Hål i tänderna - karies

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Karies, eller hål i tänderna, får man när skadliga bakterier bildar syror som luckrar upp tandytans emalj. Syrorna kan göra ett hål in i tandens innersta del om inte angreppet stoppas i tid. Ofta får man hål på de delar av tänderna där det är svårt att hålla rent med tandborstning.

Mindre skador på tänderna kan läkas av saliven. Om man lider av muntorrhet riskerar man att lättare få karies.

Äldre personer får oftare karies än unga. Det kan bero på att många äldre tar läkemedel som ger muntorrhet. Om man är äldre är det också vanligt att man har blottade tandhalsar som är känsliga för syraangrepp. Dessutom är det vanligt med många lagningar vilket kan göra det svårare att hålla det rent. 

Symtom

Ofta tar det lång tid innan man känner att man har karies. Det gör man kanske inte förrän det har blivit ett ganska stort hål. Då kan man ha ilningar i tanden eller känna att det ömmar när man tuggar. Har man tandvärk kan skadan i tanden redan vara stor.

Behandling

Man kan själv förebygga karies genom att undvika söta mellanmål och att vara noggrann med tandhygienen. Ett litet hål kan repareras med olika typer av fluorbehandling. Därför är det viktigt att använda fluortandkräm.

Har kariesangreppet gått så långt att hålet måste lagas tar tandläkaren bort den skadade delen och fyller hålet med ett tandfyllnadsmaterial, som kan vara till exempel plastkomposit, porslin eller guld. Oftast kan man välja själv om man vill ha bedövning i den tand där lagningen görs.

Behandlingen går i regel snabbt och ger sällan obehag. Har man tandvårdsrädsla får man särskild hjälp.

När ska man söka vård?

Vid ett tandläkarbesök gör tandläkaren eller tandhygienisten ofta en riskbedömning och föreslår utifrån den en tid för nästa undersökning. Då ökar möjligheten att upptäcka karies på ett tidigt stadium.

Om man har problem med ilningar eller har tandvärk ska man så fort som möjligt söka tandvård.

Visa mer

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Tandens uppbyggnad

    Den friska tanden har en synlig del, kronan, som är täckt med emalj. Emaljen kan gradvis lösas upp och man får ett "hål" i tanden.

    Mer information
    Tandens uppbyggnad

    En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet.

    Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

    Syror, som bildats av bakterier, kan lösa upp emaljen. Ytan blir ojämn och mjuk och ett "hål" uppstår.

Karies kan orsaka hål i tänderna

Tandsjukdomen karies, det som man brukar kalla hål i tänderna, uppstår när bakterier på tänderna bildar syror som gradvis löser upp tandytans emalj. Om sjukdomen inte behandlas blir ytan så småningom ojämn och mjuk, och ett "hål" bildas. Då kan bakterierna tränga längre in i tanden så att den innersta delen, pulpan, blir inflammerad. I vissa fall kan inflammationen fortsätta ut i käkbenet och ge skador även där.

Vissa delar mer utsatta

Man får lättare karies på de delar av tänderna där det lätt samlas bakterier, plack. Det gäller till exempel mellan tänderna, där det är svårt att rengöra ordentligt, och i tuggytor med djupa fåror. Tänderna som sitter längre bak i munnen får oftare bakteriebeläggningar än framtänderna.

Socker sätter igång syrabildning

När man äter något som innehåller socker eller andra kolhydrater reagerar bakterierna med att bilda skadliga syror som fräter på tanden. Syraangreppet brukar pågå i ungefär en halvtimme efter att man ätit. Vanligtvis kan saliven i munnen reparera skadan på emaljen efter syraangreppet. Om det finns fluor i saliven, till exempel genom att man dagligen borstar tänderna med fluortandkräm, fungerar salivens reparationsarbete bättre.

Däremot försämras salivens läkande förmåga om man lider av muntorrhet. Om tänderna ofta utsätts för syraangrepp och saliven inte klarar av att reparera emaljen så bildas till slut hål i tanden.

Vissa läkemedel kan ge muntorrhet. Använder man sådana bör man rådgöra med sin tandläkare eller tandhygienist.

Den friska tanden har en synlig del, kronan, som är täckt med emalj. Emaljen kan gradvis lösas upp och man får ett "hål" i tanden.

Skadligt för tänderna att småäta

Om man äter eller dricker söta drycker ofta får saliven inte tillräckligt med tid på sig att reparera emaljen efter syraangreppet. Därför är det inte bra för tänderna om man äter sötsaker för ofta.

Vanligt tandproblem

Karies och hål i tänderna var mycket vanligt förr, men har minskat. I dag vet de flesta hur man ska sköta sina tänder. Ändå är det många som har kariesproblem.

Äldre människor får oftare karies än yngre. Det kan till exempel bero på att tänderna är svårare att hålla rena på grund av fyllningar, kronor och broar. Bakterier samlas lätt i skarven mellan fyllning och tand. Det kan också bero på att äldre har sjukdomar och mediciner som försämrar salivbildningen, vilket försvårar läkning, eller att man med åren har ändrat sina matvanor.

Man kan undvika hål i tänderna

Det finns några enkla sätt att skydda sig mot att få hål i tänderna. Det är bra att

  • låta bli att småäta, särskilt sådant som innehåller socker
  • borsta tänderna noggrant med fluortandkräm
  • ta extra fluortillskott om det behövs.

