Gnissla och pressa tänder

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man gnisslar tänder innebär det att man gnider tänderna i över- och underkäken mot varandra, ibland kan det då uppstå ett gnisslande ljud. Gnissla tänder är något man oftast gör omedvetet, när man sover.

Om man pressar tänder biter eller håller man ihop käkarna under korta eller långa intervall. Man kan bita ihop tänderna både under sömnen och när man är vaken.

Det är oklart vad som gör att man gnisslar eller pressar tänder i sömnen. Om man pressar tänder när man är vaken beror det oftast på stress och ökad anspänning.

Barn kan börja gnissla tänder när mjölktänderna kommer fram. Gnisslingen brukar sedan minska i sjuårsåldern.

Om man gnisslar eller pressar tänder när man sover finns det oftast ingen behandling som kan göra så att man slutar. Däremot finns det mycket man kan göra för att lindra effekterna av tandgnisslingen. Om man pressar tänder när man är vaken kan man bli hjälpt av ett särskilt rörelseträningsprogram, som gör att musklerna i käken blir mer avslappnade och att man blir medveten om underkäkens position.

Symtom

Om man gnisslar tänder kan tänderna bli nötta, det syns särskilt tydligt på framtänder och hörntänder. Ibland blir kanterna på tänderna vassa eller taggiga. Nötningen går oftast mycket långsamt.

Om man pressar tänder ofta och länge kan man få ett eller flera av nedanstående besvär

  • ljud från ena eller båda käklederna när man gapar eller stänger munnen
  • svårt att gapa stort
  • värk eller trötthet i käkmusklerna
  • värk eller ömhet i tänderna
  • spänningshuvudvärk i tinningarna eller pannan.

Behandling

Om man gnisslar eller pressar tänder i sömnen kan en bettskena lindra besvären och skydda tänderna från att nötas. Hur ofta och hur länge man måste ha bettskenan varierar.

Om man pressar tänder när man är vaken kan man bli hjälpt av ett särskilt rörelseträningsprogram, som gör att musklerna i käken blir mer avslappnade.

När ska man söka vård?

Om man har besvär med värk och stelhet i käkarna eller några andra symtom som kan tyda på att man gnisslar eller pressar tänder, bör man ta kontakt med sin tandläkare.

Visa mer

Vad innebär det?

Vad innebär det?

Att gnissla eller pressa tänder

Tänderna i överkäken och underkäken har vanligtvis kontakt med varandra i sammanlagt ungefär en kvart per dygn. Kontakten sker framför allt när man äter, tuggar och sväljer. Om man gnisslar eller pressar tänder har tänderna kontakt under betydligt längre tid. Det medicinska samlingsnamnet för tandgnissling och tandpressning är bruxism.

Med tandgnissling menas att underkäkens tänder gnider mot tänderna i överkäken. Då kan det uppstå ett gnisslande ljud. Det är framför allt i sömnen som man gnisslar tänder.

Tandpressning innebär att man biter eller håller ihop käkarna. Man kan pressa tänder både när man är vaken och när man sover.

Om man gnisslar eller pressar tänder gör man det oftast i intervall. Hur långa intervallen är och hur ofta de inträffar varierar väldigt mycket från person till person. I vissa fall kan den sammanlagda tandkontakttiden under en natts sömn uppgå till några timmar.

Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Att gnissla eller pressa tänder när man sover

Det är inte helt klarlagt varför man gnisslar och pressar tänder när man sover. Det sker framför allt i vissa sömnstadier, speciellt när man går från djup till ytlig sömn. Tandgnisslingen och tandpressningen uppträder samtidigt med olika kroppsrörelser, förändringar i hjärnans aktivitet, ökad hjärtfrekvens, och förändringar i blodgenomströmningen.

Det finns flera faktorer som påverkar sömnens kvalitet och som kan göra att man gnisslar eller pressar tänder i sömnen, till exempel rökning, alkohol, stress, oro och snarkningar.

