Operation inom 24 timmar
Nästan alla former av höftledsbrott opereras. Det är bara brott som upptäcks sent, och redan har börjat läka bra, som inte behöver opereras. Om man känner smärta i ljumsken eller låret efter ett fall ska man söka vård snarast.
En operation bör göras så snart som möjligt för att minska riskerna för komplikationer som blodpropp, påverkan på lungorna, förvirring och trycksår. Sjukhusen brukar ha som mål att operationen ska ske inom 24 timmar. Men det är också viktigt att den som ska opereras mår så bra som möjligt inför operationen, och därför kan det ibland ta längre tid.
Ryggbedövning mer skonsam
Inför operationen får man ryggbedövning, och ofta något lätt sövande medel, som sprutas in i blodet. Denna kombination är mer skonsam än traditionell narkos. Under narkos behöver man hjälp med andningen, men vid ryggbedövning andas man som vanligt. Det är en fördel. Dessutom minskar risken för blodpropp i benen.
Om man vill inte vill höra vad som pågår i operationssalen finns hörlurar eller hörselproppar. Narkosläkaren eller narkossköterskan kan också välja att ge lite mer lugnande medel som gör att man slumrar genom hela operationen.
Efter bedövningen görs ett snitt i huden och ortopeden lägger benbrottet tillrätta. Resultatet kontrolleras med hjälp av röntgen som är kopplad till en bildskärm. Operationsteamet följer hela operationen via bildskärmen. En operation av höftledsbrott brukar ta mellan 30 till 90 minuter, beroende på vilken skada som ska opereras.
Brott på lårbenshalsen
Har man ett brott på lårbenshalsen, som är en av de två huvudtyperna av höftledsbrott, används en speciell teknik. Läkaren lägger först benbrottet tillrätta. Därefter fogas det samman med två parallella skruvar, som förs in genom ett litet snitt i huden. Vid en del sjukhus används två parallella metallpinnar med varsin utskjutbar krok, i stället för skruvar. Ingreppet är kort och relativt enkelt, det brukar ta upp till 30 minuter.
Ibland behöver läkaren operera in en konstgjord höftled, en så kallad protes. Det sker om det bedöms att brottet inte har så goda möjligheter att läka genom en vanlig operation. Det gäller framförallt om det är ett tydligt brott där benbitarna inte är i närheten av varandra, om man har reumatism eller av annan anledning har ett skört skelett, till exempel för att man tar kortison. En protesoperation tar 30 till 90 minuter.
Brott genom lårbenets benutskott
När brottet går genom övre lårbenets benutskott, där musklerna har sitt fäste, används andra tekniker som är anpassade just för sneda längsgående höftledsbrott som ger bättre fäste i lårbenet. Brottets utseende, hur starkt benet är och läkarens erfarenhet avgör valet av operationsmetod.
En metod som används är att en så kallad glidskruv och platta opereras in och hålls samman av hållskruvar mot lårbensskaftet. En annan vanlig metod är att en spik förs ned i lårbenets märghåla, den innersta delen av skelettet. Skruvar låser spiken till benet med en speciell teknik. Operationen brukar ta 30-60 minuter. Operationssnittets längd kan variera, men är oftast en till två decimeter långt.
Träningen startar dagen efter operationen
Redan dagen efter operationen hjälper vårdpersonal till så att man kan komma upp och stå på benen. Genom att vara uppe på benen tidigt minskar risken för komplikationer som till exempel blodpropp och trycksår. Det är int farligt att belasta benet ända tills det börjar göra för ont.
Träningen börjar dagen efter operationen. Först får man gå med stöd av ett så kallat gångbord och senare med andra hjälpmedel, till exempel rollator, bockar eller kryckkäppar. Före utskrivningen från sjukhuset, vanligtvis efter 7-10 dagar, får man även prova att gå i trappa.
