Höftledsbrott

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man får ett höftledsbrott har man oftast ramlat och brutit av eller fått en spricka i skelettet i lårbenshalsen eller övre lårbenet.

Höftledsbrott är vanligast när man är äldre eftersom skelettet blir skörare och man har större riska att ramla på grund av sämre syn och balans. När man blir äldre kan det därför vara bra att anpassa hemmet genom att till exempel ha bra belysning, lägga in halkskydd under mattorna och inte ha sladdar eller andra föremål som man lätt kan snava på framme.

Om man är äldre eller kvinna och har passerat klimakteriet och har symtom på benskörhet, kan man ibland få läkemedel som minskar nedbrytningen av skelettet.

Man kan också minska risken för höftledsbrott genom att äta näringsrik mat och motionera eftersom det stärker skelettet. Om man röker, dricker mycket alkohol och inte rör på sig blir skelettet däremot skörare.

Många som får ett höftledsbrott blir nästan helt återställda, men inte alla. Ungefär hälften av dem som opererats för brott på lårbenshalsen fortsätter att ha ont i höften.

Symtom

Om man faller och får ett höftledsbrott kan

  • man få ont i ljumsken eller låret
  • man få svårt att röra eller stödja på benet
  • benet ligga vridet utåt och se kortare ut.

Behandling

Nästan alla som får ett höftledsbrott opereras, antingen genom att brottet fogas samman med hjälp av skruvar eller metallpinnar eller genom att en konstgjord höftled opereras in.

När ska man söka vård?

Om man känner smärta i ljumsken eller låret efter ett fall ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Höftledsbrott

    Brott på lårbenshalsen.

    Mer information
    Höftledsbrott

    Benet i höften bryts i huvudsak på två olika ställen: genom själva lårbenshalsen, cervikal fraktur, eller genom övre lårbenets benutskott där musklerna har sitt fäste, trokantär fraktur. På bilden visas en cervikal fraktur.

  • Höftledsbrott

    Brott på övre lårbenets benutskott.

    Mer information
    Höftledsbrott

    Benet i höften bryts i huvudsak på två olika ställen: genom själva lårbenshalsen, cervikal fraktur, eller genom övre lårbenets benutskott där musklerna har sitt fäste, trokantär fraktur. På bilden visas en trokantär fraktur.

Skört skelett bryts lättare vid fall

Om man slår i höften mot ett hårt underlag och skelettet är skört, kan benet i höften brytas. Det kan räcka med att man halkar omkull på golvet hemma. Det är framförallt äldre, som har skörare skelett och löper större risk att falla på grund av sämre syn och balans, som får höftledsbrott.

Skelettet omformas under hela livet. Benvävnaden i kroppen bryts ner och byggs upp. När man åldras blir skelettet skörare eftersom ben fortsätter att brytas ned medan uppbyggnaden avtar. Mängden benvävnad minskar. Därmed minskar även benets hållfasthet.

Benet i höften bryts i huvudsak på två olika delar av höften: genom själva lårbenshalsen, så kallad cervikal fraktur, och genom övre lårbenets benutskott där musklerna har sitt fäste, så kallad trokantär fraktur. Båda typerna är lika vanliga. De behöver opereras på olika sätt, och utsikterna för hur de läker är också olika.

Vanligt bland äldre kvinnor

Varje år behandlas ungefär 18 000 personer för höftledsbrott i Sverige. Tre fjärdedelar är kvinnor. Det beror på att kvinnor i genomsnitt lever fem år längre än män och har skörare skelett. Genomsnittsåldern vid höftfraktur är 80 år. I 90-årsåldern har nästan varannan kvinna fått ett brott på höftleden.

Motion och rätt kost ger starkare skelett

Ett plötsligt fall är ett ögonblicks verk och går inte att förutse. Beroende på hur starkt skelett man har blir följderna olika.

Risken för benbrott kan minskas genom att man försöker hålla skelettet starkt genom hela livet. Om man äter näringsrik kost och motionerar regelbundet lägger man en grund för ett bra skelett.

