Röntgen av barn

Skriv ut (ca 4 sidor)

Barn kan behöva röntgas av flera olika skäl. Till exempel för att undersöka ett inre organ eller brutet ben. En undersökning gör oftast inte ont. Ta gärna med ett gosedjur eller något annat som ditt barn tycker om. Du som vuxen kan vara med i undersökningsrummet.

Skriv ut

I den här texten kan du läsa hur du kan förbereda ditt barn inför en planerad undersökning. Du får även svar på vanliga frågor.

Olika typer av undersökningar

Olika typer av undersökningar

Här kan du läsa mer om olika typer av röntgenundersökningar på barn:

Ibland kan barn behöva undersökas med så kallad genomlysning, en röntgenundersökning som visar rörliga bilder av olika organ. Det går till exempel att på en tv-skärm följa hur hjärtat slår, hur lungorna rör sig när barnet andas eller hur barnet sväljer.

Ibland används andra metoder än röntgen för att få en bild av kroppens inre, till exempel magnetkameraundersökning och ultraljud.

Fäll ihop

Hur kan jag förbereda barnet för en röntgenundersökning?

Hur kan jag förbereda barnet för en röntgenundersökning?

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Därför är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. De ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Ibland behöver barn röntgas snabbt, till exempel efter en olycka. Kanske vet inte ens du som vuxen hur undersökningen kommer att gå till, och då är det såklart svårt att förbereda barnet på vad som ska hända. Personalen på röntgenavdelningen berättar mer, men ställ frågor om du eller ditt barn undrar något.

Vid en planerad röntgenundersökning kan du däremot försöka berätta för barnet om vad som ska hända. Barn från ungefär tre år brukar förstå sådan information.

Du kan till exempel läsa böcker om sjukhusbesök eller leka doktor med barnet. Ta gärna med ett gosedjur till undersökningen, eller något annat som ditt barn tycker om.

Om ditt barn är lite äldre, fråga om hen vill ha med en bok att läsa eller något annat som kan lugna.

Vanligt med oro inför nya situationer

Ta barnets rädsla på allvar om du märker att hen är rädd inför, under eller efter undersökningen. Förklara att det är vanligt att känna sig rädd för nya situationer, men att du finns där hela tiden. Låt gärna barnet få fortsätta prata om det som har hänt efteråt om hen vill det.

Ni har rätt till tolkhjälp

Ställ frågor till vårdpersonalen om det är något ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen nedskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har även rätt till tolkning till andra språk eller tolkhjälp om någon har hörsel- eller synnedsättning.

Träffa djuren som ska undersökas

Besök gärna 1177 Vårdguidens barnavdelning tillsammans med ditt barn före undersökningen. Där kan ni till exempel följa med vildsvinet Villy när han ska undersökas med datortomografi. (Barnavdelningen fungerar än så länge bara på dator och inte på mobiltelefon eller surfplatta).

Fäll ihop

Hur bokar jag en röntgentid åt mitt barn?

Hur bokar jag en röntgentid åt mitt barn?

Barn som kan behöva röntgas undersöks först av en läkare på till exempel en vårdcentral. Om läkaren tycker att barnet behöver röntgas skickar hen eller en sjuksköterska en så kallad remiss till en röntgenmottagning. Mottagningen kontaktar sedan dig och ger förslag på tid.

Fäll ihop

Behöver barnet förbereda sig?

Behöver barnet förbereda sig?

Förberedelserna inför en undersökning kan skilja sig åt beroende på vilket organ eller vilka vävnader som ska röntgas. Ibland kan barnet äta och dricka som vanligt, medan andra undersökningar kräver lite mer förberedelser. Läs mer om olika röntgenundersökningar här.

Fäll ihop

Hur går en röntgenundersökning till?

Hur går en röntgenundersökning till?

Olika röntgenundersökningar skiljer sig åt. Men vid alla typer av undersökningar får du som närstående vara med. Du kan även hjälpa barnet av med kläderna för att göra hen lugn.

När bilden tas får du antingen låna ett förkläde på dig eller gå ut ur undersökningsrummet. En del mottagningar har skärmar av bly som du kan stå bakom för att skyddas mot strålning.

Om det är möjligt, lämna syskon hemma. 

Ibland behövs kontrastmedel

Olika vävnader och organ i kroppen syns olika mycket på en röntgenbild. Ibland kan barnet därför behöva dricka ett så kallat kontrastmedel för att ett organ ska synas tydligare. Det gäller till exempel vid röntgen av magsäcken och tarmarna.

Vad händer om barnet inte vill vara stilla?

Det är viktigt att ligga still så att bilderna blir tydliga. En del barn tycker att det är svårt och att maskinerna låter obehagligt. Men de allra flesta barn går att lugna. En del mottagningar låter till exempel barnet känna på och testa en del av utrustningen.

Barn över ett år som är väldigt ledsna, arga eller oroliga erbjuds ibland lugnande medicin. Barn under ett år sövs nästan alltid vid undersökningar som tar lång tid, till exempel vid magnetkameraundersökning, även kallat MR eller MRT.

Fäll ihop

Är det farligt för barn att röntgas?

Är det farligt för barn att röntgas?

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Personalen tar hänsyn till barnets ålder och skyddar ibland delar av kroppen som inte behöver utsättas för onödig strålning.

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risken för skador, oavsett om barnet behöver röntgas någon enstaka gång eller många gånger. Därför behöver du inte oroa dig för strålningen.

Hur stor stråldos barnet får i sig beror på vilket organ som ska röntgas. Röntgen av tänder, en arm eller lungorna ger väldigt små stråldoser, medan till exempel datortomografi av huvudet ger lite mer stråldos.

Du som följer med vid undersökningen kan låna ett skyddsförkläde så att du inte utsätts för onödig strålning. Berätta för personalen om du är gravid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-07
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pia Orvestad Edhav, röntgensjuksköterska och sektionsledare barnröntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg