Rör i örat

Skriv ut (ca 6 sidor)

Att få ett rör i örat innebär att ett litet plaströr sätts in i trumhinnan. Röret sätts oftast in för att antingen minska antalet öroninflammationer eller lindra besvären vid en öronkatarr. Operationen är vanlig bland barn med öronbesvär men även vuxna kan få rör.

Skriv ut

Förberedelser

Förberedelser

  • Öra

    Det är i mellanörat som varig eller klar vätska samlas när man får öroninflammation eller öronkatarr.

    Mer information
    Öra

    Från ytterörat leder hörselgången till trumhinnan, som utgör övergången till mellanörat. Mellanörat är ett luftfyllt litet hålrum, och där sitter de tre hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln.
    Örontrumpeten är en tunn gång som går från mellanörat till svalget. När vi sväljer eller gäspar förs vanligtvis luft genom örontrumpeten upp till mellanörat.

    Innerörat består av snäckan och de tre båggångarna. Snäckan är den del av innerörat som stimuleras av ljud, medan båggångarna hör ihop med balanssinnet. .

Vuxna som ska få rör i örat får oftast det i lokalbedövning. Barn sövs oftast eftersom barnet måste ligga alldeles stilla medan röret sätts in.

Vuxna behöver inte förbereda sig

Vuxna som ska opereras behöver inte förbereda sig på något speciellt sätt. Däremot kan du bli lite yr efteråt så det kan vara bra att inte köra bil till och från mottagningen.

Viktigt när barn ska sövas

Barn som ska sövas får inte äta något under sex timmar före operationen, för att undvika att barnet kräks i samband med narkosen. Fram till två timmar före operationen går det bra att dricka genomskinliga vätskor som till exempel vatten, te eller saft. Däremot ska barnet inte dricka exempelvis välling, fil eller andra ogenomskinliga drycker. Barnet ska inte ammas före operationen.

Vissa smärtstillande och febernedsättande läkemedel och en del naturläkemedel kan göra att barnet blöder lättare. Om ditt barn har feber eller värk veckorna före operationen bör du ge läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Du ska undvika att ge andra smärtstillande läkemedel som innehåller ibuprofen som till exempel Ipren.

Om ditt barn regelbundet tar något läkemedel är det viktigt att du kontrollerar med läkaren om det går bra att ta det som vanligt inför operationen.

Före operationen undersöker en läkare öronen. Då kan du också ställa frågor om operationen.

Barn bör inte vara förkylda

Riskerna med narkos ökar om barnet är förkylt eller precis har varit det. Det kan innebära att det blir besvärligt med andningen under och efter operationen. Det kan också leda till större risker för infektioner efter operationen. Om barnet inte är helt friskt bör hen inte sövas, utan då skjuts operationen upp. Är du osäker kan du kontakta mottagningen i förväg.

Bedövningsplåster kan lindra sticket

Vid narkos sätts en nål i ett blodkärl för att kunna ge läkemedel direkt in i blodet. För att det inte ska göra så ont att få ett stick kan du sätta ett bedövningsplåster i barnets armveck eller på handryggen. För att plåstren ska fungera bra bör de sättas på minst en timme innan barnet ska sövas. Plåstren finns att köpa receptfritt på apotek. Läs anvisningarna som följer med läkemedelsförpackningen innan du sätter på plåstret.

Fäll ihop

Så går behandlingen till

Så går behandlingen till

Själva operationen går till på samma sätt oavsett om du som opereras får lokalbedövning eller blir sövd. Operationen går mycket fort men ibland kan det ta lite tid att rengöra hörselgången från vax.

Vuxna bedövas lokalt

Det finns flera sätt att bedöva örat lokalt hos vuxna. Vissa får en spruta i hörselgången och andra kan få en bedövningssalva i hörselgången. Att få en spruta i hörselgången gör ont en kort stund. Bedövningssalvan behöver tid på sig att verka, så det kan ta längre tid vid mottagningsbesöket.

Barn får ofta narkosmedel direkt i blodet

På operationsavdelningen får barnet en säng att ligga i och lugnande läkemedel. Sedan körs barnet in i operationssalen.

