Mötet med vården

Skriv ut
Skriv ut

Bemötandet viktigt för bra vård

Bemötandet viktigt för bra vård

När man söker vård vill man givetvis få ett bra bemötande. Det är inte bara viktigt för ens egen del, utan även för att vården ska bli bra. Grunden till en trygg och säker vård är en fungerande dialog med vårdpersonalen. Uppstår det missförstånd kan det i värsta fall leda till att man får fel behandling.

I sjukvårdspolitiken och i den lagstiftning som handlar om sjukvården betonas allt mer att det är viktigt att stärka den ställning man har som patient.

Berätta och ställ frågor

Läkare och vårdpersonal har professionell kunskap om sjukdomar, undersökningar och behandlingar. Men det är man själv som bäst känner sina problem och kan, liksom närstående, bidra med viktig kunskap.

Förutom att svara på läkarens eller vårdpersonalens frågor kan man själv berätta och ställa frågor. På grund av sekretessen kan närstående bara få svar om man själv är med vid besöket eller har gett tillstånd.

Inför ett besök kan det vara bra att förbereda sig på olika sätt och tänka igenom vad man vill ta upp. Skriv gärna ner frågorna så är det lättare att komma ihåg dem. Man kan också be någon annan skriva ner dem. Här är några förslag på vad man kan skriva ner i förväg:

  • Vilka besvär man har.
  • När besvären började och vad som gör att de känns mer eller mindre.
  • En lista på de läkemedel man använder, inklusive receptfria läkemedel och naturläkemedel.
  • Om man har eller har haft allvarliga sjukdomar.

Rätt att förstå

Vid ett möte med med vårdpersonalen är det lätt hänt att man missar information och att det då uppstår missförstånd. Man kan vara spänd och nervös, och personalen kan vara stressad och använda onödigt svåra ord. Men vårdpersonal ska se till att man förstår informationen, till exempel hur läkemedel ska tas, och det viktigaste kan man be att få nedskrivet.

Vid provtagning och undersökningar ska man få reda på när och vart man ska vända sig för att ta del av provsvaren. Man ska också få reda på vart man ska vända sig om man blir sämre. Man har, och vid behov även närstående, rätt att få information om sitt hälsotillstånd och om de undersökningar, vård och behandlingar som finns. Vårdpersonalen ska förklara nyttan och riskerna med undersökningarna och behandlingarna, men också vad som kan hända om man avstår från vården.

All information som man får ska vara anpassad till en själv så att man förstår var som menas och vad vården innebär. Som patient har man rätt till individuellt anpassad information om:

  • Ens hälsotillstånd.
  • De metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
  • Vårdval, det vill säga vilka möjligheter som finns att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. Vårdval kallas även för hälsoval.
  • Vårdgarantin.

Har man svårt att förstå eller tala svenska kan man be att få hjälp av en tolk. Det gäller även för personer med hörselnedsättning, synnedsättning eller med dövblindhet. Vanligtvis kan vårdpersonalen ordna med tolk om man talar om det när man kontaktar en mottagning inför ett besök.

Ibland kan det vara bra att ha en närstående med vid besöket. Om man, till exempel på grund av demens, inte kan ta del av informationen ska vårdpersonalen lämna den till en närstående.

Vårdplan

För att vården ska bli så trygg och säker som möjligt även när man skrivs ut från sjukhus bör man göra en vårdplanering och fastställa en vårdplan. Detta görs tillsammans med vårdpersonalen på sjukhuset innan man skrivs ut. Vårdplanen kan även göras tillsammans med andra aktörer som kommer ha hand om den fortsatta vården eller andra insatser, exempelvis hemtjänst. Om man vill kan en närstående vara med.

I vårdplanen ska det stå:

  • Vad man har behandlat för och vilka personer som ansvarat för ens vård och behandling.
  • Hur man mår vid utskrivningen.
  • Vilka eventuella risker som finns med ens hälsotillstånd.
  • Vilken vård och behandling man ska få framöver.

Fast vårdkontakt

Har man många olika kontakter inom hälso- och sjukvården kan man be om att få en fast vårdkontakt. Det är en person som hjälper till med att bland annat samordna ens vård och förmedla vårdkontakter. Den fasta vårdkontakten utses på den mottagning eller klinik man vårdats på.