I ovanliga fall kan tandgnissling under sömnen bero på neurologiska sjukdomar, stroke, läkemedel eller drogmissbruk.

Tandpressning på dagen

Varför man pressar tänder på dagen är inte heller helt klarlagt. Anspänning och stress anses av många forskare vara en vanlig orsak.

Hur vanligt är det att man gnisslar eller pressar tänder?

Det är svårt att veta hur vanligt det är att gnissla och pressa tänder eftersom det är svårt att avgränsa och mäta problemet. Det är troligt att de allra flesta gnisslar eller pressar tänderna under någon period av livet. Att gnissla eller pressa tänder ofta är ungefär lika vanligt hos män som hos kvinnor. Ungefär var femte vuxen person pressar tänder i vaket tillstånd, och ungefär var tionde pressar tänder under sömnen. Ytterligare en av tio gnisslar tänder på natten.

Barn gnisslar i vissa åldrar

Det är ganska vanligt att barn gnisslar tänder, troligen förekommer det hos ungefär hälften av alla barn i förskoleåldern. Tandgnisslingen är kopplad till den naturliga tillväxten av käkarna och kan börja redan i ettårsåldern.

Ofta nöts de små och mjuka mjölktänderna snabbt, och det gnisslande ljud som uppstår när barnet sover kan vara väldigt högt. Barn som gnisslar tänder har troligen lite större sannolikhet än andra att gnissla tänder även i vuxen ålder.

Vissa yrkesmiljöer extra utsatta

Om man arbetar i en miljö där det finns mycket partiklar i luften eller där den omgivande miljön har ett lågt pH-värde, till exempel i gruvor eller syrafabriker, kan man få en snabbare nedslitning av tänderna om man gnisslar eller pressar tänder. Personer som har jobbat länge i sådana miljöer kan därför i vissa fall få kraftig tandnötning godkänt som arbetsskada. Det underlättar ekonomiskt om man skulle behöva en omfattande behandling.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Gnissling kan ge ökat tandslitage

Om man gnisslar tänder får man oftast inga andra besvär än att tänder och tandlagningar slits lite snabbare än normalt. Ofta kan man själv se de nötta ytorna, speciellt på framtänder och hörntänder. Ibland blir kanterna på tänderna vassa eller taggiga, det kan man behöva åtgärda hos tandläkare. Men även om man gnisslar tänder mycket och ofta går nötningen för det mesta långsamt.

Om nötningen av tänderna går snabbt finns det nästan alltid andra orsaker till det. Om man till exempel har en sur miljö i munnen så kan nötningen gå snabbare. En sur miljö kan bland annat orsakas av att man ofta dricker sura drycker eller att man ofta kräks eller har sura uppstötningar.

Kön och ålder har också betydelse för hur snabbt nötningen går. Mäns tänder nöts mer än kvinnors. Tänderna blir också mer slitna ju äldre man blir eftersom de då har slitits under en längre tid. Det är också olika från person till person hur snabbt nötningen går eftersom alla människor har olika hårda tänder och tandersättningsmaterial.

Tandpressning kan ge olika besvär

Om man pressar tänder får man ofta mer besvär än om man gnisslar tänder. Om man pressar samman käkarna ofta och länge så kan olika delar av käkarna bli överbelastade. Symtom som kan uppstå när man pressar tänder är:

  • Ljud från ena eller båda käklederna när man öppnar och stänger munnen.
  • Svårigheter att gapa stort.
  • Trötthetskänsla eller värk i käkmusklerna. Det beskrivs ofta som träningsvärk i ansiktet på ena eller båda sidorna.
  • Värk i käken när man gapar eller tuggar. Många tycker att tuggning av seg mat gör att det blir värre.
  • Diffus ömhet eller värk i en eller flera tänder. Ofta flyttar sig värken mellan olika tänder.
  • Dov, molande värk som ligger vid tinningarna eller över pannan. Ofta har man ont redan när man vaknar på morgonen.
  • Spräckta tänder.
Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Om man har besvär med värk och stelhet i käkarna eller några andra symtom som kan tyda på att man gnisslar eller pressar tänder, bör man ta kontakt med en tandläkare.