Själva sövningen kan gå till på två sätt. Det ena sättet är att sömnmedel och smärtstillande medel sprutas in i ett blodkärl genom en så kallad venkateter. Det är en tunn plastslang som förs in i ett kärl som sätts på plats med en metallnål. Oftast sätts den på handens ovansida eller i armvecket. När slangen är på plats tas nålen bort och plastslangen hålls på plats med ett litet förband. Narkospersonalen sprutar sedan sömnmedel och smärtstillande medel direkt in i blodet genom venkatetern.

Ibland går det inte att sätta en venkateter på barn när de är vakna. Då kan hen få andas in sömnmedel genom en andningsmask i stället. När barnet har somnat sätter narkospersonalen venkatetern i armen för att kunna ge mer sömnmedel och smärtstillande medel.

Båda metoderna gör att barnet somnar inom några minuter.

En vuxen får alltid följa med in i operationssalen och vara med tills barnet har somnat.

Röret sätts in i ett hål i trumhinnan

Under operationen ligger man på rygg, med huvudet vridet på sidan. Operationen sker med hjälp av ett öronmikroskop. Det är en slags kikare som lyser in i hörselgången och förstorar upp så att det är lättare för läkaren att arbeta. Sedan placerar läkaren en liten tratt i örat och genom den kan hen föra in en mycket smal kniv. Med kniven görs ett litet snitt i trumhinnan. Läkaren håller röret med en speciell, mycket liten, tång och för in det genom snittet i trumhinnan.

När operationen är klar sitter en del av röret innanför trumhinnan, och en del av röret är utanför trumhinnan.

För att minska risken för infektion brukar läkaren droppa in droppar med antibiotika och kortison i hörselgången. Ibland får man fortsätta behandlingen med örondroppar hemma.

Operationen tar bara ett par minuter

Själva operationen tar bara ett par minuter. Efter operationen blir hörseln bra direkt om anledningen till operationen var öronkatarr. Hörseln påverkas inte alls om röret sattes i för att hindra återkommande öroninflammationer.

Ibland tas körteln bakom näsan bort hos barn

Ibland tas också körteln bakom näsan bort hos barn eftersom den kan bidra både till att minska passagen av luft genom örontrumpeten och att öka antalet infektioner. Den operationen görs genom munnen.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

  • Mikroskop

    Röroperationen görs med hjälp av ett öronmikroskop.

Vuxna som har fått lokalbedövning brukar få åka hem på en gång. Ibland kan man uppleva yrsel efter ingreppet. Det är helt ofarligt, men det kan vara olämpligt att köra bil genast.

Barn får vara kvar tills de har vaknat ordentligt

När operationen är klar körs barnet till uppvakningsavdelningen i sin säng. Där får hen ligga och vakna ordentligt. Det brukar ta upp till en timme, sedan får hen åka hem.

Barn som opererat bort körteln bakom näsan får stanna längre

Barn som har opererat bort körteln bakom näsan måste stanna kvar på sjukhuset i några timmar. Det beror på att det kan börja blöda från såret efter operationen.

Röret känns inte

Efter operationen gör det inte ont i örat och röret känns inte. Dygnet efter operationen kan det rinna lite blodblandad vätska ur hörselgången. Det är ofarligt men ibland kan det behövas örondroppar under några dagar. Efter det brukar de flesta inte känna obehag från öronen. Kontakta en vårdcentral eller en jourmottagning om det rinner ur öronen eller om det gör ont i örat. I de flesta fall räcker det då att använda droppar några dagar.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Varför görs behandlingen?

Varför görs behandlingen?

Vanligvis är mellanörat fyllt med gas. Luften förs upp via örontrumpeten, den tunna gång som förbinder mellanörat och svalget. Det sker automatiskt varje gång man sväljer eller gäspar. Vid en öronkatarr eller öroninflammation är mellanörat helt eller delvis fyllt med vätska eller var. Det gör att trumhinnan inte kan röra sig som den ska. Det kan göra så att man hör sämre. Det kan också kännas som lock för öronen.