Uppbyggnaden av skelettet kräver bland annat kalcium och D-vitamin. Kalcium är särskilt viktigt för ungdomar och äldre. En normal kost som innehåller mjölkprodukter ger tillräckligt med kalcium, men äldre personer kan ibland behöva kosttillskott.

D-vitamin bildas naturligt i huden när man är ute i dagsljus. Om man enbart vistas inomhus kan man behöva en komplettering av D-vitamin.

Genom att röra på benen bygger barn upp skelettet och äldre personer minskar förlusten av benmassa. En promenad eller någon annan fysisk aktivitet en stund varje dag förebygger ett skört skelett. Dessutom tränar man både muskler och balans. Om man röker, dricker mycket alkohol och inte rör på sig får man däremot ett skörare skelett.

Minimera riskerna hemma

Man kan också förebygga höftfrakturer genom att försöka minska risken att falla. De flesta höftledsbrott sker hemma, ofta på kvällar eller nätter.

Det är klokt att ha bra belysning i bostaden, att flytta sladdar och andra föremål som man kan snubbla på och att ha halkskyddade mattor. Man ska undvika att klättra upp på ostadiga pallar eller stolar. Större doser av sömnmedel och lugnande tabletter kan bidra till att man känner sig ostadig och ökar risken att falla, särskilt på natten.

Det finns speciella höftskydd om man har har yrsel och lättare ramlar. Höftskyddet dämpar stöten vid fall. Om man ser dåligt kan man behöva kontakta en ögonläkare eller optiker.

Medicin kan hjälpa ibland

Förutom tillskott av kalcium och D-vitamin kan kvinnor som tidigt efter klimakteriet uppvisat tecken på benskörhet överväga att få behandling med hormonliknande preparat. Det minskar risken för fortsatt nedbrytning av skelettet.

Ibland kan det vara aktuellt att få behandling med läkemedel som minskar nedbrytningen av skelettet, så kallade bifosfonater. Det gäller äldre som visat tecken på benskörhet, antingen genom mätning eller tidigare benbrott.

Benbrott läker långsamt

Många som fått höftfraktur kan bli så gott som återställda, men inte alla. En del besvär kan kvarstå. Dessutom är läkningstiden lång.

Hur lång läkningstiden blir beror i första hand på om det är lårbenshalsen eller övre lårbenet som skadats. Ett brott på övre lårbenet läker vanligtvis inom tre till sex månader. Ett brott på lårbenshalsen tar oftast längre tid att läka, man får räkna med ett år. Om man har benskörhet betyder det inte att benet läker sämre.

Om man redan före frakturen haft bekymmer med stelhet eller svaghet och svårigheter att gå så kan man inte alltid räkna med att bli helt återställd. Den långa läkningstiden bidrar till svagare muskler. När musklerna används lite blir de strama och rörelserna stela.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Smärta vid minsta rörelse

Om man efter ett fall känner smärta i ljumsken eller i låret och det förvärras när man ska försöka stiga på benet kan man har fått ett brott på höftleden. Ofta är det svårt att resa sig på grund av smärtan. Benet kan ligga vridet utåt och ser ofta kortare ut. Det gör ont vid minsta försök att röra sig.

Ibland leder fallet bara till en spricka i lårbenet eller lårbenshalsen. Man kan då ställa sig upp och gå, men det gör ont i höften. Fortsatt belastning av benet kan innebära att benbrottet senare glider isär. Då gör det mycket ont och man kan inte längre gå.

De två huvudtyperna av höftledsbrott är brott på lårbenshalsen och brott genom övre lårbenets benutskott, där musklerna har sitt fäste.

Undersökning med röntgen

Höften måste röntgas för att läkaren ska kunna bestämma skadan. Ibland kan det vara svårt att från början se brottet. Läkaren kan då upprepa röntgenundersökningen efter några dagar. Ibland görs en röntgenundersökning med så kallad datortomografi.

Den idag säkraste metoden att fastställa en fraktur är att använda en magnetkamera. Men tillgången på sådan utrustning är fortfarande mycket begränsad på många håll.

En annan metod som vissa sjukhus använder när det är en osäker diagnos är röntgen med isotoper, så kallad scintigrafi. Metoden innebär att man först får ett medel insprutat i blodet. Det gör att ben som är under uppbyggnad, till exempel när det har blivit ett brott på skelettet, syns på röntgenbilderna. Metoden är bra, men inte riktigt lika säker som datortomografi eller undersökning med magnetkamera.

