Yrsel

Yrsel är vanligt men oftast inte farligt

Yrsel kan ha olika betydelser för olika människor. Gemensamt för hur de flesta upplever yrsel är en känsla av ostadighet eller att man förlorar kontrollen över kroppen.

Yrsel är ett mycket vanligt symtom. De flesta gånger är det fråga om tillfälliga och ofarliga besvär. En svimningskänsla kan till exempel bero på att blodtrycket sjunker tillfälligt om man reser sig upp snabbt.

Yrsel som symtom på någon allvarlig sjukdom är mer ovanligt. Då brukar man ha andra symtom samtidigt.

Motsatsen till yrsel är balans

Många av de helt vardagliga saker man gör, till exempel att stå på benen och röra sig framåt samtidigt som man gör saker med armarna och rör huvudet, är egentligen svåra balansakter. Upplevelsen av balans beror på vilken information hjärnan får från kroppens olika sinnen och delar: syn, balansorgan i innerörat, leder muskler, hud, armar, bål, fötter och ben.

Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Oro och ångest kan alltså även störa känslan av fysisk balans. Signalerna från de olika sinnesorganen samordnas i hjärnan. När dessa signaler fungerar upplever man balans. Men när det är något som inte stämmer kan man känna sig yr. Då handlar det oftast om signaler från

• ögat
• balansorganet i innerörat
• känselkroppar och nerver i muskler, hud och leder.

Synen

Synen ger information om den miljö man rör sig i och gör att man kan förbereda sig för hinder och ojämn terräng. Ostadighet uppstår framför allt om synintrycken inte stämmer med vad kroppens signaler berättar om läge och hastighet. Ett exempel på detta är om man sitter stilla och ser en filmning inifrån en bil som snabbt rör sig på en kurvig väg.

Balansorganen finns i inneröronen

Innerörat sitter i balansorganet. Det består av tre båggångar med celler som registrerar lägesförändringar. Om man håller huvudet stilla ger bägge balansorganen lika starka signaler till hjärnan. Om man rör på huvudet, exempelvis vrider sig åt ett håll, ökar signalerna från balansorganet på den sida man rör sig mot. Om ett av balansorganen inte fungerar som det ska kan det ge för starka eller för svaga signaler. Då blir det en obalans och man får karusellyrsel. Ögonen kan då försöka kompensera de felaktiga signalerna från innerörat genom att om och om igen flytta sig i motsatt riktning. Det ser då ut som om ögonen rör sig sakta åt ena hållet och sedan hoppar tillbaka. Detta kallas nystagmus.

Hjärnan har en förmåga att anpassa sig till att balansen förändras mellan de båda balansorganen. Karusellyrseln brukar därför försvinna efter ett tag. Återställandet av balansen går fortare om man tränar på situationer som framkallar yrsel.

Känselkroppar och nerver

Ett annat viktigt område för balansen är de nervsignaler som skickas från nackens leder och muskler när man rör huvudet. Om man har ont i muskler och leder i nacken kan smärtan störa rörelsesignaler till delar av hjärnan. Oftast känner man en gungande ostadighet, men ibland kan man även uppleva en snurrande karusellyrsel.

Även känselkroppar i benens och armarnas muskler, leder och senor ger information till hjärnan om hur man rör sig. Fotsulorna har viktiga funktioner genom att de talar om hur kroppens belastning är fördelad och vart rörelsen är på väg.

Starka känslor påverkar hjärnan

Hjärnans samordning är också mycket känslig för psykisk stress. Starka känslor som till exempel oro och ångest kan göra att man blir mer mottaglig för sinnesintryck och då få en gungande ostadighetskänsla. Eftersom yrsel ofta är väldigt obehaglig kan man bli rädd av att det snurrar. Om orsaken till yrseln är psykisk spänning kan det skapa en ond cirkel med mer yrsel och ångest.

För att hjärnan ska fungera normalt måste den ha syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm eller i blodtrycket, eller proppar i blodkärlen, kan påverka hjärnans funktion med yrsel som ett av flera symtom.

Olika typer av yrsel

Det finns olika typer av yrsel:

• ostadighetsyrsel
• svimningskänsla
• ospecifik yrsel
• karusellyrsel, eller rotatorisk yrsel.

Ostadighetsyrsel ger en känsla av att gå på ett gungande underlag, som på ett fartygsdäck.

Svimningskänsla gör vanligtvis att det svartnar för ögonen och man känner sig ostadig i några sekunder.

Vid så kallad ospecifik yrsel är det svårt att beskriva yrselkänslan.

Karusellyrsel ger en känsla av att rummet snurrar trots att allt står stilla. Det är samma känsla som man får om man snurrar runt snabbt och sedan plötsligt stannar. Då upplever man att rummet fortsätter att rotera några sekunder.

Ostadighetskänsla kan bero på psykisk spänning

Det är vanligt med kortvariga och enstaka attacker av ostadighetskänslor, som går över på några sekunder. Ibland orsakas det av att man har tillfällig obalans i samordningen av sinnesorganen. Har man ökad psykisk spänning kan man få yrsel.

