Bup — barn- och ungdomspsykiatrin

Skriv ut (ca 6 sidor)

Bup är en förkortning för barn- och ungdomspsykiatrin, och är till för barn och unga upp till 18 år som behöver psykiatriskt stöd eller vård. Du som är vuxen kan söka hjälp för barn som du har ansvar för, och du som är upp till 18 år kan själv söka hjälp.

Skriv ut

Det är ganska vanligt att barn och unga någon gång mår psykiskt dåligt och behöver stöd en tid.  Då kan du i första hand kontakta barnavårdscentralen, vårdcentralen, skolsköterskan, skolkuratorn eller ungdomsmottagningen.

Men om stödet inte hjälper, eller om problemen har blivit så stora att vardagen hemma, i skolan och med kompisar inte längre fungerar, kan du ta kontakt med bup.

Vem kan vända sig till bup?

Vem kan vända sig till bup?

Du kan ta kontakt med bup om du är upp till 18 år eller vuxen som ansvarar för ett barn eller en ung person.

Den här texten riktar sig framförallt till dig som är förälder eller på annat sätt ansvarig för ett barn upp till 18 år.

Om du är upp till 12 år:

bup.se kan du läsa om bup och bland annat se en film om hur ett besök på bup går till.

I vår temaavdelning Våga berätta kan du läsa mer om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

Om du är mellan 13 och 18 år:

Läs mer på bup.se. Det är Stockholms läns landstings egen webbsida, och innehåller mycket information. Mycket av det som står där gäller också andra landsting och regioner, men för att få veta exakt hur det är där du bor måste du ta kontakt med det bup som finns där.

umo.se kan du också läsa mer om att må dåligt och hitta kontaktuppgifter till ungdomsmottagningar i hela landet.

Om du är över 18 år:

När du har fyllt18 år ska du kontakta vårdcentralen eller vuxenpsykiatrin när du behöver psykologiskt stöd. Vissa landsting har mottagningar för unga vuxna upp till omkring 25 år. Läs mer här vad som gäller i ditt landsting.

Fäll ihop

Vad kan jag få hjälp med av bup?

Vad kan jag få hjälp med av bup?

På bup kan barn och unga få hjälp med många olika saker, till exempel

På en del orter kan blivande föräldrar som känner stark oro få hjälp. Föräldrar till nyfödda barn kan ibland få hjälp, till exempel med relationen med barnet.

Fäll ihop

Hur tar jag kontakt med bup?

Hur tar jag kontakt med bup?

Det enklaste sättet att kontakta bup är oftast att ringa den närmaste bup-mottagningen, men du kan söka dig till vilken mottagning du vill i hela Sverige. Här kan du söka fram bup-mottagningar i alla landsting och regioner.

Ibland kan du fylla i ett kontaktformulär på mottagningens hemsida. I vissa landsting och regioner kan du kontakta bup genom att logga in. Är du vårdnadshavare för ett barn upp till 13 år kan du göra barnets vårdärenden genom din egen inloggning.

Hos många mottagningar kan du få rådgivning på telefon. Ibland kan telefonrådgivning vara ett tillräckligt stöd, andra gånger behövs mer hjälp. Under telefonsamtalet kan den du pratar med bedöma om bup kan hjälpa till med det problem ni har. I så fall bokas tid för ett besök. Det kan också hända att den du pratar med rekommenderar dig eller den unga själv att söka hjälp hos elevhälsan, socialtjänsten, familjerådgivningen eller ungdomsmottagningen.

I de flesta landsting och regioner krävs ingen remiss för att komma till bup. 

Olika typer av bup-mottagningar

Det finns bup-mottagningar i hela landet, framförallt så kallade öppna mottagningar dit man kommer på förbokade besök, men också akutmottagningar om man behöver hjälp direkt.

På större orter finns det också bup-kliniker där barn och unga kan vara inlagda och få vård dygnet runt.

Det kostar ingenting att besöka bup.

Om ni behöver hjälp direkt

Om barnet eller den unga mår så dåligt att hen behöver psykiatrisk hjälp genast, finns det alltid någonstans att gå. Det kan vara antingen den vanliga bup-mottagningen som har särskilda tider för akuta besök på dagtid, eller bup:s akutmottagning, som ofta finns på ett sjukhus. Då behöver ni inte boka tid, men det är bra att ringa först så att de är förberedda på att ni kommer.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177 eller få veta vart ni ska gå.

Fäll ihop

Barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Kalmar län

Barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Är du under 18 år vänder du dig till barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) som består av öppenvårdsmottagningar i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik.

Fäll ihop

Hur arbetar bup?

Hur arbetar bup?

Den vanligaste behandlingsformen på bup är olika sorters samtal, som ofta kan ge nya perspektiv på det som är svårt. Personalen kan bidra med sin kunskap om hur människor fungerar och hjälpa till att göra både problem och lösningar tydligare. Ibland räcker det med ett samtal, ibland behövs flera.

Personalen på bup kallas ofta behandlare och är vana vid att prata med människor som har det svårt. De har olika yrken, bland annat psykologer, socionomer, sjuksköterskor och läkare. Många som jobbar på bup är också vidareutbildade till psykoterapeuter och kan ge olika former av psykoterapi.

Om det behövs kan barn och ungdomar också behandlas med läkemedel, till exempel mot depression eller ångest.

