Operation av körtel bakom näsan hos barn

En enkel operation

Hos barn finns en liten körtel ovanför svalget bakom näsan som brukar växa bort. Men om den istället växer sig större kan den bli så stor att barnet får svårt att andas genom näsan. Barnet kan också låta täppt. Då kan körteln tas bort genom en enkel operation, där läkaren går in genom barnets mun och skrapar bort körteln.

Operationen tar ungefär 15 minuter, sedan får barnet stanna kvar på sjukhuset i två till tre timmar innan man kan åka hem.

Vad är en körtel bakom näsan?

Att ha en körtel bakom näsan innebär att man har en ansamling av lymfvävnad i översta delen av svalget, bakom de båda bakre näsöppningarna. Det har ännu inte helt gått att förklara vilken uppgift körteln har, men troligen hjälper den till att skydda kroppen mot infektioner.

Det brukar kallas för körtel även om det i strikt medicinsk mening egentligen inte är en körtel utan en så kallad adenoid, som består av lymfvävnad. I vardagstal kallas ibland körteln felaktigt för polyp.

Varför opereras körteln bort?

Hos vissa barn växer körteln bakom näsan så mycket att den täpper till hela eller stora delar av luftpassagen genom de bakre näsöppningarna. Barnet kan då få så svårt att andas genom näsan. Barnets tal kan också påverkas och låta som när man är täppt i näsan. Vissa barn kan snarka en del och sova sämre på nätterna på grund av kortare andningsuppehåll, så kallade apnéer.

Om barnet hela tiden andas genom munnen kan dessutom bettet utvecklas felaktigt så att över- och underkäkens tänder inte är i kontakt med varandra.

Om den förstorade körteln opereras bort får barnet lättare att andas genom näsan och bettfel kan förhindras. Om körteln opereras bort är det vanligt att barnet också får halsmandlarna bortopererade eftersom de ofta är förstorade och bidrar till andningsbesvären. Hos barn yngre än två år är körteln sällan så stor att den behöver opereras bort.

Körteln hos barn med öronbesvär

Körteln kan även opereras bort hos barn som haft långvariga återkommande besvär med vätska bakom trumhinnan, så kallad öronkatarr, och därför fått sämre hörsel. De förkylningsbakterier som finns i eller på körteln gör att kroppen reagerar och att det då bildas vätska i öronen. Efter operationen kan öronbesvären försvinna.

Immunförsvaret fungerar bra även efter operationen

Barnet klarar sig bra utan sin körtel bakom näsan. Den skyddande lymfvävnaden som körteln består av finns på andra ställen i svalget, bland annat vid halsmandlarna och längst bak på tungan. Det finns inget som tyder på att barn som har opererats lättare får infektioner eller andra besvär som beror på att körteln är borttagen.

Vem bör inte behandlas?

Körteln bakom näsan ska inte opereras bort hos barn med någon form av spalt i mjuka gommen, som innebär att det är en glipa. För dessa barn hjälper körteln till att stänga av utrymmet upp till näshålan, vilket är viktigt både för att hindra att mat åker upp till näshålan när barnet sväljer och för själva röstklangen. Därför undersöker alltid läkaren om det finns gomspalt hos det barn som ska opereras. När barnet är sövt undersöker läkaren en extra gång för att hitta även svårupptäckt gomspalt.

Operationen görs på specialistavdelning

Barnet opereras på öron-näsa-halsklinik eller öron-näsa-halsenhet. Barnet sövs med genom narkos vilket innebär att det får ett narkosmedel som gör att det sover under operationen.

Viktigt inför operation vid narkos

Magsäcken ska vara tom när barnet ska sövas med narkosmedel, annars finns en risk att barnet kräks. Innehållet från magsäcken kan då hamna i lungorna och ge allvarliga andningsbesvär. Därför ska barnet inte äta något från midnatt kvällen innan operationen. Fram till fyra timmar före operationen är det tillåtet att dricka genomskinliga vätskor som till exempel vatten, te eller saft. Däremot ska inte barn dricka exempelvis välling, fil eller andra ogenomskinliga drycker.

Vissa smärtstillande och febernedsättande läkemedel ökar risken för blödning och bör därför undvikas dygnet före operationen. Om barnet har feber eller värk kan man ge läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon, Panodil och Pinex.

Barnet bör inte vara förkylt

När man har kommit till kliniken får barnet träffa den läkare som ska göra operationen. Eftersom riskerna med narkos ökar om barnet är förkylt eller nyss har varit det, kontrollerar läkaren att barnet är frisk. Om barnet inte hunnit bli helt frisk från en förkylning kan operationen behöva skjutas upp till ett senare tillfälle.

I väg till operationsavdelningen

På operationsavdelningen får barnet en säng att ligga i och medicin antingen i stjärten i form av ett stolpiller, som är ett avlångt piller, eller medicin utblandad i dricka. Medicinen som barnet får ingår i förberedelserna inför sövningen. Sedan körs barnet in i operationssalen.

