Diproderm örondroppar

Vad är Diproderm örondroppar?

Diproderm örondroppar är ett läkemedel som används mot inflammation i yttre hörselgången, till exempel eksem.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider, som i dagligt tal kallas kortison, och det verksamma ämnet är betametason.

Recept och högkostnadsskydd

Örondropparna finns i endospipetter. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

När man har inflammation i yttre hörselgången, så kallad extern otit, får man ofta klåda. Det kan vätska sig i hörselgången, som även kan vara svullen och det kan göra ont.

Det verksamma ämnet betametason motverkar allergi och symtom på inflammation som klåda, svullnad, rodnad och ömhet.

Hur tar man medicinen?

Endospipetterna ska förvaras i foliepåsen och ska användas inom fyra veckor efter att foliepåsen har öppnats.

Det är viktigt att man följer bruksanvisningen som följer med läkemedelsförpackningen när man tar örondropparna.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

En vanlig dosering är 1 endospipett 2 gånger om dagen. Efter några dagar minskar man dosen till 1 endospipett 1 gång om dagen.

Medicinen ska inte ges till barn utan ordination från läkare.

Viktigt

Man ska inte använda örondropparna om man har hål på trumhinnan.

Örondropparna ska inte användas i mer än 10-14 dagar i sträck. Om man inte har blivit bra ska man rådgöra med sin läkare.

Biverkningar

Det är ovanligt att man får biverkningar av medicinen.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det osannolikt att barnet påverkas.

Andra former av läkemedlet

Diproderm finns även som till exempel kräm och lösning som används på huden. Lösningen kan även användas i öronen.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller betametason. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom dosen då kan bli för hög. Exempel på läkemedel som innehåller betametason och som kan användas i öronen är Betnovat lösning.

1177.se och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177.se beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177.se gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.