Levaxin

Skriv ut (ca 4 sidor)
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Levaxin är ett läkemedel som används vid sjukdomar i sköldkörteln eller i hypofysen, eftersom hypofysen styr sköldkörteln. Det används framför allt vid hypotyreos, låg ämnesomsättning, när kroppen själv bildar för lite sköldkörtelhormon. Hypotyreos kan uppstå av sig själv eller till exempel efter behandling mot hypertyreos, hög ämnesomsättning, det vill säga när det bildas för mycket sköldkörtelhormon i kroppen. Läkemedlet används för behandling, ensamt eller i kombination med andra läkemedel, mot olika sköldkörtelsjukdomar.

Levaxin tillhör läkemedelsgruppen sköldkörtelhormoner, som även kallas tyreoideahormoner. Läkemedlet innehåller det verksamma ämnet levotyroxin. Det är ett konstgjort hormon som är samma som kroppens sköldkörtelhormon tyroxin, T4.

Recept och högkostnadsskydd

Levaxin finns som tabletter i flera styrkor från 25 upp till 200 mikrogram. Läkemedlet är receptbelagt.

Läkemedlet ingår i högkostnadsskyddet. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad du har för läkemedel på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills du har betalat 2 200 kronor.

Så fungerar läkemedlet

Sköldkörteln, tyreoidea, sitter på halsens framsida och har som viktigaste uppgift att styra ämnesomsättningen i kroppen genom sköldkörtelhormonerna tyroxin, T4, och trijodtyronin, T3. När sköldkörteln inte bildar tillräckligt med sköldkörtelhormon sjunker ämnesomsättningen och kroppen går på lågvarv. Du kan känna dig frusen, trög och nedstämd, håret kan bli sprött och du kan gå upp i vikt. Då tillförs ibland det konstgjorda hormonet levotyroxin, som fungerar på samma sätt som tyroxin.

Effekten av läkemedlet börjar komma efter några dagar, men det kan ta upp till ett år innan du känner dig helt återställd. Ofta får du fortsätta att ta läkemedlet hela livet.

Om sköldkörteln producerar för mycket tyroxin finns olika behandlingar, till exempel kirurgi eller radiojod, som stoppar eller minskar bildningen av sköldkörtelhormon. Efter sådana behandlingar behövs ibland ett tillskott av levotyroxin som ersättningsmedel. Ibland kan du behöva kombinera levotyroxin med sköldkörtelhämmande medicin, som till exempel Thacapzol eller Tiotil.

Hur tar jag läkemedlet?

Svälj tabletterna med lite vatten. Om du har svårt att svälja tabletterna hela kan du lösa upp tabletterna i vatten. Lös tabletterna i cirka en matsked vatten och späd med ytterligare en eller två teskedar vätska. Lösningen ska sedan sväljas direkt.

Du kan ta läkemedlet på fastande mage eller tillsammans med mat. Det viktiga är att du har samma rutiner varje dag så att inställningen av läkemedlet blir rätt.

Soja kan påverka upptaget av läkemedlet från tarmen. Om du förändrar mängden sojaprodukter i maten påtagligt kan därför dosen behöva kontrolleras.

Läkemedlet är känsligt för ljus och värme. Förvara därför lösa tabletter i burken och tablettkartor i ytterkartongen.

Dosering

När du har fått ett läkemedel utskrivet på recept är dosen anpassad till dig. Följ därför de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. 

Dosen anpassas speciellt för varje person och måste provas ut av läkare. När behandlingen börjar får du först en låg dos, som höjs efter hand tills du har hittat den dos som är lagom. Därför måste du gå på täta läkarkontroller och provtagningar i början av behandlingen.

En vanlig dos är ungefär 100–150 mikrogram Levaxin per dygn, men det kan variera mycket. Vanligen tar du hela dygnsdosen på en gång, men du kan dela upp dosen på två gånger om du upplever att du mår bättre då.

Glömd dos

Om du har glömt att ta läkemedlet kan du ta dosen senare på dagen, och därefter fortsätta enligt sitt vanliga doseringsschema. Har du glömt att ta läkemedlet en hel dag tar du bara den vanliga dosen dagen efter, utan att ta någon extra dos.

Viktigt

Om du har hjärtproblem och hjärtbesvären ökar när du tar läkemedlet ska du kontakta läkare. Då kan dosen behöva ändras.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Om du tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att till exempel dosen kan behöva ändras. Fråga din läkare eller på ett apotek om att det går bra att ta andra läkemedel eller naturläkemedel samtidigt.

Ta inte Levaxin samtidigt som du tar läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade antacida, inte heller samtidigt med läkemedel som innehåller järn eller kalcium. Det bör gå minst fyra timmar från det att du tar något av dessa läkemedel innan du tar Levaxin. Om du tar läkemedlen samtidigt eller med för litet mellanrum kan effekten av Levaxin minska.

Biverkningar

Det är ovanligt med biverkningar av läkemedlet. Om du får biverkningar beror det oftast på att du tagit en för hög dos under en längre tid. Då kan du få till exempel hjärtklappning, kärlkramp, skakningar, svettningar, sömnlöshet, huvudvärk och diarré. En del kan känna av nervositet eller gå ner i vikt. Om du får sådana besvär ska du kontakta läkare eftersom dosen kan behöva ändras.

Graviditet och amning

Du kan använda läkemedlet när du är gravid.

Du kan använda läkemedlet när du ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om du följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas.

Rådgör ändå alltid med läkare om du är gravid eller ammar eller funderar på att bli gravid, eftersom dosen ofta behöver ökas något.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller levotyroxin. Det kan vara bra att veta så att du inte av misstag använder flera preparat som innehåller samma verksamma ämne, eftersom du då kan få i dig för mycket. Exempel på andra läkemedel som innehåller levotyroxin är

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats eller fass.se

Utbyte av läkemedel på apotek

När du köper läkemedel på recept erbjuder apoteket ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris. Detta kallas generiskt utbyte. Likvärdiga läkemedel innehåller samma verksamma ämne i samma mängd, ger samma medicinska effekt och fungerar på samma sätt i kroppen.
Läs mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel – hur de fungerar, hur de ska användas och förvaras. Du kan även diskutera frågor som rör risker och biverkningar eller andra frågor kring användning av läkemedel.

Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 20.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-10-12
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Filipsson Nyström, läkare, specialist i hormonsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg