Diarré hos barn

Diarré är lös avföring med konsistens som vatten, välling eller tunn gröt med eller utan fasta delar, oftast flera gånger om dagen.

Spädbarn som ammas har ofta lös eller grynig avföring, som är gul och ibland grönaktig. Det är normalt, även om avföringen kommer ofta, sju till åtta gånger om dagen eller efter varje måltid. Om avföringen blir mycket tunnare än vanligt kan man misstänka att det ammade spädbarnet har diarré på grund av en infektion.

Diarré beror på att något irriterar tarmen så att avföringen blir lösare än vanligt och passerar så snabbt genom tarmen, att tarmen inte hinner suga upp vätska på vägen. Avföringen blir flytande och kroppen förlorar vätska.

Det finns många orsaker till att barn får diarré:

• Den vanligaste orsaken till diarré hos barn är magsjuka orsakad av en virusinfektion. Det vanligaste smittämnet kallas för rotavirus.
• Felaktig blandning av modersmjölksersättning kan leda till allvarlig diarré hos spädbarn. Därför är det viktigt att man blandar modersmjölksersättningen som det står på förpackningen.
• Barn kan reagera mot något födoämne, till exempel mot komjölksprotein, mjöl (glutenintolerans), soja eller mjölksocker (laktos).
• Ibland kan barn mellan sex månader och tre år ha långdragen diarré utan att det påverkar barnets tillväxt eller allmänna tillstånd och utan någon förklarlig anledning.
• Barn som får för lite fett i maten eller som ofta äter fiberrik mat kan också bli lösa i magen.
• Behandling med antibiotika påverkar den normala tarmfloran och den rubbade bakteriebalansen i tarmen kan ge diarré.
• Hos barn kan ibland infektioner som förkylningsvirus, urinvägsinfektion eller lunginflammation ge lös avföring.
• Matförgiftning, som orsakas av vissa bakterier, kan ge diarré, men det är mindre vanligt. Ofta försvinner symtomen efter ett till två dygn.
• Diarré kan också bero på förgiftning orsakad av till exempel växter, bär, svampar eller giftig metall.
• Vid sjukdomar i bukspottkörteln, som till exempel cystisk fibros, kan tarmen ha svårt att ta upp fettet i maten med diarré som följd. Avföringen är då fettglänsande och svår att spola ned i toaletten.

Magsjuka brukar gå över på några dagar

Om barnet har magsjuka är det vanligt att det också kräks, har ont i magen och ibland feber. Magsjuka orsakas oftast av ett virus som det inte finns någon medicin mot. Kräkningarna brukar upphöra redan inom ett till två dygn, medan diarréerna kan fortsätta i någon vecka.

Magsjuka hos små barn

Ett av flera symtom vid glutenintolerans

Glutenintolerans, så kallad celiaki, kan ge lös avföring tillsammans med flera andra symtom som varierar efter ålder. Symtomen kan vara magont, dålig vikt- och längdtillväxt. 

Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. När barnet inte tål gluten skadas slemhinnan i tarmen. Det gör att barnet inte kan tillgodogöra sig näringen i maten på vanligt sätt. Ett enkelt blodprov kan visa om barnet behöver utredas för celiaki.

Glutenintolerans hos barn

Allergi mot komjölksprotein kan ge diarré hos barn

Två procent av alla spädbarn är allergiska mot proteinet som finns i komjölk. De kan få symtom som diarréer och kräkningar. Vid stigande ålder minskar komjölksallergin, mindre än en procent av äldre barn är komjölksallergiska. Ibland får de också andra symtom som magont och hudutslag. Oftast kan inte ett blodprov visa om barnet är allergiskt mot komjölksprotein, utan man måste ta bort all komjölk från barnets mat. Detta sker endast efter kontakt med barnläkare och dietist.

Komjölksallergi hos barn

Laktosintolerans

Laktosintolerans innebär att barnet inte kan ta upp mjölksockret, laktosen, i mjölken. De vanligaste symtomen är att barnet får ont i magen, gaser och diarré efter att ha druckit mjölk eller ätit mat som innehåller mjölk.

Laktosintolerans är vanligt förekommande i stora befolkningsgrupper i världen. De flesta i Sverige tål laktos, men har man sitt ursprung i Finland eller i något land utanför Nordeuropa eller Nordamerika, löper man större risk för laktosintolerans.

Små barn kan långvarigt ha lösa avföringar utan förklaring

Det är inte ovanligt att små barn mellan sex månader och tre år, som för övrigt mår bra, har lösa avföringar under en längre tid, mer än två veckor. Typiskt för dessa avföringar är att barnet bajsar rikligt, ofta och att avföringen innehåller obearbetade frukt- och grönsaksrester. Barnet går upp i vikt som det ska och man behöver inte oroa sig för vätskebrist.

Barn som har lösa avföringar under lång tid verkar ofta vara ganska obesvärade av det, men eftersom den lösa avföringen kan göra barnets stjärt röd och irriterad är det bra att byta blöja direkt efter att barnet har bajsat.