Röret gör att örat luftas

Barn och vuxna som har kraftigt nedsatt hörsel och långvarig öronkatarr med vätska bakom trumhinnan kan få rör i öronen. Då luftas mellanörat och det bildas ingen vätska. Trumhinnan rör sig då lättare och hörseln blir som den var tidigare.

Röret försvårar för bakterierna vid öroninflammation

Barn som ofta har öroninflammation kan få ett rör i örat för att försöka minska antalet inflammationer. Det ska inte rinna vätska ur röret utan meningen är att det ska lufta mellanörat. Röret ska lufta mellanörat. Det ska inte rinna vätska ur röret. Om det rinner ur röret kan det vara tecken på en öroninflammation och du bör kontakta sjukvården. Om barnet varken har ont eller feber räcker det oftast att behandla med örondroppar.

Röret stöts oftast ut av sig självt

Röret är gjort för att stötas ut från trumhinnan. Detta sker oftast efter några månader upp till ett år och sedan läker hålet i trumhinnan oftast ihop. Röret kan också sitta kvar ännu längre, men det är ovanligt. I sällsynta fall kan röret då tas ut av en läkare.

Hos en del läker inte hålet i trumhinnan ihop igen efter att röret har lossnat. Då kan det behöva opereras ihop.

Det är sällsynt, men ibland stöts röret ut åt fel håll, det vill säga inåt, och hamnar innanför trumhinnan. Om röret ger några besvär kan det opereras bort.

Fäll ihop

Biverkningar och komplikationer

Biverkningar och komplikationer

Efter operationen kan barn och vuxna fortfarande få öroninflammation. Däremot brukar det inte göra ont som det gjorde innan. Eftersom det sitter ett rör i trumhinnan nu så rinner varet ut genom det istället för att bli kvar i mellanörat. Sök vård på en vårdcentral om det börjar rinna vätska ur örat eller se smetigt ut i hörselgången. Det beror ofta en öroninflammation. Ofta försvinner inflammationen efter behandling med örondroppar med antibiotika.

Vätskan som rinner ut genom röret i örat kan ge hörselgångseksem. Det går ofta över av sig själv men ibland behövs behandling.

Infektion kan få fäste runt röret

I sällsynta fall hjälper inte örondropparna och infektionen blir långvarig. Det kan bero på att bakterierna har fått fäste i området runt själva röret. I vissa fall väljer läkaren då att ta bort plaströret för att infektionen ska kunna läka.

Barn som har ventilationsrör inopererade kan få kalkinlagringar i trumhinnan. Det kan även hända barn som har haft många öroninflammationer. Det påverkar inte hur trumhinnan fungerar utan bara hur den ser ut.

Ibland behövs en ny röroperation vid öronkatarr

Under tiden som röret sitter i örat minskar svullnaden i örontrumpeten och den börjar oftast fungera som den ska. Men om örontrumpeten fortfarande inte fungerar som den ska kan öronkatarren komma tillbaka när röret har lossnat och hålet har läkt ihop. Det gör att en del måste gå igenom en eller flera röroperationer till. Det är vanligast att barn med öronkatarr får gå igenom flera operationer. 

Fäll ihop

När är behandlingen olämplig?

När är behandlingen olämplig?

Det är ovanligt men en del barn har en mycket trång hörselgång. Då finns det inte tillräckligt med utrymme inne i hörselgången för att få röret på plats. Då kan barnet inte opereras.

Fäll ihop

Så påverkar behandlingen livet

Så påverkar behandlingen livet

Precis efter operationen ska du undvika vatten i örat. Efter efter några veckor kan du bada fritt så länge du inte doppar huvudet mer än en meter under vattnet. Då finns en risk att vatten pressas in i mellanörat genom röret och orsakar yrsel eller en infektion. På apotek finns speciella öronproppar som du kan köpa för att undvika det.

Vissa personer får problem med infektioner vid bad efter operationen. Då kan det vara bra att använda öronproppar eller fetvadd i samband med bad.

Röret ska kontrolleras regelbundet

Så länge röret sitter kvar i örat ska det kontrolleras regelbundet av en läkare. Personer som hade en hörselnedsättning innan operationen brukar få göra ett hörselprov ungefär en månad efter operationen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-14
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Ann Hermansson, docent, öron-, näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset i Lund.