Bensår – arteriella

Skriv ut (ca 7 sidor)

Sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor kallas för bensår. Den vanligaste orsaken till arteriella bensår är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska, ofta på grund av åderförfettning. Bensåren brukar göra ont och det kan vara svårt att sova eller röra sig som vanligt. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år.

Skriv ut

Artärerna är de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. Du kan få arteriella bensår om artärerna av någon anledning har blivit så trånga att blodet har svårt att nå ut i kroppen. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring och du får lättare sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.

Risken för att få arteriella bensår är ökad om du till exempel röker eller har diabetes, höga blodfetter, högt blodtryck eller hjärtsvikt.

Symtom

Symtom

Arteriella bensår sitter oftast på foten men kan också sitta på underbenet. Såret brukar täckas av en svart sårskorpa och foten är ofta blek och kall. Arteriella bensår gör ofta mycket ont, särskilt under natten eller när du går.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du bör kontakta en vårdcentral om du

  • får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor
  • har kärlkramp i benen och samtidigt får ett sår
  • har diabetes och får ett sår på foten eller underbenet
  • har ett sår som gör mer och mer ont, blir större eller vätskar sig
  • huden runt såret blir rödare eller missfärgad.

Du kan också kontakta en vårdcentral om du har symtom på att blodcirkulationen i artärerna är försämrad, till exempel om

  • du får kramp och ont i underbenen när du promenerar
  • foten ofta är blek och kall
  • det gör ont i benen eller fötterna när du ligger ner, och om det lindras av att benen hänger nedåt.

Du bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du

  • plötsligt får väldigt ont samtidigt som benet blir blekt
  • har värk under natten
  • har ett bensår och samtidigt får feber.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Där har du också möjlighet att få en fast läkarkontakt.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det viktigaste du kan göra för att förebygga försämrad blodcirkulation och sårläkning är att helt undvika rökning.

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehåller tillräckligt med protein, järn och vitaminer, för att förbättra sårläkningen. Det är också bra att röra på sig eftersom det kan göra att fler nya blodkärl bildas i benen.

Om du har försämrad blodcirkulation är det bra att ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans. Om det behövs kan du skaffa så kallade ortopediska skor, som är specialtillverkade för att sitta bra på foten. Du kan få en remiss från en vårdcentral för att prova ut ortopediska skor.

Det är också viktigt att vara noga med att hålla fötterna rena och smörja in dem med mjukgörande salva eller kräm för att undvika torr hud och självsprickor.

Du bör också försöka minska risken för åderförfettning. Genom att motionera regelbundet, äta mindre fett och mycket frukt och grönsaker kan du minska risken för höga halter av blodfetter. Om du har diabetes är det viktigt att ha bra kontroll på dina blodsockervärden och om du har högt blodtryck ska du få hjälp att sänka det.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

När du har arteriella bensår får du behandling för såren och för orsaken till att blodcirkulationen är försämrad.

Om du röker är det mycket viktigt att sluta med det för att såret ska kunna läka, och för att förhindra att du får nya sår. Har du svårt att sluta röka på egen hand kan du få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan du komma med i en så kallad sluta röka-grupp.

Här kan läsa om hjälp att sluta röka.

Om du har högt blodtryck och höga halter av blodfetter får du behandling med läkemedel och instruktioner om hur du bör äta och motionera. Du får också behandling för andra sjukdomar eller besvär som kan försämra blodcirkulationen, till exempel hjärtsvikt. Det är vanligt att få tabletter som förebygger att det bildas blodproppar.

Sårförband

Såren hålls torra och rena med hjälp av speciella förband. Eftersom det kan vara svårt att linda på rätt sätt görs det oftast av vårdpersonal. Om lindningen gör att smärtan ökar måste du ta av förbandet.

Om såret luktar illa kan det bero på att det finns mycket bakterier i såret. Det finns särskilda kompresser som innehåller kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. Ibland används ättiksyraomslag eller ättiksyresalva som skapar en miljö som bakterierna inte trivs i. Behandlingen kan svida lite, men det går snart över.

Om du har ont

Arteriella bensår gör ofta ont, men du kan få läkemedel som hjälper mot smärtan. Först kan du själv prova med receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande smärtstillande och antiinflammatioriska läkemedel, så kallade NSAID.

Om de receptfria läkemedlen inte hjälper kan läkaren skriva ut receptbelagda smärtstillande läkemedel. Det är viktigt att få behandling om du har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras om såret täcks med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel, till exempel EMLA eller Xylocain. En sådan gel kan vara bra att använda om såromläggningarna gör mycket ont. Det finns även speciella förband som kan hjälpa, till exempel Duoderm och Comfeel.

Smärtan kan lindras om du har benen lågt. På natten kan du prova att höja huvudändan på sängen genom att till exempel lägga klossar under sängbenen, så att fötterna hamnar lite lägre än huvudet.

Operation

Om det är möjligt opereras förträngningarna i artärerna. Antingen görs en så kallad ballongvidgning av blodkärlen eller en större kärloperation. Efter behandlingen brukar bensåren oftast läka inom tre till fyra veckor, men det kan ta längre tid om till exempel såren är stora eller om du har diabetes.

Efter en ballongvidgning är det vanligt att få stanna på sjukhuset i någon dag och därefter vara sjukskriven i upp till en vecka. Efter en kärloperation är det vanligt att få stanna ungefär en vecka på sjukhus och sedan vara sjukskriven i upp till en månad.

Om det blir värre

Det är vanligt att huden runt ett sår är röd och öm när såret läker. Om du får mer ont, huden blir rödare än tidigare eller missfärgad och du får feber kan det vara tecken på att såret har blivit infekterat. Då kan du behöva få antibiotika eller annan behandling.
Du bör undvika att motionera om du har ett infekterat bensår.