Man kan alltid kontakta sjukvårdsrådgivningen för råd.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Hur gör tandläkaren för att ställa diagnosen tandgnissling?

Det kan vara svårt att själv märka att man gnisslar tänder eftersom man gör det i sömnen. Ibland kan man själv lägga märke till att tänderna, framför allt framtänderna, har blivit kortare eller fått ojämna eller taggiga, vassa kanter. Ibland kan det även vara någon nära anhörig som hör att man gnisslar om nätterna.

Men ofta är det tandläkaren som under en rutinundersökning lägger märke till att tänderna är mer nötta än vad de borde vara i förhållande till hur gammal man är. Tandläkaren brukar då fråga om vad man har för kostvanor, om man tar några mediciner eller om man upplever att man är stressad för att kunna värdera andra möjliga orsaker till tändernas slitage.

Hur gör tandläkaren för att ställa diagnosen tandpressning?

Det kan vara svårt att veta om man pressar tänder eftersom man ofta gör det i sömnen. Man kan även vara omedveten om att man pressar tänder fast man gör det i vaket tillstånd. Om man känner sig stel och spänd i käkarna eller har något annat symtom som kan tyda på att man pressar tänder bör man tala om det för sin tandläkare.

För att ta reda på om man pressar tänder undersöker tandläkaren hur käkmusklerna och käkleden fungerar. Dessutom görs en kontroll av hur stort man kan gapa och om man har förändringar på tungan och kindens slemhinna. Tandläkaren bedömer även hur över- och underkäkens tänder har kontakt när man biter ihop och kontakten mellan käkarna när underkäken glider i sidled och framåt.

Efter undersökningen kan tandläkaren avgöra om tandpressning, tandgnissling eller både och är en bidragande orsak till de besvär man har.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Man kan själv minska nötningen på tänderna

Det finns flera olika faktorer som kan skynda på nedslitningen av tänderna om man gnisslar tänder. Det gäller till exempel om man ofta äter citrusfrukter eller dricker sura drycker som till exempel coca-cola eller citrusdrycker. För att motverka nedslitningen kan man därför äta och dricka lite mindre av sådana frukter och drycker och skölja munnen noggrant med vatten efteråt.

Även en hård och fiberrik kost kan påskynda nedslitningen av tänderna och därför kan man försöka avstå från det om man har stora problem med snabb nedslitning.

Den mängd saliv man har i munnen kan också påverka hur fort tänderna nöts. Om man har väldigt lite saliv nöts tänderna snabbare jämfört med om man hade haft en normal salivmängd. Om man har lite saliv och ofta känner sig torr i munnen så finns det saliversättningsmedel att köpa receptfritt. Att tugga sockerfritt tuggummi kan också stimulera salivkörtlarna.

Mängden kalcium i saliven liksom salivens förmåga att neutralisera en sur miljö kan också spela in. Eftersom fluor stärker tänderna kan ett fluortillskott, exempelvis i form av fluorsköljning, bidra till att skydda tänderna på lång sikt.

För att få individuellt anpassade råd om vad man kan göra själv för att minska slitaget på tänderna är det bäst att fråga sin tandläkare.

Träna bort tandpressning

Om man pressar tänder utsätter man käkmusklerna för statisk belastning, vilket är påfrestande för musklerna. Det finns behandlingar som går ut på att bryta vanan att pressa ihop käkarna och som kan vara effektiva. Sådana behandlingsprogram hjälper framför allt om man pressar tänder när man är vaken.

Behandlingsprogrammen bygger på att man utför speciella rörelser med underkäken, som gör att käkmusklerna blir mer avslappnade och koordinerade i sina rörelser.