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Operation inom 24 timmar

Nästan alla former av höftledsbrott opereras. Det är bara brott som upptäcks sent, och redan har börjat läka bra, som inte behöver opereras. Om man känner smärta i ljumsken eller låret efter ett fall ska man söka vård snarast.

En operation bör göras så snart som möjligt för att minska riskerna för komplikationer som blodpropp, påverkan på lungorna, förvirring och trycksår. Sjukhusen brukar ha som mål att operationen ska ske inom 24 timmar. Men det är också viktigt att den som ska opereras mår så bra som möjligt inför operationen, och därför kan det ibland ta längre tid.

Ryggbedövning mer skonsam

Inför operationen får man ryggbedövning, och ofta något lätt sövande medel, som sprutas in i blodet. Denna kombination är mer skonsam än traditionell narkos. Under narkos behöver man hjälp med andningen, men vid ryggbedövning andas man som vanligt. Det är en fördel. Dessutom minskar risken för blodpropp i benen.

Om man vill inte vill höra vad som pågår i operationssalen finns hörlurar eller hörselproppar. Narkosläkaren eller narkossköterskan kan också välja att ge lite mer lugnande medel som gör att man slumrar genom hela operationen.

Efter bedövningen görs ett snitt i huden och ortopeden lägger benbrottet tillrätta. Resultatet kontrolleras med hjälp av röntgen som är kopplad till en bildskärm. Operationsteamet följer hela operationen via bildskärmen. En operation av höftledsbrott brukar ta mellan 30 till 90 minuter, beroende på vilken skada som ska opereras.

Brott på lårbenshalsen

Har man ett brott på lårbenshalsen, som är en av de två huvudtyperna av höftledsbrott, används en speciell teknik. Läkaren lägger först benbrottet tillrätta. Därefter fogas det samman med två parallella skruvar, som förs in genom ett litet snitt i huden. Vid en del sjukhus används två parallella metallpinnar med varsin utskjutbar krok, i stället för skruvar. Ingreppet är kort och relativt enkelt, det brukar ta upp till 30 minuter.

Ibland behöver läkaren operera in en konstgjord höftled, en så kallad protes. Det sker om det bedöms att brottet inte har så goda möjligheter att läka genom en vanlig operation. Det gäller framförallt om det är ett tydligt brott där benbitarna inte är i närheten av varandra, om man har reumatism eller av annan anledning har ett skört skelett, till exempel för att man tar kortison. En protesoperation tar 30 till 90 minuter.

Brott genom lårbenets benutskott

När brottet går genom övre lårbenets benutskott, där musklerna har sitt fäste, används andra tekniker som är anpassade just för sneda längsgående höftledsbrott som ger bättre fäste i lårbenet. Brottets utseende, hur starkt benet är och läkarens erfarenhet avgör valet av operationsmetod.

En metod som används är att en så kallad glidskruv och platta opereras in och hålls samman av hållskruvar mot lårbensskaftet. En annan vanlig metod är att en spik förs ned i lårbenets märghåla, den innersta delen av skelettet. Skruvar låser spiken till benet med en speciell teknik. Operationen brukar ta 30-60 minuter. Operationssnittets längd kan variera, men är oftast en till två decimeter långt.

Träningen startar dagen efter operationen

Redan dagen efter operationen hjälper vårdpersonal till så att man kan komma upp och stå på benen. Genom att vara uppe på benen tidigt minskar risken för komplikationer som till exempel blodpropp och trycksår. Det är int farligt att belasta benet ända tills det börjar göra för ont.

Träningen börjar dagen efter operationen. Först får man gå med stöd av ett så kallat gångbord och senare med andra hjälpmedel, till exempel rollator, bockar eller kryckkäppar. Före utskrivningen från sjukhuset, vanligtvis efter 7-10 dagar, får man även prova att gå i trappa.

Det går bra att låna hem kryckor och andra hjälpmedel. Ganska snart räcker det med en käpp, som man håller i den friska sidans hand. En strumppåtagare är ett enkelt hjälpmedel som underlättar för många nyopererade.

