Brännskador

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Brännskada eller brännsår är en skada som uppstår på huden efter kontakt med eld eller värme. Man kan också få brännskador av elektricitet, strålning eller vissa kemikalier.

En ytlig brännskada läker oftast av sig själv, men blir man svårt bränd behöver man vård på sjukhus. Hur allvarlig skadan är beror bland annat på hur stor del av huden som har skadats, hur djup brännskadan är och var den sitter.

Se film om brännskador

Symtom

Brännskador kan vara allt från rodnad och sveda i huden efter solning till allvarliga skador efter till exempel en brand.

Om brännskadan är ytlig blir huden röd, svullen och öm. Om den är lite djupare kan det även bildas blåsor på huden. Om huden utsätts för eld eller mycket heta ämnen går brännskadan ännu djupare ner. Huden blir då vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder.

Behandling

Om man har fått ytliga brännskador, till exempel efter att ha varit ute i solen för länge, finns det mycket man kan göra själv. Man kan använda hudlotion eller hudgel som lindrar smärtan. Det kan också kännas skönt att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att man har bränt sig, men spola inte längre än 15 minuter. Brännblåsor som inte gått sönder ska man försöka skydda med exempelvis gasvävskompresser.

Om man har fått kemikalier på huden ska man direkt skölja det utsatta området med svalt vatten, men spola inte längre än 15 minuter.

När ska man söka vård?

Om man har fått en ytlig brännskada som gör att huden är röd och öm behöver man inte söka vård. Men om man har har bränt huden så mycket att det har bildats blåsor, och om brännskadan samtidigt är så utbredd att den är större än den egna handen, bör man alltid kontakta vården. Det gäller också om brännskadan inte har läkt inom två veckor.

Om brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Detsamma gäller om ett litet barn har fått en brännskada.

Man ska också söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man fått brännskador som orsakats av kemikalier eller elektricitet, eller om man har andats in brandrök.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad är en brännskada?

Vad är en brännskada?

De flesta brännskador är lindriga

Om man får en brännskada handlar det ofta om ytliga skador som man kan sköta själv och som läker ganska snabbt. Men man kan också få omfattande skador som kan kräva vård på sjukhus.

Ytliga brännskador läker inom cirka två veckor. Brännskador som inte har läkt inom denna tidsperiod är djupare och kan behöva opereras, men det behöver inte betyda att man måste läggas in på sjukhus.

I Sverige vårdas varje år ungefär 1500 personer på sjukhus för brännskador. Ungefär tre av fyra brännskadade som behöver sjukhusvård är pojkar eller män. Bara hos spädbarn och äldre människor är fördelningen jämn mellan könen.

Hur allvarlig är brännskadan?

Olika saker påverkar bedömningen av hur allvarlig en brännskada är. De viktigaste faktorerna som ingår är

  • brännskadans storlek
  • brännskadans djup
  • var skadan sitter.

Brännskadans storlek

Brännskadans storlek brukar anges i procent av hela kroppsytan. En procent av kroppsytan är ungefär lika stor som den skadades hand, det vill säga motsvarande handens och fingrarnas yta. På så sätt kan man snabbt räkna ut ungefär hur stor del av kroppsytan som är skadad.

Foto på handBrännskadans storlek kan man mäta genom att använda den skadades hand, det vill säga handens och fingrarnas yta. För att få bästa resultat när man mäter ska man försöka hålla fingrarna avslappnade.

Brännskadans djup

Huden består av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden. Det finns olika sätt att beskriva hur djup en brännskada är utifrån hudens lager. En vanlig indelning är i första, andra och tredje gradens brännskador. Inom sjukvården beskriver man numera hellre skadorna som överhudsskada, ytlig delhudsskada, djup delhudsskada eller fullhudsskada.

Gränserna mellan de tre grupperna är inte helt skarpa, men indelningen kan användas som en grov beskrivning av en skada. Indelningen kan även ge information om ungefär hur snabbt en skada kommer att läka.

Överhuden är den den del av huden som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.

I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.

Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Brännskadans plats

Sitter en brännskada i ansiktet, på händer eller fötter, på könsorganen eller över stora leder (axlar, armbågar, höfter eller knä) är den mer allvarlig än på andra ställen på kroppen och man bör ta kontakt med vården.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Sveda och rodnad

Om man till exempel har varit ute i solen för länge kan huden bli röd och svida. Rodnaden brukar försvinna efter några dagar och huden kan då fjälla. Ibland kan det klia långt efter att rodnaden har försvunnit.

