Man är vaken under behandlingen
Behandlingen görs på en röntgenavdelning på ett sjukhus. Ballongens placering och resultatet av vidgningen kontrolleras med röntgenbilder på en bildskärm.
Den enda bedövning som behövs är lokalbedövning och man är vaken under behandlingen. Man kan tala med läkare och övrig personal, få information om hur ingreppet fortskrider och, om man vill, följa händelserna på bildskärmen. Man kan även tala om ifall något känns obehagligt.
Förberedelser
En venkateter sätts i armen för att läkemedel ska kunna ges direkt i blodet, och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Om det behövs får man lugnande och kärlvidgande läkemedel.
Det finns en något ökad risk för att man ska få en blodpropp i samband med behandlingen, och därför får man blodförtunnande läkemedel för att förebygga det.
En del kan vara allergiska mot de medel som används vid lokalbedövningen, eller mot de kontrastmedel som sprutas in i kärlen vid röntgen. Om man känner till att man är allergisk ska man tala om det i förväg.
Om man har nedsatt njurfunktion före behandlingen kan kontrastmedlet tillfälligt försämra funktionen ytterligare. Därför krävs särskilda förberedelser.
Om man använder läkemedel med metformin
Om man tar tabletter som innehåller metformin ska man sluta med medicinen i samband med behandlingen, eftersom det finns en liten risk för att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att man får mjölksyraförgiftning, laktacidos.
Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Metformin och Glucophage.
Man ska rådgöra med sin läkare om när man kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får man ta ett blodprov och sedan börja med medicinen igen efter två dygn.
Ballongen blåses upp i kärlet
Under behandlingen ligger man på rygg på ett röntgenbord. Först tvättas ljumskarna eller höger handled och man kläs med sterila dukar. Läkaren ger lokalbedövningen i ljumsken eller handleden och för in ett kort plaströr i pulsådern.
Genom det korta plaströret förs en längre plastslang via pulsådern upp till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Från änden av plastslangen förs en tunn metalltråd in i kranskärlet och förbi det trånga stället. Över tråden träs en ny slang med en ihopfallen ballong av stark plast i änden, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras mitt för förträngningen och blåses upp av kontrastvätska så att förträngningen vidgas.
Stent
Oftast förstärks kärlväggen med ett metallnät i rostfritt stål, en så kallad stent. Den minskar risken för att man ska få komplikationer efter ballongvidgningen, och förebygger även till viss del nya förträngningar i kärlet som har behandlats. Det finns också stentar som innehåller läkemedel.
Efter att en stent har lagts in ska man ta medicin som förebygger blodproppar i tre till tolv månader, beroende på vilken stent man har.
Kan göra ont en kort stund
Under behandlingen brukar man inte känna av slangarna inne i blodkärlen, men en del personer kan få spasm i armpulsådern vilket kan vara smärtsamt. När ballongen blåses upp täpps kranskärlet tillfälligt till. Då kan man känna samma typ av bröstsmärta som när man har kärlkramp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut.
Behandlingen brukar ta en till två timmar, men ibland kan den ta längre tid. Eftersom man ligger på en brits som är ganska hård kan man få lite ont i ryggen.
Efter behandlingen
Efter ingreppet tas plaströret bort, och man får ett tryckförband över punktionsstället i pulsådern. Om ingreppet har gjorts via pulsådern i handleden kan man gå upp och röra sig, men om ingreppet har gjorts via ljumsken måste man ligga till sängs ytterligare någon eller några timmar.
Om man mår bra får man åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen. Det räcker oftast med kortvarig sjukskrivning. Man bör undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden, som att bära eller lyfta tungt, en vecka efter behandlingen.
Ovanligt med komplikationer
Riskerna med ballongvidgning är små, och endast någon enstaka gång kan det uppstå komplikationer efter behandlingen.
Ibland kan man få en blödning i ljumsken eller handleden, som ser ut som ett blåmärke och är svullet och ömt. Det försvinner oftast av sig själv efterhand.
I samband med behandlingen kan man få en liten skada på hjärtmuskeln. Det blir som en liten hjärtinfarkt och man kan behöva stanna på sjukhus någon dag extra, men det brukar inte ge några besvär efteråt.
Det finns en liten risk att få en stroke, men det är mycket ovanligt.
Om förträngningen återkommer
Ibland händer det att förträngningen återkommer i de kranskärl som har vidgats genom ballongbehandling. Man kan då få tillbaka besvär av kärlkramp, och kan behöva göra en ny kranskärlsröntgen för att se om det har bildats en ny förträngning i den del av kärlet som tidigare har blivit vidgat. Åderförfettningen i kärlen kan också leda till att det uppstår helt nya förträngningar. Om man får nya förträngningar kan man behöva genomgå en ny ballongvidgning.