Träna hemma mellan besöken

Barnet kan få hemuppgifter att göra mellan besöken på bup. Det kan till exempel vara att känna efter hur det känns i särskilda situationer, öva på att stanna kvar i jobbiga känslor, eller att träna på att göra något som känns svårt.

Viktigt att förstå och vara med och bestämma

Barnet eller den unga som behandlas har rätt att vara med och vara med och bestämma om sin vård och behandling, och välja vilken slags hjälp hen vill ha. Det är viktigt att barnet har förtroende för behandlaren för att behandlingen ska bli bra. Annars kan ni be att få träffa någon annan, eller byta till en annan mottagning.

Du eller ni kan ställa frågor om ni inte förstår, be att få informationen nedskriven eller översatt för att läsa den i lugn och ro.

Det handlar om barnets behov

Även om du som vuxen själv kan behöva hjälp och stöd, så utgår behandlingen på bup alltid från barnets behov. Ofta handlar det om att hitta de möjligheter som finns inom familjen och i närheten, så att ni tillsammans kan få vardagen att fungera.

Det är inte säkert att du som vuxen får veta precis vad barnet pratar med behandlaren om. Det är viktigt att den unga kan få hjälp även med sådant som kan vara svårt att tala om med föräldrarna.

Vanligt med samtal i grupp

Behandlingen på bup utgår ofta från att familjen och andra i barnets omgivning är viktiga för att barnet ska kunna lära sig att hantera eller komma ur sina svårigheter. Därför är det vanligt att föräldrar, andra vårdnadshavare och syskon är med i behandlingen.

Barn och vuxna kan också få hjälp genom att gå i grupper där de får träffa andra i samma situation.

Till exempel kan det finnas grupper där barn och unga får lära sig att hantera ångest eller ilska. Det kan också finnas grupper för barn med exempelvis missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar. För barn och unga som varit med om till exempel sexuella övergrepp eller våld inom familjen, kan det finnas särskilda behandlingsgrupper. Ibland finns dessutom föräldragrupper och syskongrupper för dem som har barn eller syskon med psykiatriska diagnoser, till exempel adhd eller ätstörningar.

Fäll ihop

Hur kan det gå till på bup?

Hur kan det gå till på bup?

Vilka som är med vid det första samtalet beror på barnets situation och ålder. Vissa gånger träffar bup enbart de vuxna, andra gånger är barnet med och ibland vill bup träffa hela familjen. I den här animerade filmen visar Alex hur ett besök kan gå till.

En vanlig start på samtalet är att ni får tala om varför ni har velat komma till bup, eller du själv, om du som vuxen kommer ensam. Behandlaren ska hjälpa till och vara ett stöd för dig eller er att kunna berätta om er situation. Ni berättar så mycket eller lite ni vill. Behandlaren ska också se till att alla kan delta i samtalet.

De som kommer till bup kan använda olika uttrycksmedel. Många barn berättar bäst om hur de upplever sin situation genom att visa, rita eller leka.

Det första besöket på bup tar ungefär en timme. Mot slutet bestämmer ni tillsammans om ni ska träffas fler gånger.

Utredning för att hitta rätt lösning

Det brukar behövas flera samtal för att få hjälp att sortera i vad som är problemet. Är det till exempel konflikter som blivit svåra att hantera? Har barnet hamnat i en depression, eller kan det handla om tvångstankar?

Ofta är svårigheterna en blandning av flera saker. Då behöver det redas ut vad som är viktigast att få hjälp med först. Det kan också behöva undersökas mer grundligt hur allvarliga svårigheterna är. Det tar olika lång tid beroende på vad det gäller, men ofta handlar det om att du och barnet får svara på frågor om hur barnet mår och fungerar i olika sammanhang. Barnet kan också få göra olika sorters test, till exempel lösa någon uppgift.

Det här brukar kallas att det görs en utredning, eller kartläggning, och en bedömning. Sedan planeras behandlingen tillsammans med barnet och dig som ansvarig vuxen.

Hitta sina styrkor

Många tycker att det känns skönt att få berätta hur de har det. Det kanske inte har funnits någon att prata med tidigare som har kunnat lyssna och förstå.

Ibland kan det kännas jobbigt att berätta känsliga saker om sig själv och sin familj, även om du eller ni gärna vill ha hjälp. Men det handlar om att ta reda på både vilka svårigheter och vilka styrkor som finns, hos barnet och hos hela familjen. Om det till exempel är mycket bråk i en familj kan det visserligen vara svårt – men det kan också vara tecken på att det finns närhet, engagemang och kraft i familjen. Det är styrkor som det gäller att hitta rätt sätt att använda sig av.

Lära sig mer

Om en utredning har visar att ett barn har en viss diagnos, som till exempel depression eller tvångssyndrom, får ni börja med att lära er mer om den. Då får ni kunskap om hur de som har diagnosen brukar fungera och hur man bäst hanterar de svårigheter som hänger ihop med den.

Det brukar också kännas bra att få veta att det finns många andra som har samma svårigheter.

Ni bestämmer själva vilka ni berättar för

Som i all annan sjukvård förs journaler över besöken på bup. De är sekretessbelagda och personalen har tystnadsplikt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-02-15
Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla Forsbeck Olsson, psykolog, barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholm


Kalmar län
Tillägg uppdaterade:
2016-02-15