Denna typ av brännskada kallas för första gradens brännskada, eller överhudsskada. Vid första gradens brännskador har det yttersta lagret i huden skadats.

Det kan bildas blåsor

Om skadan går lite djupare ner i huden bildas det även blåsor. Det kan ta upp till ett dygn tills alla blåsor har utvecklat sig. Såren svider mycket och huden omkring skadan kan även svullna kraftigt, därför är det viktigt att ta av sig smycken, klockor och annat som sitter i närheten av skadan. Vanligtvis får man inga ärr av skadan, men ibland kan man få pigmentförändringar i huden. Det kan klia långt efter det att såren har läkt.

Om det har bildats blåsor på huden har man fått en så kallad andra gradens brännskada, det vill säga en ytlig brännskada. Den vanligaste orsaken till en andra gradens brännskada är när man får kokhet vätska, som till exempel kokande vatten eller kaffe, över sig.

Om huden blir helt förstörd

Efter längre kontakt med eld eller heta ämnen, exempelvis om det börjar brinna i ens kläder, kan hudens alla tre lager förstöras. Huden blir vit, brun eller svart och känns hårdare än normal hud, ungefär som läder eller gummi. Även heta, trögflytande ämnen, som varm knäck eller kokande gröt, kan orsaka sådana skador om man inte snabbt spolar bort det heta.

Denna typ av brännskada kallas för tredje gradens brännskada, det vill säga en djup brännskada. Får man en djup skada känns huden som bedövad eftersom även nerverna i huden är skadade.

Eftersom huden är helt förstörd läker såren genom att hud växer tillbaka från sårkanterna. Mindre sår, upp till cirka två centimeter i diameter, läker på det här sättet inom några veckor. Men det kan ta mycket lång tid för större sår att läka. Om man har sår som är större än en handflata kan det ta flera månader eller mer tills såret är läkt om man inte opereras med en hudtransplantation.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om

  • brännskadan sitter på ett känsligt område, till exempel i ansiktet, på könsorgan, händer, fötter eller över stora leder, det vill säga axlar, armbågar, höfter eller knän
  • skadan orsakats av kemikalier eller elektricitet
  • ett barn har fått en brännskada
  • man har andats in brandrök.

Man bör alltid kontakta vården om man har bränt huden så mycket att det har bildats blåsor och om brännskadan samtidigt är så utbredd att den är större än den egna handen. Likaså bör man alltid kontakta vården om man har bränt huden så djupt att skadan är vit eller brunsvart och man har tappat känseln i hudområdet. Det gäller också om brännskadan inte har läkt inom två veckor.

 Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vad gör man om olyckan är framme?

Försök först förhindra att skadan blir värre: släck elden - om möjligt genom att kväva den och ta av kläder som är indränkta med exempelvis kemiska ämnen, het olja eller annat.

Man kan lindra smärtan genom att spola den skadade huden med svalt vatten direkt efter att man har bränt sig, men spola inte längre än 15 minuter. Svalt vatten kan också förhindra att skadan går djupare ner i huden. Längre kylningstid än 15 minuter ger inte bättre resultat utan kan istället öka risken för att man blir nedkyld.

Om man har fått kemikalier på huden är det extra viktigt att direkt skölja skadan för att få bort kemikalierna. Använd svalt vatten men spola försiktigt så att inte kemikalierna sprids till andra hudområden.

Använd aldrig is eller snö för att kyla ner en brännskada, det skadar mer än det hjälper.

Kylbalsam mot sveda

Svalkande hudlotion, som till exempel kylbalsam eller gel med aloe vera, kan kännas skönt att smörja in där huden är röd. Däremot ska man inte använda lotion eller gel om man har en brännskada med spruckna blåsor. Det svider. När rodnaden har försvunnit kan en fetare hudkräm eller salva hjälpa mot klådan och stramningen i huden.

Om man har mycket ont kan man pröva receptfria värktabletter, till exempel Panodil eller Alvedon.

Första gradens brännskador kan nästan alltid behandlas hemma. De läker inom några dagar till en vecka.

Stick inte hål på brännblåsor

Om det har bildats brännblåsor som inte har spruckit ska man försöka skydda dem med till exempel gasvävskompresser och vadd. Blåsorna skyddar huden som håller på att nybildas under.

Om blåsorna redan har spruckit ska man försöka ta bort de lösa hudflagorna för att minska risken för infektion. Såret tvättas med tvål och vatten och läggs om med ett förband som håller såret rent och fuktigt. På apoteket finns särskilda salvkompresser, som inte fastnar så lätt i såren, eller plåster för blåsor. När såret täcks lindras också smärtorna. Det är viktigt att hålla sår rena hela tiden.