Oftast sövning genom medel direkt in i blodet

Själva sövningen kan gå till på två sätt. Det ena sättet är att sömnmedel och smärtstillande medel sprutas in i barnets blodkärl genom en mycket tunn slang, en så kallad venkateter. Den sätts på plats med en nål. Oftast sätts katetern på handens ovansida eller i armvecket. När slangen är på plats tas nålen bort och venkatetern fästs med ett litet förband. Narkospersonalen sprutar sömnmedel och smärtstillande medel in i venkatetern.

Om det inte går att sätta en venkateter på barnet när det är vaket sövs barnet genom att det får andas in sömnmedel genom en andningsmask. När barnet sedan sover sätts venkatetern in i armen för att mer sömnmedel och smärtstillande medel ska kunna ges.

Båda metoderna gör att barnet somnar inom några minuter.

En förälder får alltid följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar.

Om man vill förbereda sitt barn på hur en venkateter sätts på plats kan man tillsammans med barnet se den animerade filmen "Billy Bläckfisk får ett stick". Länk till filmen finns i högerspalten.

Bedövningsplåster kan lindra sticket

För att det inte ska göra så ont att få ett stick kan man, innan man åker hemifrån på operationsdagen, sätta ett bedövningsplåster på barnets armar eller händer. Då blir sticken i huden inför sövningen lindrigare. För att plåstren ska fungera bra bör de sättas på minst en timme innan barnet ska sövas. Plåstren finns att köpa receptfritt på apotek.

Körteln skrapas bort

Under operationen ligger barnet på rygg och munnen hålls öppen med hjälp av ett instrument som håller ner tungan. Oftast skrapas körteln bort med en speciell kniv. Ibland används ett elektriskt instrument som gör att läkaren i stället kan suga bort körteln. För att kontrollera att hela körteln är borttagen, tittar läkaren antingen genom barnets mun med hjälp av en liten spegel, eller genom näshålan med ett optiskt instrument, ett litet smalt instrument som visar näsan i förstoring och som förs in genom en av näsborrarna.

Blödningen som uppstår vid operationen stoppas genom att små, bollformade kompresser trycks på sårområdet. Ibland används en blodstillande pincett eller sug som med hjälp av elektricitet löder ihop blödande blodkärl. Själva operationen tar ungefär 15 minuter.

Efter operationen

Efter operationen flyttas barnet till en uppvakningsavdelning. Där kan en förälder vara med barnet. Ibland kan barnet må illa när det vaknar. Barnet får vara kvar för observation minst två timmar efter operationen för att vakna upp ordentligt. När barnet mår bra, kan dricka och inte blöder, får man åka hem. Det brukar vara samma dag.

Barnet har oftast inte särskilt ont efter operationen. Men det kan kännas ömt i halsen och göra ont upp mot öronen under ett par dagar. Då kan barnet få smärtlindring med receptfria mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Det är bäst att barnet får medicinerna i flytande form, eller om barnet inte vill svälja, i form av stolpiller som ges genom ändtarmen.

Barnet kan få lite feber dagen efter operationen, men det går snabbt över.

När barnet har kommit hem

Om barnet har ont i halsen kan det vara svårt att äta och dricka. I början kan man ge barnet glass, saft eller juice, i små portioner för att undvika att barnet mår illa. Sedan kan man börja ge välling, soppor och mosad mat innan barnet efter någon dag kan börja äta som vanligt.

Barnet kan vara utomhus, men bör stanna hemma från förskolan, annan barnomsorg och/eller skola under ett par dagar efter operationen. Skolbarn ska inte vara med på idrottsundervisningen förrän sju till tio dagar efter operationen.

Lättare andning direkt

Det brukar direkt bli lättare för barnet att andas efter operationen. Barnet kan fortfarande snarka en del de första dygnen eftersom det kan vara svullet i området som har opererats. Efter en dryg vecka har svullnaden gått ner helt och såret har läkt.

Ovanligt med komplikationer

Hos ett fåtal barn kan det börja blöda efter operationen. Då blöder barnet antingen så att det kommer blod från näsan eller så spottar barnet ut blod genom munnen. Om detta händer ska man direkt ta kontakt med den klinik där barnets operation gjordes.

Om barnet får högre feber som kommer senare än första dagen efter operationen eller om det gör mer ont i halsen, kan det vara tecken på en infektion. Då bör man kontakta en vårdcentral eller en öron-näsa-halsmottagning.

Körteln kan komma tillbaka

Det är nästan omöjligt att läkaren får bort hela körteln under operationen. Det är ovanligt, men ibland kan därför vävnaden bakom näsan växa till igen och börja påverka hur barnet andas genom näsan. Men det är ovanligt att barnet behöver opereras för detta igen eftersom körteln sällan blir så stor.

Om man misstänker att körteln har börjat växa igen eller om barnet fortsätter att vara täppt i näsan bör man kontakta den klinik eller den läkare som opererade barnet.