Yrsel kan bero på blodtrycksfall

Det är vanligt att det svartnar för ögonen och känns ostadigt när man reser sig upp. Det är oftast inte tecken på någon sjukdom. Orsaken är att blodtrycket måste ställas om när man reser sig, och hos vissa personer går det ibland för långsamt. Det är vanligare hos långa magra personer och hos ungdomar. Fysisk träning kan ofta minska blodtrycksfallet.

Yrsel utan tydlig orsak

Ibland kan det vara svårt att hitta någon direkt orsak till yrsel- och obalanskänsla. Om läkaren inte hittar något fel i sinnesorganen är det första steget att utesluta andra sjukdomar. Det brukar man kunna göra vid en vanlig läkarundersökning.

Alkohol och droger

Alkohol och andra droger kan orsaka olika grader av ostadighet och yrsel. Alla delar av balanssystemet kan påverkas så att man blir tröttare och reagerar långsammare på nervsignaler från kroppens olika delar, till exempel ögonen och balansorganen. Om man redan har besvär med yrsel brukar det ofta bli värre av alkohol.

Yrsel hos äldre

Hos äldre är det vanligt med yrsel. Liksom övriga kroppen åldras nerver, sinnesorgan och hjärnans förmåga att samordna signaler. Svåra balanskonster är lättast att lära in och utveckla när man är ung. När man blir äldre minskar kroppens och nervsystemets förmåga att hantera komplicerad information när man rör sig. Därför blir ostadighet och yrsel allt vanligare ju äldre man är, framför allt en ostadighetskänsla.

Ofta orsakas ostadighetskänslan av sämre nervfunktioner, ibland i kombination med påverkan från läkemedel och försämrad blodcirkulation. Om man inte är fysiskt aktiv kan symtomen många gånger förvärras ytterligare. Blodtrycksfall hos äldre kan ibland orsakas av att blodkärlen är stelare och inte kan dra ihop sig så snabbt. Medicinering mot högt blodtryck och hjärtsjukdom kan ibland göra att man tillfälligt får för lågt blodtryck när man reser sig upp. Yrsel kan också bero på en sjukdom eller att man behöver få sin medicinering ändrad.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan påverka balansen. Hur man reagerar på läkemedel varierar från person till person och ibland kan man bli yr av någon medicin. Tidigare har läkemedel som påverkar vakenhet och reaktionsförmåga varit märkta med en röd varningstriangel. Eftersom systemet med varningstrianglar kan invagga människor i falsk trygghet till exempel vid bilkörning, har märkningen med varningstrianglar upphört. Flera läkemedel som inte anges påverka reaktionsförmågan kan ändå exempelvis ge yrsel och trötthet. Information om innehåll, dosering och biverkningar finns i bipacksedeln, det informationsblad som oftast följer med läkemedelsförpackningen.

Karusellyrsel

Vid karusellyrsel är det vanligt att man har yrsel och samtidigt blir illamående och i värsta fall kräks. Vid stark karusellyrsel blir det svårt att stå och gå. Karusellyrsel kommer ofta från innerörat och anses bero på att kristaller i balansorganet har lossnat och hamnat fel.

Kristallsjukan, som också kallas godartad lägesyrsel, och vestibularisneuronit är två olika sjukdomar som kan orsaka karusellyrsel. Skillnaden är att yrseln vid kristallsjukan kommer i korta upprepade attacker medan den är mer kontinuerlig och långvarig om man har vestibularisneuronit.

Kristallsjuka - godartad lägesyrsel

Den vanligaste typen av karusellyrsel är kristallsjukan, också kallad godartad lägesyrsel eller. Då känner man sig snurrig när man rör på huvudet, oftast när man vrider huvudet i liggande ställning. Den snurrande känslan brukar försvinna inom en halv minut.

Orsaken till kristallsjukan anses vara att kristaller i balansorganet har lossnat och hamnat fel. Kristallerna sitter på toppen av de så kallade hårcellerna i örat. Ibland kan denna typ av yrsel komma efter att man har fått ett slag mot huvudet.

Vestibularisneuronit

Vestibularisneuronit är en inflammation i balansnerven. Sjukdomen ger en snurrande yrsel under en längre tid, och det är vanligt att man också blir illamående. Hörseln påverkas inte.

Besvären kommer relativt plötsligt och kan vara kraftiga i några dagar. Efter ungefär en månad brukar besvären börja försvinna, men trötthet och ostadighet kan sitta i länge. Ibland kan man ha kvar yrseln i flera år. Det är viktig att röra på sig för att bli frisk så snabbt som möjligt. Ibland kan man behandlas med kortison i början av sjukdomen.

Ménières sjukdom kan störa balansen

Ménière är en sjukdom i innerörat och balansorganet. Vid denna sjukdom är karusellyrsel ett av symtomen. Besvären brukar komma i attacker då man samtidigt kan få en tryckkänsla i ena örat, sämre hörsel och öronsus. Attackerna håller vanligen på i några timmar. Ibland kan man ha lindrigare besvär om inte alla symtom finns med.