Långdragen, oförklarlig diarré brukar gå över av sig själv när barnet är mellan två och tre år. Det kan vara bra att informera dem som tar hand om barnet på dagarna, att det inte är frågan om någon smittsam tarminfektion.

Virusinfektioner som ger diarré är ofta väldigt smittsamma. Därför är det bra att undvika att träffa personer som man vet har magsjuka. Det finns vaccin mot rotavirus som barn mellan 6-24 veckors ålder kan få via munnen i tre doser.

Om någon i familjen har diarré behöver alla tvätta händerna med flytande tvål före måltider och efter toalettbesök och inte använda samma handduk. Det är också bra att rengöra toaletten med rengöringsmedel ofta och smörja in händerna med handsprit för att förhindra smitta.

Om barnet har blöja är det bra att lägga använda blöjor i en egen plastpåse innan man slänger dem i soptunnan. Rengör skötbordet efter användning och tvätta händerna noggrant efter blöjbytet.

För att förebygga diarré orsakad av virus och bakterier är det bra att hålla god hygien i köket både vid tillagning och vid förvaring av matvaror. Det är extra viktigt är när man reser i varma länder.

Infektioner hos barn – smittguide magsjuka

Turistdiarré 

Man ska kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om

• barnet fortfarande efter fyra dagar har rikliga eller vattentunna diarréer
• man är orolig för att barnet inte får i sig tillräckligt med vätska
• barnet har lösa avföringar i mer än två veckor
• barnet har fått diarré i samband med en utlandsresa
• barnet har en annan kronisk sjukdom och har diarré.

Man ska söka vård direkt, oavsett tid på dygnet, på vårdcentral eller akutmottagning om barnet har diarré och

• är under ett år och inte får i sig tillräckligt med vätska
• är under ett år och skriker på ett annat sätt eller är slött, ointresserat och verkar ha ont i magen
• är ovanligt trött och slött och har insjunkna ögon
• har mycket ont i magen
• har slem och blod i diarréerna
• inte har kissat på mer än tio timmar.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Läs mer: Barns törst och vätskebehov

Behandling av diarré orsakad av magsjuka

För det mesta kan man vårda barn med magsjuka hemma, men man ska tänka på att det är mycket viktigt att man ger barnet dryck redan från allra första början av infektionen. En ettåring behöver drygt en liter vätska under ett dygn.

När barnet kräks och har diarré förlorar det vätska och salter. Små barn är mycket känsligare för vätskeförluster än vuxna. Om barnet förlorar mer vätska än det får i sig kan det bli uttorkat, vilket kan bli allvarligt. Hög feber gör att barnet förlorar ännu mer vätska. Ett barn som kissar regelbundet är inte intorkat.

Om barnet får allvarlig vätskebrist kan det behöva läggas in på sjukhus för att få vätska och salter via en liten slang i näsan till magsäcken eller i vissa fall direkt in i blodet via dropp.

Behandling av barn under ett år

Om barnet ammas kan man fortsätta med det, men ge små täta mål. Om barnet inte vill suga kan man pumpa ur bröstmjölk och mata med sked.

Till spädbarn som får modersmjölkersättning/tillskottsnäring kan man förutom modersmjölkersättningen/tillskottsnäringen ge extra vätska i form av vätskeersättning för barn. Till barn över sex månader kan man också ge majs- och risvälling och morotssoppa.

Vätskeersättning till barn under ett år finns att köpa på apotek. Det är alltid bra att ha en förpackning hemma i reserv. Man bör ge barnet vätskeersättning efter varje vattentunn avföring.

Behandling av barn över ett år

Om diarrén är måttlig kan man ge barn över ett år vad det tycker om, till exempel ris- eller majsvälling, blåbärssoppa, morotssoppa, yoghurt, svag saft, buljong eller te.

Om diarrén fortsätter, eller ökar, men barnet fortfarande är piggt och opåverkat, kan man ge vätskeersättning för barn. Vätskeersättning för barn är en speciell salt- och sockerlösning som finns att köpa på apotek.

Man ska inte ge söta drycker som till exempel avslagen läsk eftersom dessa drycker kan göra att diarrén blir värre.

Vätskeersättning till barn

Magsjuka hos små barn - egenvård

Behandling för små barn med långvariga lösa avföringar

Om små barn som är mellan sex månader och tre år mår bra, men har långvariga lösa avföringar kan man prova att ge extra fett i maten. Man kan tillsätta en extra klick smör eller olja i barnets mat och samtidigt minska på fiberrika livsmedel genom att till exempel ge barnet mild välling i stället för fullkornsvälling.

Behandling vid andra orsaker än magsjuka

Om diarrén beror på födoämnesallergi eller glutenintolerans behöver barnet långsiktig behandling som består av att barnet inte får äta vissa livsmedel. Men först måste en läkare ha ställt diagnos. Man ska inte själv ta bort exempelvis mjöl eller mjölk ur maten. Om läkaren kommer fram till att barnet inte tål något ämne får man hjälp av en dietist att lägga om barnets matvanor.

Glutenintolerans hos barn

Matallergi hos barn

Komjölksallergi hos barn

Laktosintolerans