Håll såren rena

Det är vanligt att såren vid en andra gradens brännskada vätskar kraftigt i flera dagar. Man ska byta förband dagligen eller varannan dag tills det har slutat vätska. Det går lättare att byta förband om man blöter förbandet med mycket vatten. Man kan även duscha bort förbandet. Det är inte farligt om man får vatten på såret så länge vattnet är rent. I Sverige går det bra med kranvatten.

När såret är torrt räcker det med ett skyddande förband. När det har läkt ska man smörja ofta, cirka tre gånger om dagen, med en fet hudkräm eller salva för att lindra stramningen och klådan.

Större brännskador behandlas på sjukhus

Om man man har fått större och djupare brännskador som kräver vård på vårdcentral eller sjukhus, är det bra att linda såren med torra handdukar eller liknande för att skydda dem. Det är viktigt att inte använda något blött. Det är också bra att försöka hålla sig varm med filtar.

På sjukhuset rengör läkaren större brännskador. Ibland behöver man sövas när detta görs. Sedan läggs större delhudsskador om med speciella förband som håller såren rena och även skyddar mot infektion. Förbanden byts regelbundet och det kan hända att man behöver sövas en kort stund även vid de fortsatta omläggningarna.

Om läkningstiden blir lång leder det till så kallad ärrläkning när såret sakta drar ihop sig. Då minskar hudens normala tänjbarhet och man får ofta svårare att röra sig. Ärren kan bli tjocka och hårda och de kan dra ihop sig så mycket att de även drar i den oskadade huden runt ärret, så kallade ärrdragningar. Därför opereras fullhudsskador som är större än några centimeter i diameter oftast så snabbt som möjligt, så att läkningen går snabbare och blir så bra som möjligt.

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och på Universitetssjukhuset i Linköping finns Sveriges två rikscentrum för vård av svårt brännskadade patienter. Dessa två brännskadeenheter är specialiserade på att behandla och ta hand om personer som har fått särskilt svåra brännskador.

Djupa skador kan kräva hudtransplantation

Om man har djupare skador kan det behövas en operation för att ersätta den brända huden, det vill säga en hudtransplantation genom operation. För sådana skador är man oftast nedsövd. Kirurgen tar då bort den brända huden och flyttar ett tunt, ytligt hudskikt från ett oskadat ställe på kroppen för att täcka brännskadesåret. På det här sättet kan den brända huden ersättas med frisk hud.

Stället där huden tas, det så kallade tagstället, läker på ungefär 10-14 dagar, ungefär som ett skrubbsår. Den läkta huden på tagstället kan bli lite tunnare och ljusare efteråt.

Den transplanterade huden läker fast inom cirka fem dagar. Det blir en synlig skillnad mellan oskadad och transplanterad hud och man får alltid ett mer eller mindre stort ärr efter en tredje gradens brännskada, beroende på hur djup skadan var och hur läkningen har skett.

Fördelarna med en hudtransplantation, jämfört med att vänta på att såret självläker, är flera: läkningen tar bara några dagar istället för veckor eller månader, såret drar ihop sig mindre och ärren blir därför mindre och mjukare.

Ärren behandlas efter transplantationen

Ungefär tre veckor efter att hudtransplantaten har läkt bör ärren behandlas med kompressionsbandage för att förbättra ärrläkningen. Kompressionsbandage är kroppsstrumpor eller handskar, som sitter mycket stramt och som anpassas efter den som ska använda dem. De trycker på ärren och minskar risken för att ärren blir tjocka och röda. Ofta lindrar de även klåda.

Kompressionsbandage används dygnet runt tills ärren har blivit mjuka och bleka. Ofta behandlas man med bandaget dygnet runt, upp till ett år eller mer efter brännskadan.

Ibland kombineras kompressionsbandage med så kallade gelplattor för att förstärka effekten. Gelplattor är tunna plattor av gel som känns lite som geléhallon i konsistensen. Oftast är de gjorda av silikon, glycerin eller vatten, så kallad hydrogel. Den ena sidan är kladdig och läggs mot huden. Den andra sidan är inte kladdig och skyddas ofta av något, till exempel tyg. Plattorna hålls sedan på plats av kompressionsbandage. Gelplattorna hjälper till att göra ärren mjuka, platta och mindre röda. När man använder dem behöver huden inte smörjas med hudkräm lika ofta.

Det finns även ett speciellt självhäftande silikonplåster som kan användas utan kompressionsbandage på ställen där det är svårt att ha kompressionsbandage, till exempel på halsen.