Om man behöver hemhjälp för att klara det dagliga livet så ordnar sjukhuset det före hemresan. Personer som inte klarar sig hemma direkt efter sjukhusvistelsen kan behöva en kortare rehabiliteringsperiod på ett annat sjukhus.

Väl hemma tar en arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska från vårdcentralen eller hemsjukvården kontakt och hör hur det går efter operationen.

Läkningen tar lång tid

Efter ett brott på lårbenshalsen är man ofta snabbt på benen. Man brukar vara utskriven från sjukhuset efter ungefär en vecka. Men läkningen går långsamt. Vanligtvis är man i flera månader beroende av särskilda hjälpmedel för att kunna gå.

Efter ett brott på övre lårbenet blir tiden närmast efter operationen besvärligare. Det är svårare att gå ordentligt, eftersom lårbenet oftast är mer skadat och operationen har varit större. Man får räkna med att i genomsnitt stanna uppemot tio dagar på sjukhus. Läkningstiden är däremot snabbare än för brott på lårbenshalsen, cirka tre till sex månader.

Har man komplikationer eller problem under läkningstiden ska man höra av sig till vårdcentralen, som kontaktar en ortoped om det behövs.

Allmänna komplikationer efter operationen

Alla kirurgiska ingrepp medför en ökad risk för blodpropp. För att minska denna risk får man förebyggande sprutor före operation, och dagligen under en period efteråt. Blodpropp förebyggs också genom att man snabbt kommer på benen och rör på sig efter operationen.

Trots alla förebyggande åtgärder kan man få blodpropp i underbenet. Benet svullnar då upp och värker. Blodproppen kan vara svår att skilja från den svullnad som kan uppstå av att man inte rör sig så mycket efter operationen.

Den normala svullnaden brukar öka och minska tydligt under dygnet, man märker den mest framåt kvällen. Om man misstänker blodpropp ska man kontakta vårdcentral eller sjukhus.

Få personer får en infektion efter en höftledsoperation, men för säkerhets skull får man antibiotika som skydd när man har gått igenom en större operation.

Om det bildas vätska i såret, eller om huden omkring såret rodnar, kan det vara tecken på infektion. Man kan också få symtom som feber, tilltagande värk och smärtor när man rör sig. Man ska alltid kontakta vårdcentralen eller sjukhuset om man har sådana symtom.

Man kan få tryckskador på utsatta ställen som hälar och stjärtben, men genom att använda avlastande kuddar och speciella madrasser kan tryckskador undvikas.

Benet kan bli kortare och blodcirkulationen störd

Man måste vara förberedd på att oavsett typ av höftledsbrott så kan brottet "sätta sig", vilket gör att benet blir en aning kortare.

Skruvarna kan också irritera under huden, vilket gör att det är svårt att ligga på den opererade sidan. När brottet har läkt kan skruvarna opereras bort om de irriterar.

Hur mycket felställd höftledsbrottet var från början bestämmer ofta hur det går efter operationen. Ett kraftigt brott, med ett mycket trasigt skelett, ställer till mer problem under läkningen än ett enklare brott.

Ungefär hälften av dem som opererats för brott på lårbenshalsen fortsätter att ha ont i höften. Smärtorna kan bero på att blodcirkulationen i höfledskulan, som är skelettets översta ände, blivit störd i samband med höftledsbrottet. De kan också bero på att brottet på grund av benskörhet felställs så att läkningen blir omöjlig.

På längre sikt kan den försämrade blodcirkulationen göra att höftledskulan förändras. Ibland kan det dröja något år innan detta går att upptäcka genom en röntgenundersökning.

Om brottet inte läker eller om höftledskulan förändras kan det bli aktuellt att få en konstgjord höftled inopererad. Värken och hur höften fungerar avgör om denna operation är nödvändig.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2009-02-04
Skribent:

Sven-Arne Jacobsson, läkare, specialist i ortopedi, Universitetssjukhuset, Örebro.

Granskare:

Erik Elmstedt, läkare, specialist i ortopedi, Södersjukhuset, Stockholm.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.