Såren kan också bli sämre om du har en sjukdom som gör att immunförsvaret är nedsatt, har diabetes och inte får rätt mängd insulin, inte får tillräckligt med näring eller sover dåligt.

Om såren inte läker, till exempel om det inte går att operera eller om du får en infektion, finns det en risk för att få kallbrand. Då kan foten eller benet behöva amputeras, men det är ovanligt.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Ett bensår är ett sår på foten eller underbenet som inte läker inom sex veckor. Det kallas också för svårläkt bensår eller kroniskt bensår och beror oftast på att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska.

Blodcirkulationen i kroppen

Blodcirkulationen, eller blodomloppet, är kroppens transportsystem. Tack vare blodcirkulationen kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer. De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för ådror eller vener.

Försämrat blodflöde i artärerna

Om artärerna som ska leda blodet ut från hjärtat av någon anledning blir för trånga kan inte blodet nå ut i kroppen som det ska. Huden får då inte den näring och det syre som den behöver, och blir skör och tunn. Då blir det lättare sår, samtidigt som den dåliga blodcirkulationen gör att såren får svårare att läka. Såren kan uppstå efter till exempel tryck av för trånga skor, eller efter att man har slagit i någonting. Otillräckligt blodflöde i artärerna kallas också för arteriell insufficiens.

Sårläkning

När ett sår läker blir huden som är skadad först röd, svullen och ömmande. Det är vanligt att såret vätskar sig. Den skadade vävnaden repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Det bildas nya blodkärl som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen inte fungerar som den ska sker oftast inte det, och då får såret svårt att läka.

Åderförfettning vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till att blodflödet i artärerna försämras är åderförfettning, som också kallas åderförkalkning. Blodkärlen blir då trånga och blodet får svårare att passera. Andra, mer ovanliga orsaker är inflammationer eller skador efter olycksfall.

De allra flesta som får problem med åderförfettning är rökare. Risken för åderförfettning ökar också när du blir äldre, om du har diabetes, högt blodtryck eller förhöjda halter av blodfetter. Har du ett sår orsakat av bristande cirkulation bör blodfetthalten minskas, oavsett om värdena är normala eller ej.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker och ofta är det en kombination av olika sjukdomar som ligger bakom. Ibland kan bensår uppkomma utan att blodflödet är försämrat, till exempel efter en skada eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Kan också leda till kärlkramp i benen

Om blodcirkulationen i artärerna är försämras kan du få kärlkramp i benen, även kallad fönstertittarsjuka. Då får du ofta väldigt ont i benen, oftast vadmusklerna, när du promenerar. Eftersom kärlkramp i benen ofta kan förbättras genom träning, är det ändå viktigt att försöka promenera regelbundet. Det är inte farligt att det gör ont i benen. Risken för sår i detta stadium är liten men ökar om sjukdomen vidareutvecklas med värk även i vila, oftast nattetid.

Vanligast bland män

Arteriella bensår är något vanligare hos män än bland kvinnor. Arteriella bensår är inte ärftliga i sig, men orsakerna till dem kan ibland vara det.

Andra typer av bensår

Det finns olika typer av bensår, men arteriella bensår och venösa bensår är de vanligaste.

Venösa bensår beror på att blodflödet i venerna, som leder blodet tillbaka till hjärtat från kroppen, är försämrat. Det är den vanligaste typen av bensår. Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna och vilket kan leda till så kallade kombinerade bensår.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

I första hand blir du undersökt av en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden och känner på pulsådrorna i fötterna. Om såret ser infekterat ut kan ett bakterieprov tas från såret med hjälp av en bomullspinne.

För att ta reda på om det är cirkulationen i artärerna som orsakar bensåret mäts och jämförs blodtrycket i armarna och underbenen. Om trycket i benen är mycket lägre än i armen har du troligtvis försämrad cirkulation i artärerna i benen.

Blodtrycket i benen undersöks med hjälp av en blodtrycksmanschett som sitter runt ankeln och en liten ultraljudsapparat, en så kallad handdoppler. Blodtrycksmanschetten pumpas upp så att blodflödet stoppas under en kort stund, och sedan släpps trycket långsamt. Läkaren lyssnar samtidigt på pulsådrorna i benen med hjälp av handdopplern.

Om det behövs får du en remiss till en hudläkare eller en kärlkirurg för specialistbedömning.

Du kan få en remiss för att göra en mer detaljerad undersökning med ultraljud, så kallad duplex eller färgdopplerundersökning. Undersökningen visar kärlen och blodflödet på bild och görs ofta på ett speciallaboratorium eller på sjukhus.

Om du har arteriella bensår är det vanligt att få en remiss till en kärlkirurg. Då kan du få göra olika röntgenundersökningar, till exempel datortomografi eller kontraströntgen av blodkärlen, för att avgöra om orsaken går att operera eller behandla med ballongvidgning.

Fäll ihop

Att leva med bensår

Att leva med bensår

Det kan ta lång tid innan såren har läkt och det kan göra ont. Kanske har du redan svårigheter i din vardag på grund av åderförfettning, och då kan bensåret påverka livet ännu mer. Det är viktigt att få ordentlig hjälp mot smärtan och om du har svårt att sova även få hjälp med det.

Det är bra om du kan umgås med andra så att du inte isolerar dig, eftersom det kan göra att situationen känns ännu svårare.

Berätta för din läkare eller sjuksköterska hur du mår, så att du kan få det stöd och omhändertagande som du behöver.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-10-28
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Olle Nelzén, kärlkirurg, Uppsala Universitet och Skaraborgs Sjukhus