Träningsprogrammet tar några minuter att genomföra och ska göras två till tre gånger om dagen. Ofta märker man att det gör nytta redan efter någon vecka men ibland kan det ta lite längre tid innan man ser resultat. Det är viktigt att rörelserna görs på rätt sätt, därför är det bra om man får instruktioner från sin tandläkare innan man sätter igång. Tandläkaren ska också följa upp behandlingen och kontrollera att träningen utförs på rätt sätt.

Gipsmodeller vid gnissling

Tandläkarens första åtgärd när tandgnissling ska behandlas är att skaffa sig en bild av hur snabbt tänderna slits. Det görs enklast genom att framställa gipsmodeller av tänder och käkar. Sedan mäts tändernas längd i munnen i samband med ordinarie undersökning och jämförs med gipsmodellen. För det mesta brukar det visa sig att nötningen inte är mätbar eller att den är mycket liten.

Bettskena skyddar vid gnissling

Om man har besvär med käkmusklerna eller käklederna som beror på tandgnissling kan man behöva en bettskena. Man kan också få en bettskena om tandgnisslingen gör att nedslitningen av tänderna går snabbt.

Det finns många olika typer av bettskenor, men den vanligaste typen är formad som en hästsko och sitter i överkäken. Oftast är bettskenan tillverkad av genomskinlig plast. Bettskenan är anpassad efter de egna tänderna, och det är viktigt att den provas ut av en tandläkare. Bettskenan ska användas regelbundet när man sover. Den bör kontrolleras med jämna mellanrum och justeras i efterhand om det behövs.

Hur länge man använder bettskenan varierar mycket från person till person. Om man använder bettskenan varje natt i några månader så minskar besvären ofta avsevärt. Då kan man ha bettskenan lite mer sporadiskt, förutsatt att besvären inte kommer tillbaka.

Justering av bettet om man pressar

Trots att ojämnheter i bettet oftast inte är orsaken till tandpressning är det ändå viktigt att en tandläkare undersöker bettet. Det gäller både om man pressar när man sover och om man pressar när man är vaken. Om det finns ojämnheter på tänderna som gör att man biter i ett snett läge, kan det göra att belastningen på käkleder och käkmuskler blir ännu större. Om det behövs kan tandläkaren slipa försiktigt på tandemaljen eller bygga upp tänderna så att man biter i ett bättre läge. Det gör att belastningen på käkleder och käkmuskler minskar.

Om man pressar tänder är det också extra viktigt att laga tänderna och ersätta tappade eller förstörda tänder. Detta eftersom de kvarvarande tänderna slits snabbare om man har färre tänder.

Bettskena avlastar vid pressning

Tandpressning på natten kan också behandlas med en bettskena efter det att eventuella ojämnheter i bettet har slipats bort. Bettskenan fungerar då i princip som en stötdämpare mellan tänderna. När man sover med bettskenan pressar man ihop tänderna mer sällan, mindre hårt och under kortare tid än om man inte skulle ha en skena. Det innebär att belastningen på käkleder och tuggmuskler minskar, vilket i sin tur leder till att besvär som är orsakade av tandpressningen minskar eller försvinner helt.

Hur länge man måste använda bettskenan varierar från person till person. Om man har bettskenan regelbundet varje natt under några månader kan det ofta räcka att man har skenan mer sporadiskt efter det.

Sjukgymnastik och smärtlindring

Om man har ont i nack- och skuldermusklerna kan man, förutom tandläkarbehandling, behöva behandling hos en sjukgymnast. Om man har mycket ont kan värktabletter och inflammationsdämpande mediciner vara till hjälp under en kortare tid. Även akupunktur och tens har visat sig ha en viss effekt, speciellt på långvariga smärtor i käkmusklerna. Akupunktur kan ibland ha samma effekt på smärtorna som en bettskena.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2012-05-25
Skribent:

Anders Wänman, tandläkare, specialist i bettfysiologi, avdelningen för klinisk oral fysiologi, institutionen för odontologi, Umeå universitet

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177.se

Granskare:

Bengt Wenneberg, tandläkare, professor i klinisk bettfysiologi, odontologiska institutionen, Göteborgs universitet