Fasta innan narkosen
När man ska operera bort prostatan blir man sövd. Innan narkos, som sövningen kallas, måste man ha fastat, det vill säga man får inte äta eller dricka före narkosen. I förväg får man veta hur många timmar man ska fasta, oftast är det från midnatt kvällen före operationen.
Se över medicinerna
Om man använder blodförtunnande läkemedel ska man oftast inte ta dem före operationen. Blodtrycks- och hjärtmediciner brukar man kunna ta som vanligt men det finns sorter som man inte ska använda. Därför ska man alltid fråga läkaren. Om man har diabetes och behandlas med insulin eller tabletter brukar doseringen behöva ändras i samband med operationen.
Innan man blir sövd
Innan man kommer till operationsavdelningen brukar man få en lugnande spruta eller tabletter för att minska den oro man kan känna. På operationsavdelningen möter man oftast en narkossköterska först som sätter in en venkateter.
En venkateter är en liten tunn plastslang som förs in i ett blodkärl, vanligtvis i armvecket eller på ovansidan av handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort. Genom venkatetern får man dropp som innehåller en svag socker- och saltlösning Den används också för att ge de läkemedel som behövs för narkosen.
Själva sövningen
När man sövs får man andas syrgas genom en mask som hålls framför munnen och näsan. Samtidigt sprutas läkemedel in i blodet genom venkatetern. Förutom sömnmedel får man smärtstillande och muskelavslappande läkemedel.
När man sover och inte längre känner något stoppar läkaren eller sköterskan en slang, som kallas tub, genom munnen ner i luftstrupen. Under operationen andas man genom tuben. Det är vanligt att man efter operationen känner sig lite hes och skrovlig i halsen på grund av tuben.
När man är sövd får man även en urinkateter insatt som ska sitta kvar i cirka två veckor efter operationen innan den tas bort av en sjuksköterska. urinkatetern sätts i penis, förbi operationsområdet och in i urinblåsan. Urinen som passerar katetern går ut i en påse som man får lära sig att byta eller tömma själv. Katetern behövs för att den nya förbindelsen mellan urinröret och urinblåsan som skapats när prostatakörteln tagits bort ska läka på ett bra sätt. Det är vanligt att det kommer lite blod i katetern, men om det kommer mycket blod ska man ta kontakt med sjukhuset man blivit opererad på.
Öppen operation
Den vanligaste operationsmetoden är den så kallade öppna tekniken där ett snitt görs i magens nedre del. Antingen bestäms det redan från början att den öppna metoden ska användas, eller så byter kirurgen teknik under pågående operation.
Vid operationen tas prostatakörteln och sädesblåsorna bort. Nära prostatan finns också två muskler som gör att man håller tätt och inte läcker urin. I samband med operationen måste ena muskeln tas bort. Eftersom man bara har en muskel kvar finns en risk att den inte håller tätt utan att man läcker urin. Nära prostatakörteln går nervtrådar som är viktiga för förmågan att få erektion. Läkaren försöker därför, om det är möjligt, undvika att skada dessa nerver eftersom det kan försämra förmågan till erektion.
Titthålsoperation
Operation med titthålsteknik, som också kallas laparoskopi, används nästan lika ofta som öppen operation när prostatan ska opereras. Ofta görs titthålsoperationen med stöd av en så kallad operationsrobot men också som vanlig laparoskopi. Vid en titthålsoperation för läkaren in instrument in genom små hål i bukväggen. Oftast brukar det behövas fyra hål. Ett lite större hål för en rörformad kamera, och tre mindre hål för operationsinstrumenten. Vid en robotassisterad operation håller inte kirurgen instrumenten själv utan kirurgen styr dem med hand- och fotkontroller.
Innan själva operationen börjar blåser kirurgen upp buken med koldioxid. Då sover man redan så man känner inget obehag. De olika organen i buken ligger i vanliga fall tätt ihop, men när buken blåses upp med gas blir det ett bättre utrymme för kirurgen att arbeta i.