Om man trots långvarig kompressionsbehandling har ärr som gör det svårare att röra sig eller orsakar andra problem, kan man behöva ytterligare operationer för att till exempel förbättra rörligheten. Det finns även speciella operationer och behandlingar som kan förbättra ärrens utseende, men hittills finns inget sätt att göra ärr helt osynliga.

Fäll ihop

Komplikationer och följdsjukdomar

Komplikationer och följdsjukdomar

Kontakta sjukvården om skadan försämras eller inte läker

En ytlig brännskada gör ofta ont i ett par dygn efter skadan. Men om skadan plötsligt känns annorlunda kan det bero på att man fått en infektion i såret. Man bör därför kontakta vården om smärtorna först minskar och sedan kommer tillbaka, om man har mycket ont i flera dagar, om såret börjar lukta illa, om den friska huden omkring skadan blir röd och varm eller om man får feber. Det kan vara tecken på en sårinfektion.

Om såret inte har läkt efter ungefär två veckor bör man också kontakta vården.

Behandling av klåda

Det är vanligt att man får klåda i huden när den börjar läka. Man kan behandla klådan lokalt, det vill säga direkt på huden där skadan sitter, eller så kan man ta mediciner som lindrar klådan. Man får pröva sig fram till den behandling som fungerar bäst.

Fet hudkräm eller salva, ju fetare desto bättre, brukar lindra klådan. Det finns också salvor som innehåller antingen lokalbedövning eller kortison. Båda de sistnämnda typerna av salvor kan ge biverkningar om de används längre tid eller på stora kroppsytor. Man bör rådgöra med läkare om man använder den här typen av salvor under längre tid eller om man tänker använda salvan på barn som är under ett och ett halvt år. Om man använder kortison länge kan medlet till exempel göra huden tunnare.

Behandling med kompressionsbandage kan hjälpa till att lindra klåda. Det finns även speciella sätt att massera ärren så att de blir mjukare och kliar mindre, så kallad ärrmassage.

De vanligaste medicinerna mot klåda är antingen lugnande mediciner eller så kallade antihistaminer, som används mot allergi. Båda läkemedelsgrupperna lindrar klåda. Två exempel på sådana mediciner är Atarax och Tavegyl. Många klådstillande mediciner kan göra att man blir trött och får sämre reaktionsförmåga, och man bör tänka på det om man ska köra bil.

Stelkrampsvaccination

Efter en brännskada har man på grund av såren en större risk att få en stelkrampsinfektion. Därför är det viktigt att vara vaccinerad mot stelkramp.

De flesta som är födda och uppvuxna i Sverige har blivit vaccinerade mot stelkramp som barn. Om det är mer än 20 år sedan man senast blev vaccinerad kan man behöva förnya sin vaccination. Om man är osäker på om man har stelkrampsskydd bör man kontakta vården.

Vanligt att man mår dåligt efter olyckan

Oberoende av hur allvarlig brännskadan är kan alla få en chockreaktion efter att ha råkat ut för en olycka. Det är till exempel vanligt med tillfälliga sömnproblem och så kallad akut stressreaktion efter olyckor. Det finns behandling för detta och det är bra att söka hjälp så snabbt som möjligt.

Fäll ihop

Att undvika brännskador

Att undvika brännskador

Brandvarnare räddar liv

Det finns mycket man kan göra och tänka på för att öka brandsäkerheten hemma. I egenvårdstexterna om barnsäkerhet finns flera tips på vad man kan göra för att undvika exempelvis brännskador och elolycksfall.

Att till exempel installera en brandvarnare i eller utanför sovrum, kök och pannrum är en billig investering som kan rädda liv. Likaså att ha en brandsläckare i det egna huset eller i trappuppgången.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

På Skyddsnätets och Elsäkerhetsverkets webbplatser finns information om hur man förebygger till exempel brand-, el- och kemikalieolyckor.

På webbplatserna för brännskadeavdelningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping finns mer information, både för patienter och vårdpersonal.

Läkemedelsverket har gjort en genomgång av solskyddsmedel som finns redovisad på länken nedan.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-02-25
Skribent:

Aili Low, kirurg, plastikkirurg, brännskadeavdelningen och plastikkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Morten Kildal, kirurg, plastikkirurg, brännskadeavdelningen och plastikkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Bengt Gerdin, kirurg, professor, plastikkirurgiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Folke Sjöberg, narkosläkare, professor, intensivvårdskliniken samt hand- och plastikkirurgiska kliniken med brännskadevård, Universitetssjukhuset, Linköping

Fotograf:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden