till två dygn, ibland något dygn längre. Man brukar oftast inte smitta längre när två dygn har gått efter det att besvären har försvunnit. Men ibland kan man smitta andra personer upp till tre veckor efter det att man blivit frisk igen.
Om man haft sjukdomen blir man immun under en kort tid, men det är vanligt att man blir sjuk igen vid ny smitta. Symtomen kan variera från gång till gång. Man kan få kraftiga symtom ena gången och kanske uteblir de helt en annan gång. Vissa personer får aldrig vinterskräksjuka även om de blir smittade vid upprepade tillfällen. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.
Calicivirus är ofta orsaken till utbrott av magsjuka på olika institutioner, till exempel på vårdhem eller sjukhus.
Rotavirus drabbar främst små barn
Rotavirus är en annan vanlig orsak till magsjuka i Sverige. Rotavirus drabbar i första hand små barn, och är den vanligaste orsaken till magsjuka hos barn som är mellan sex månader och två år. Vissa typer av rotavirus drabbar även vuxna. Viruset smittar lätt. Från det att man blir smittad till att man blir sjuk tar det en till tre dagar. Ofta börjar besvären med kräkningar och sedan, efter ett par dagar, vattentunn diarré och måttlig feber. Man kan även känna sig förkyld. Efter fyra till sex dagar brukar besvären gå över. Hos nyfödda och vuxna brukar infektionen inte orsaka några större besvär, men man behöver dricka mycket för att ersätta den vätska kroppen förlorar.
Magsjuka orsakad av bakterier
När man blir magsjuk av bakterier är det vanligt att man har blivit smittad utomlands, ofta där den hygieniska standarden är dålig. Läkarna är skyldiga att rapportera de flesta fallen av sådana sjukdomar till en smittskyddsläkare. Därför finns det betydligt bättre kunskap om utbredningen av magsjuka orsakad av bakterier än av virus.
Campylobakter – vanlig magsjukebakterie
De bakterier som orsakar magsjuka hos flest personer i Sverige är campylobakter. Bakterierna är vanliga hos kyckling, men annat kött kan också innehålla smittan. Även hund, katt och vilda djur kan bära på bakterierna. Smittade djur har oftast inga besvär.
För det mesta överförs smitta via mat där bakterierna fått fäste. Dåligt tillagat kycklingkött är den vanligaste smittkällan. Sallad kan förorenas genom att man använder samma skärbräda för rått kött och sallad. Även vatten kan föra smittan vidare. Smitta direkt från person till person är ovanligt.
Tiden från att man smittats till att man blir sjuk är två till sju dagar. Sjukdomen kan variera mycket från person till person. Vanliga symtom är hög feber, allmän sjukdomskänsla, diarré och magont. Men man kan också bära på bakterien utan att ha några besvär. Hälften av alla som drabbas blir bakteriefria inom två veckor, men ofta har man bakterien i avföringen i två till fem veckor. För det mesta läker sjukdomen snabbt. Det är viktigt att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Ungefär 7 000 personer smittas av campylobakter varje år enligt rapporter till Svenska smittskyddsinstitutet. En dryg tredjedel av dessa smittas i landet. Förmodligen är det ännu fler som smittas, som inte söker sjukvård.
Det viktigaste för att förebygga sjukdomen är noggrann hygien när man hanterar och lagar mat. Är maten inte ordentligt kokt eller stekt kan man bli sjuk av campylobakter.
Salmonella får man oftast på resa utomlands
En annan ganska vanlig bakterie som orsakar magsjuka är salmonella. Ofta blir man smittad utomlands. Salmonellabakterien finns i många olika varianter. De flesta ger lindriga och övergående besvär. Salmonellabakterier kan finnas í avföring och smitta via vatten eller mat. Det är ovanligt att smitta förs över från person till person. Större utbrott av salmonella har inträffat genom mat som har serverats på restauranger, färjor och flyg. Äldre och små barn verkar vara mer mottagliga, kanske på grund av att de har mindre med syra i magsäcken. Om man är allvarligt sjuk eller behandlas med antibiotika eller kortison kan man vara mer mottaglig för infektionen.
För den vanliga formen av salmonella tar det oftast en till tre dagar från det att man blivit smittad till att man blir sjuk. Man får i regel feber och kraftiga, vattniga diarréer. Behandlingen går ut på att man dricker mycket och ersätter den vätska kroppen förlorar. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Oftast blir man bra igen inom en till två veckor. När symtomen gått över är hälften av dem som blivit sjuka smittfria efter fyra till fem veckor. Men salmonellabakterier kan finnas i avföringen, ända upp till flera månader efter att man har blivit frisk. Man får inte arbeta med livsmedel, vård av spädbarn, eller vård av personer med mycket nedsatt immunförsvar så länge man är smittsam.
Det är ovanligare att man insjuknar i salmonella än av campylobakter. Ungefär 4 000 personer rapporteras ha blivit smittade av salmonella varje år. De flesta salmonellastammar finns hos djur, framförallt kyckling. Det finns också vissa former av salmonellabakterier som ger de i Sverige ovanliga, men allvarliga, sjukdomarna tyfoid- och paratyfoidfeber. Om man får tyfoidfeber sprids bakterien till blodet. Det finns vaccin mot tyfoidfeber som rekommenderas vid längre resor till vissa länder.