Vissa sorters tandbakterier är extra skadliga. Om man har en stor mängd skadliga bakterier i munnen har man också en ökad risk för att få kariesproblem. Med ett salivprov kan mängden skadliga bakterier mätas av tandvårdspersonal. Om man har en förhöjd kariesrisk får man särskilda råd om hur man ska sköta tänderna för att undvika att få hål.Det kan till exempel handla om personlig kostrådgivning och att använda fluortillskott.

Fäll ihop

Symtom och diagnos

Symtom och diagnos

Det tar ofta lång tid innan man får hål

En tidig kariesskada kan synas som en vit fläck eller rand på tanden. Ibland sitter skadan på de ytor av tanden som inte syns utåt. Sådana skador kan upptäckas med hjälp av röntgenundersökning. Tidig karies känns inte, men när hålet blir djupare kan man ibland känna ilningar eller isningar i tanden. Ett annat symtom är att tanden känns öm när man tuggar. Om man får tandvärk är det ett tecken på att skadan redan gått ganska djupt.

Vad tandläkaren tittar efter

Vid en undersökning tittar tandläkaren eller tandhygienisten både efter tidiga kariesskador och efter hål som redan har uppstått. En röntgenbild kan visa hur långt in i tanden en kariesskada har nått.

Om man lider av kariessjukdom, det vill säga får nya hål varje år, försöker tandläkaren eller tandhygienisten ta reda på orsaken till detta. Ibland görs till exempel en undersökning av bakteriebeläggningarna eller en kontroll av hur salivflödet fungerar. En så kallad kostanamnes, det vill säga en beskrivning av vad och hur ofta man äter, kan också vara del av undersökningen. 

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Tidig behandling

Om tandläkaren eller tandhygienisten upptäcker tidiga kariesskador är det viktigt att man får veta vad man kan göra för att förhindra att skadorna blir större. En tandundersökning kan resultera i att man till exempel ska undvika socker, borsta tänderna bättre med fluortandkräm och ta fluortillskott. Med sådan behandling kan skadan läka och man behöver ingen lagning.

Hur många hål man får i tänderna kan man i stor utsträckning påverka själv. Om tandläkaren lagar tänder, som man sedan inte sköter, får man lätt nya hål intill lagningarna.

Om man har stora problem

Man kan få problem med karies och hål i tänderna även om man sköter tänderna noga. Det kan till exempel bero på muntorrhet eller att man har mycket av vissa skadliga bakteriesorter i munnen. Av tandvårdspersonalen kan man få hjälp med extra rengöring av tänderna, eller med fluorbehandling med gel eller lack. Tandvårdspersonal kan också fylla djupa fåror i tänderna så att bakterier och socker inte kan tränga ner.

Man kan också få råd av tandvårdspersonalen om vad man kan göra själv för att minska problemen.

När man har fått ett hål

Att laga hål i tänderna består av två moment, att

  • ta bort den skadade delen av tanden
  • fylla hålet med tandfyllnadsmaterial.

Oftast använder tandläkaren en borr för att ta bort den skadade delen av tanden. Det finns också ett medel, Carisolv, som löser upp skadan så att tandläkaren kan skrapa bort den förstörda delen. Om tanden behöver lagas brukar tandläkaren försöka behålla så stor del av tanden som möjligt.

Numera har tandläkarens metoder, bedövningsmedel och utrustning förbättrats så mycket att behandlingen går snabbt och sällan ger obehag.

Om man lider av stark tandvårdsrädsla finns det särskild hjälp att få. 

Olika fyllningar

Det finns flera olika tandfyllningsmaterial som kan användas. Förr var amalgam det vanligaste materialet i kindtänder, men amalgam är sedan 1:a juni 2009 förbjudet att använda som fyllningsmaterial. Numera används i stället olika plastbaserade fyllningsmaterial, så kallade kompositer, eller ett fyllningsmaterial kallat glasjonomer. Guld eller porslin kan också användas som fyllning. Om tanden är väldigt skadad kan man ibland behöva få den ersatt av en krona.

Tandläkaren kan föreslå ett visst material, men man har alltid möjlighet att diskutera alternativ. Flera saker påverkar vilket material man kan välja. Det kan vara vilken storlek skadan har, vilken färg man vill att fyllningen ska ha och vad den får kosta.

När man måste få en rotfyllning

Om hålet har nått tandens innersta del, pulpan, så måste tanden rotfyllas. Då tas den inre delen bort och ersätts med ett rotfyllningsmaterial. Det blir en mer komplicerad lagning, och ibland måste tanden ersättas av en så kallad stiftkrona.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Föräldrainformation på flera språk

Det bästa sättet att skydda barns tänder mot karies är regelbunden tandborstning med fluortandkräm. Det är innehållet i ett faktablad riktat till småbarnsföräldrar och översatt till flera olika språk. Faktabladet är framtaget av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU är en myndighet som granskar och utvärderar medicinska metoder. Utvärderingarna bygger på systematiska genomgångar av vetenskaplig litteratur.

Här kan man skriva ut eller ladda hem faktabladen:


Bosniska
Engelska
Kurmanji
Persiska
Polska
Ryska
Spanska
Sorani
Svenska
Turkiska

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2011-04-18
Skribent:

Peter Stensjö, klinikchef, Akuttandvården, Göteborg

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Gahnberg, tandläkare, professor, Folktandvården Västra Götalandsregionen, Göteborg

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.