Det är vanligt att få lite ont i axlarna efter en titthålsoperation. Det beror på att en del koldioxid kan bli kvar under mellangärdet. Trycket från gasen retar nerver som får det att göra ont och smärtan känns i axlarna. Besvären brukar försvinna efter ett par dagar.
När operationen är klar
Så fort operationen är färdig och såren är täckta med förband blir man väckt. Man är fortfarande trött och slö och brukar därför sova vidare en stund på uppvakningsavdelningen innan man flyttas över till en vårdavdelning.
Nästan alla har lite ont efter en operation. Det är helt naturligt eftersom man ju faktiskt är nyopererad. Man har ett sår som just har sytts ihop. Smärta efter operation kan i de flesta fall behandlas med tabletter eller stolpiller. De första timmarna efter operationen kanske en spruta kan behövas som tillägg. Efter större operationer kan i stället läkemedel ges direkt i blodet med spruta eller dropp
För- och nackdelar med de två operationsmetoderna
Fördelen med titthålskirurgi är att man kan få mindre ont efter operationen eftersom ärren är små. Man brukar kunna lämna sjukhuset någon dag tidigare än vid operation med öppen teknik.
En nackdel med titthålskirurgi är att läkaren som opererar får sämre överblick under operationens gång. Om det uppstår tekniska problem kan kirurgen under operationen gå över till den öppna metoden.
Om man har hjärt- eller lungproblem kan uppblåsningen av buken med koldioxid under en titthålsoperation försvåra hjärtats och lungornas arbete. Det kan då vara lämpligare med den öppna operationsmetoden.
Fördelen med den öppna metoden är att läkaren ser bättre under operationen och även har lättare att upptäcka eventuella problem som kan uppstå. Den största nackdelen är att man kan få mer ont efter operationen jämfört med efter en titthålsoperation, eftersom ärret blir längre.
Efter operationen
Man brukar få stanna kvar på sjukhuset några dagar och man kan ha lite ont i såret. Innan man åker hem får man veta hur länge förbanden ska sitta, när man kan börja duscha och om stygnen måste tas bort hos distriktssköterskan eller om läkaren använt en tråd som försvinner av sig själv. Man brukar också få med sig ett recept på smärtstillande läkemedel om man får ont.
Katetern som man har genom urinröret ska sitta kvar i cirka två veckor och urinen som passerar katetern samlas upp i en påse. Blod i urinen är inte ovanligt den första tiden och det är därför viktigt att dricka ordentlig för att späda ut urinen och undvika stopp i katetern. Katetern kan ge en del obehag till exempel ömhet när man sitter. Det är viktigt att katetern är ordentligt fixerad så att ryck och drag i katetern undviks. På det sättet minskar risken för blödningar i den nya förbindelsen mellan urinblåsan och urinröret. Om ingen urin har runnit ner i påsen och det börjar ”spänna” i urinblåsan ska man kontakta sjukvården så att katetern får spolas.
Om man är opererad med öppen teknik så får man inte göra några tunga lyft under 4-6 veckor. Man kallas till regelbundna kontroller och i samband med kontrollerna får man också diskutera med sin läkare om man behöver behandling för en eventuell impotens.
Skulle man få ont i buken eller från operationssåret, såret rodnar, svullnar eller blir varmt så är det tecken på en infektion. Då ska man kontakta kliniken där man blivit opererad eller vårdcentralen.
Om man har en stor tumör kan det ibland vara så att det inte går att ta bort all cancervävnad vid operationen utan lite blir kvar. Då kan man få komplettera med strålbehandling, vanligtvis inom sex månader.
Efter operationen brukar PSA-nivån i blodet användas som ett mått på om operationen lyckats. Om tumören kommer tillbaka stiger i allmänhet PSA-värdet i blodet men man kan då få antingen strålbehandling eller påbörja en hormonbehandling för att hålla tillbaka tumören. PSA är ett slags protein som bildas i prostatakörteln och om större mängder PSA finns i blodet får man ett förhöjt värde som kan vara ett tecken på att man har en tumör.