ETEC- bakterien vanlig orsak till turistdiarré
Så kallad turistdiarré kan ha flera orsaker, men vanligast är ETEC-bakterien. ETEC tillhör familjen coli-bakterier. Smittan sprids från människa till människa via förorenad mat eller dryck. Inkubationstiden är mellan ett halvt till två dygn. Typiska besvär är vattentunna diarréer, knipsmärtor i magen, illamående, kräkningar och ibland lätt feber. Sjukdomen brukar gå över inom tre till fyra dagar. Det är viktigt att i första hand ersätta den vätska som kroppen förlorat. Sjukdomen behöver sällan behandlas med antibiotika.
Det finns flera andra bakterier som orsakar magsjuka, men de är ovanliga i Sverige.
Det är vanligt med magsjuka vid resor utomlands, men hur ofta det inträffar beror på vart man reser. Störst är risken när man reser i länder med dålig vatten- och avloppsrening, då ungefär en av tre drabbas.
EHEC kan orsaka blodiga diarréer
Det finns flera andra coli-bakterier som kan leda till att man blir sjuk, till exempel EHEC. EHEC finns hos nötkreatur, och smittan sprids via livsmedel eller förorenat vatten. Den kan även smitta från person till person. Ungefär 300 fall av EHEC rapporteras per år.
Det tar vanligen 3-4 dagar från det att man smittats till att man blir sjuk. Typiska symtom vid EHEC är diarréer, ofta blodiga, ont i magen och ingen eller låg feber. Vanligen går symtomen över på en vecka. I mer ovanliga fall kan man få påverkan på njurar och blodkroppar, i enstaka fall med mycket allvarligt sjukdomsförlopp.
"Sommarmage" – matförgiftning
Om man blir matförgiftad brukar symtomen komma en till sex timmar efter en måltid och man blir kraftigt illamående, får knipsmärtor i magen och våldsamma kräkningar. Ofta har man diarré, men feber är ovanligt.
Man blir matförgiftad när bakterier har bildat ett gift i maten. Det är typiskt för sjukdomen att flera personer som ätit samma mat blir sjuka ungefär samtidigt. Bakterierna smittar inte från person till person. De flesta som drabbas blir återställda inom ett till två dygn. Under tiden är det bra att dricka mycket och ersätta den vätska kroppen förlorar.
Exempel på bakterier som orsakar matförgiftning är gula stafylokocker. Dessa är vanliga vid sårinfektioner. Därför är det viktigt att man inte tillagar mat om man har infekterade sår på händerna. Det finns flera andra bakterier som kan ge matförgiftning genom bildande av gift.
Magsjuka kan orsakas av antibiotika
Det är vanligt med lindriga tarmbesvär, lös avföring och illamående, när man behandlas med antibiotika. Besvären brukar gå över när man slutar med medicinen. Men ibland rubbas bakteriefloran i tarmen. Det ger ofta besvär i slutet av, eller efter, en kur. I vissa fall kan en bakterie som heter Clostridium difficile börja växa i antal och ge besvär med feber, kräkningar och diarréer. Behandlingen går i lindriga fall ut på att dricka mer och ersätta den vätska kroppen förlorar. Vid svårare besvär kan man behöva särskild behandling med antibiotika för att få bort bakterien och symtomen.
Tarmparasiten Giardia ovanlig i Sverige
Fera olika tarmparasiter kan orsaka magsjuka. Vanligast är Giardia. Den förekomer framför allt i Asien, Afrika, Sydamerika och Öststaterna och är ovanlig i Sverige. Ofta har man fått parasiten utomlands, till exempel genom förorenat vatten eller smittad mat.
Många som smittas har inga besvär, men en del får vattniga och illaluktande diarréer, uppspänd mage och gaser. Kräkningar och buksmärtor förekommer också, men sällan feber.
Ibland kan sjukdomen vara långdragen och man går ner i vikt och får näringsbrist i kroppen. Sjukdomen upptäcks genom att parasiten syns i avföringen vid undersökning i mikroskop. Det kan ta en till två veckor från det att man blivit smittad till besvären visar sig. Sjukdomen behandlas med antibiotika.
En annan tarmparasit som kan ge upphov till magsjuka är cryptosporidium. Den sprids också via förorenat vatten, eller via mat. Sjukdomen kan ge besvärliga diarréer, men är självläkande.
Andra orsaker till magbesvär
Diarréer och kräkningar kan orsakas av olika sjukdomar i buken men även av många andra sjukdomar. Hos barn kan diabetes orsaka diarréer och kräkningar. Addisons sjukdom, som innebär att man har brist på binjurebarkshormon, är en annan mycket sällsynt orsak. Många läkemedel kan också ge biverkningar i form av magbesvär, diarré och kräkningar. Om besvären inte går över snabbt eller om sjukdomsorsaken är oklar är det viktigt att bli undersökt så att man får veta om man har fått någon annan sjukdom.