Fäll ihop

Undersökningar och behandlingar

Undersökningar och behandlingar

Rutiner och riktlinjer

När man har fått en diagnos finns det oftast rutiner för undersökningar och behandlingar. Ibland finns det nationella riktlinjer från myndigheter som Socialstyrelsen eller Läkemedelsverket. Syftet med riktlinjerna är att man ska kunna få lika vård oavsett var man bor i landet.

Ibland finns det olika undersöknings- och behandlingsalternativ att välja mellan. Då har man rätt att få information om dessa, till exempel hur de går till och vilka biverkningar som finns, samt att välja hur man ska undersökas eller behandlas.

Som patient kan man inte tvinga vårdpersonal att utföra sådant som går emot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vårdpersonal är inte heller skyldig att medverka till så kallade alternativmedicinska behandlingar.

Eget beslut om man ska bli undersökt och behandlad

I regel bestämmer man själv om man vill bli undersökt eller behandlad. Närstående har ingen rätt att bestämma något om den vård man ska få, men om man själv inte kan uttrycka sin vilja kan vårdpersonalen fråga dem om de vet hur man vill ha det.

I stort sett har man full rätt att säga nej till den vård man blir erbjuden. Undantag finns när det gäller psykiatrisk tvångsvård och vissa så kallade allmänfarliga smittsamma sjukdomar, till exempel HIV, som regleras i smittskyddslagen.

Second opinion

Har man en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada och står inför svåra medicinska beslut kan man ha rätt till att få ytterligare en medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion.

Specialistvård utanför det egna landstinget

I första hand ska man erbjudas vård i sitt landsting eller kommun. Behövs mer specialiserad vård kan man få remiss till ett annat landsting. Det kan till exempel handla om en undersökning som behöver utrustning som inte finns där man bor. Då står det egna landstinget i princip för kostnaderna.

Fäll ihop

Regleras med lagar

Regleras med lagar

Vårdens skyldigheter regleras med lagar

Som patient har man fått en mycket starkare ställning i vården jämfört med hur det var för några decennier sedan. Det beror framför allt på att en rad skyldigheter för vårdgivare och vårdpersonal har skrivits in i olika lagar. Dessa skyldigheter kallas i dagligt tal patienträttigheter och gäller bland annat krav på kvalitet, säkerhet och trygghet för patienten. De gäller också bemötande och integritet, att patienten får viktig information och möjlighet att välja samt en hel del annat.

Skyldigheterna för vårdgivare och vårdpersonal finns i hälso- och sjukvårdslagen och i patientsäkerhetslagen. Man kan i regel inte tvinga sig till rättigheterna genom att överklaga till domstol. Hälso- och sjukvårdslagen handlar om hur vården i Sverige ska organiseras och bedrivas. Grundtanken i lagen är att alla människor i Sverige ska få en god och säker vård på lika villkor. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården så långt det är möjligt planeras och genomföras i samråd med patienten.

Barns rätt i vården

Vårdnadshavaren har enligt lag rätt och är skyldig att besluta i frågor som rör barnet. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation, men enligt praxis bör man ta hänsyn till barnet då han eller hon är omkring 12 år. Barnets rätt att bestämma själv hänger ihop med barnets mognad i förhållande till hur svårt beslutet är och vilken betydelse det har för barnets fortsatta hälsa.

Ju äldre barnet blir, desto oftare behöver både barnet och föräldrarna samtycka till den vård som erbjuds. Det är de ansvariga för vården som bedömer när ett barn kan vara med och bestämma i en vårdsituation.

Läs mer: Barns och föräldrars rättigheter i vården

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Broschyren Min guide till säker vård är en guide riktad till patienter, framtagen av Socialstyrelsen. Guiden vänder sig till den som har eller kan få upprepade kontakter med vården. Syftet är att broschyren ska bidra till att öka patientens delaktighet i den egna vården och därmed göra vården säkrare. Min guide till säker vård delas ut av vårdpersonal till patienter som har mer omfattande och upprepade kontakter med vården. Det går också bra att ladda ner guiden från Socialstyrelsens webbplats.

Mer på 1177 Vårdguiden

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-10-20
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Burström, jurist, Västerbottens läns landsting