Det går bra att låna hem kryckor och andra hjälpmedel. Ganska snart räcker det med en käpp, som man håller i den friska sidans hand. En strumppåtagare är ett enkelt hjälpmedel som underlättar för många nyopererade.
Om man behöver hemhjälp för att klara det dagliga livet så ordnar sjukhuset det före hemresan. Personer som inte klarar sig hemma direkt efter sjukhusvistelsen kan behöva en kortare rehabiliteringsperiod på ett annat sjukhus.
Väl hemma tar en arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska från vårdcentralen eller hemsjukvården kontakt och hör hur det går efter operationen.
Läkningen tar lång tid
Efter ett brott på lårbenshalsen är man ofta snabbt på benen. Man brukar vara utskriven från sjukhuset efter ungefär en vecka. Men läkningen går långsamt. Vanligtvis är man i flera månader beroende av särskilda hjälpmedel för att kunna gå.
Efter ett brott på övre lårbenet blir tiden närmast efter operationen besvärligare. Det är svårare att gå ordentligt, eftersom lårbenet oftast är mer skadat och operationen har varit större. Man får räkna med att i genomsnitt stanna uppemot tio dagar på sjukhus. Läkningstiden är däremot snabbare än för brott på lårbenshalsen, cirka tre till sex månader.
Har man komplikationer eller problem under läkningstiden ska man höra av sig till vårdcentralen, som kontaktar en ortoped om det behövs.
Allmänna komplikationer efter operationen
Alla kirurgiska ingrepp medför en ökad risk för blodpropp. För att minska denna risk får man förebyggande sprutor före operation, och dagligen under en period efteråt. Blodpropp förebyggs också genom att man snabbt kommer på benen och rör på sig efter operationen.
Trots alla förebyggande åtgärder kan man få blodpropp i underbenet. Benet svullnar då upp och värker. Blodproppen kan vara svår att skilja från den svullnad som kan uppstå av att man inte rör sig så mycket efter operationen.
Den normala svullnaden brukar öka och minska tydligt under dygnet, man märker den mest framåt kvällen. Om man misstänker blodpropp ska man kontakta vårdcentral eller sjukhus.
Få personer får en infektion efter en höftledsoperation, men för säkerhets skull får man antibiotika som skydd när man har gått igenom en större operation.
Om det bildas vätska i såret, eller om huden omkring såret rodnar, kan det vara tecken på infektion. Man kan också få symtom som feber, tilltagande värk och smärtor när man rör sig. Man ska alltid kontakta vårdcentralen eller sjukhuset om man har sådana symtom.
Man kan få tryckskador på utsatta ställen som hälar och stjärtben, men genom att använda avlastande kuddar och speciella madrasser kan tryckskador undvikas.
Benet kan bli kortare och blodcirkulationen störd
Man måste vara förberedd på att oavsett typ av höftledsbrott så kan brottet "sätta sig", vilket gör att benet blir en aning kortare.
Skruvarna kan också irritera under huden, vilket gör att det är svårt att ligga på den opererade sidan. När brottet har läkt kan skruvarna opereras bort om de irriterar.
Hur mycket felställd höftledsbrottet var från början bestämmer ofta hur det går efter operationen. Ett kraftigt brott, med ett mycket trasigt skelett, ställer till mer problem under läkningen än ett enklare brott.
Ungefär hälften av dem som opererats för brott på lårbenshalsen fortsätter att ha ont i höften. Smärtorna kan bero på att blodcirkulationen i höfledskulan, som är skelettets översta ände, blivit störd i samband med höftledsbrottet. De kan också bero på att brottet på grund av benskörhet felställs så att läkningen blir omöjlig.
På längre sikt kan den försämrade blodcirkulationen göra att höftledskulan förändras. Ibland kan det dröja något år innan detta går att upptäcka genom en röntgenundersökning.
Om brottet inte läker eller om höftledskulan förändras kan det bli aktuellt att få en konstgjord höftled inopererad. Värken och hur höften fungerar avgör om denna operation är nödvändig.
