Röntgen av barn

Röntgenundersökningar är till stor nytta för diagnostisering och behandling av olika skador och sjukdomstillstånd. Men det innebär inte att det är fritt fram för att röntga hur mycket som helst. Det ska finnas tydliga motiv och vinster för barnets hälsa för att en röntgenundersökning ska göras.

Naturlig strålning - bakgrundsstrålning

En röntgenundersökning innebär att röntgenstrålar går genom kroppen. Strålning finns naturligt runt omkring oss genom så kallad bakgrundsstrålning. Den kommer från radioaktiva ämnen i marken, från kärnreaktioner i rymden och från ämnen i våra kroppar. Strålningen anges i enheten millisievert ,mSv. Varje person i Sverige får i genomsnitt en stråldos på en millisievert per år från bakgrundsstrålningen. I trakter där marken är särskilt rik på radioaktiva mineraler är bakgrundsstrålningen högre. Den största andelen strålning får man i Sverige från radon i bostäder.

Röntgenstrålning

Utöver den naturliga strålningen utsätts man för strålning vid vissa medicinska undersökningar.

De föreskrifter som gäller i Sverige säger att varje röntgenundersökning ska vara berättigad och att stråldosen vid varje undersökning ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Hänsyn tas till barnets storlek. Området som ska undersökas skärmas så att röntgenstrålarna bara passerar den delen av kroppen.

Föräldrar, närstående och personal som är hos barnet ska ha skyddsförkläde på sig för att inte utsättas för onödig strålning. Om man är gravid så ska man meddela personalen för att inte utsätta fostret för onödig strålning.

Det finns en sjukhusfysiker vid varje röntgenavdelning. Denne kontrollerar att strålskyddsföreskrifter följs, att apparaterna fungerar som de ska och att stråldoserna är så låga som möjligt.

Stråldosens storlek

Stråldosen beror på vad som ska röntgas. Tandröntgen, röntgen av en arm eller ett ben eller av lungorna ger mycket små stråldoser, ofta mindre än den man från genom naturlig strålning under en månad. Datortomografi av skallen ger en stråldos som är ungefär lika stor som den från naturlig strålning under ett år. Datortomografi av buken, som är mera kompakt och som innehåller de flesta strålkänsliga organen, ger en högre dos. Det motsvarar ungefär den stråldos som man får under tre år från naturlig strålning.

Nyttan ska överväga

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risk för skada som strålningen kan medföra. Som vid alla undersökningar måste det finnas klara motiv och vinster för barnets hälsa för att en röntgenundersökning ska göras. Innan läkaren bestämmer sig för att göra en röntgenundersökning tas hänsyn till om det finns andra metoder som kan vara till lika god hjälp för diagnostiken. I vissa situationer går det till exempel att använda ultraljud eller magnetresonans istället för röntgen.

Genomlysning är en röntgenundersökning med fördelen att den ger rörliga bilder av olika organ. Med genomlysning går det till exempel att på en tv-skärm följa hur hjärtat slår eller hur lungorna rör sig vid andning.

Vid en genomlysning av små barn ligger barnet oftast på en undersökningsbrits med röntgenkameran ovanför sig. Är barnet äldre och det är lungorna som ska undersökas, brukar det däremot få stå upp.

Det brukar gå snabbt att genomlysa, ibland behövs det bara några sekunder. Genomlysningen sker ofta samtidigt som röntgenbilder tas av magsäcken eller tarmen.

Det går också att göra en genomlysning och följa ett skeende, till exempel hur barnet sväljer. Barnet får då dricka kontrastmedel samtidigt som det filmas.

Om barnet ska få en sond, en tunn plastslang i tunntarmen, eller göra en tunntarmsbiopsi görs det under genomlysning för att läkaren ska kunna kontrollera att sonden eller biopsikapseln har kommit på rätt plats.

Genomlysning kan också göras om det finns misstanke om att barnet kan ha svalt eller andats in något föremål.