Förändringar i hörseln

Akustikusneurinom, så kallad vestibulärt schwannom, är en godartad tumör som utgår från balansnerven men också trycker på hörselnerven. Den brukar växa långsamt. Symtomen är att man gradvis får försämrad hörsel, öronsus, samt en lindrig yrsel med ostadighet.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Vid plötsliga svåra sjukdomar i blodkärlen, exempelvis hjärtinfarkt, eller rytmrubbningar, kan man få yrsel. Om man får blodpropp i ett blodkärl i hjärnan kan man ibland få yrsel som ett av flera symtom. Ofta har man då även förlamningar och känselbortfall.

För att hjärnan ska fungera normalt måste den få syre från blodet. Rubbningar i hjärtats rytm, i blodtrycket och proppar i blodkärlen till hjärnans olika delar kan påverka hjärnans funktion. Då är yrsel ett av flera symtom.

Sjukdomar i nervsystemet som ger yrsel

Sjukdomar i nervsystemet kan ge upphov till ostadighet. Vid så kallad polyneuropati drabbas i första hand de långa nervbanorna till benen. Det är vanligare hos äldre och personer med diabetes samt om man har brist på vitamin B12. Har man denna sjukdom försämras känsel både i huden och i leder, med början i fotsulorna. Exempel på andra sjukdomar i nervsystemet som kan ge yrsel är migrän, MS och tumörer i nervsystemet.

Yrsel samtidigt med annan sjukdom

Svåra sjukdomar påverkar de olika sinnesorganen, nerverna, i kroppen, och hjärnans centrala delar. Då kan man få en yrselkänsla. Exempel på detta är svåra infektioner, blodsjukdomar och tumörsjukdomar med spridning i kroppen.

När ska man söka hjälp?

Yrsel är oftast ofarligt, men får man andra symtom samtidigt med yrseln ska man söka vård snabbt. Man ska ringa 112 på en gång om man har yrsel och samtidigt

• har slagit i huvudet
• har feber och öronvärk, huvudvärk eller stelhet i nacken
• har feber och sämre hörsel
• har bröstsmärtor, onormal hjärtrytm
• har andningsbesvär
• är allmänt svag i kroppen, har förändrad känsel i armar och ben
• har svimmat
• har blivit förlamad i ena sidan av kroppen eller att ansiktet domnar, eller har fått talsvårigheter
• är mycket illamående och kräks
• har svårt att klara sig själv och löper risk att falla och skada sig.

Ibland är det inte lika bråttom men ändå viktigt att träffa en läkare. Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta vårdcentralen om man har

• fått yrselbesvär
• yrsel sen tidigare men som ändrat karaktär
• yrsel och hörselpåverkan.

Hitta orsaken till yrsel

Ofta kan läkaren komma fram till vad som orsakar yrseln efter att man berättat sin sjukhistoria och fått en kroppsundersökning utförd. Sjukhistorien, det som man kan berätta för läkaren om sina besvär, är mycket viktig för att läkaren ska kunna avgöra vad yrseln beror på. Det är bra att försöka beskriva sina besvär utan att använda ordet yrsel och istället tala om hur det känns i kroppen.

Andra frågor som är viktiga att få svar på för att förstå yrselbesvären är till exempel: När och hur började besvären? Dyker besvären upp i några särskilda situationer? Hur länge håller de på? Går det att känna innan att besvären är på väg? Påverkar kroppsställning eller kroppsrörelser yrseln? Har man öronsus eller hörselnedsättning?

Svaghet i armar eller ben, känselbortfall, huvudvärk eller illamående är symtom som också kan tyda på mer allvarlig yrsel.

Mediciner och sjukdomar kan påverka yrsel

Om man använder mediciner är det viktigt att berätta vilka man tar, även receptfria. Använder man alkohol eller droger kan det vara svårt att berätta om sina vanor när man söker vård, men för läkaren är det viktig kunskap för att kunna utreda problemen med yrseln.

Andra sjukdomar som man har kan också spela roll. Om man känner oro, ångest eller nedstämdhet är det viktigt att också berätta om det.

En vanlig kroppsundersökning

Man får sedan göra en kroppsundersökning. Först brukar läkaren lyssna på hjärta och lungor samt kontrollera blodtrycket, oftast när man ligger eller sitter och ibland även stående. Därefter kontrollerar läkaren reflexer i armar och ben samt hur samordningen av rörelser i armar och ben fungerar.

Kontroll av balanssinnet

För att kontrollera balanssinnet finns flera olika test. Läkaren undersöker ögonrörelser i olika riktningar. För att se små ofrivilliga ögonrörelser kan läkaren använda en särskild form av förstoringsglas, så kallade Frenzels glasögon.

Ett vanligt test är att se om man blir yr när man vrider snabbt på huvudet samtidigt som man lutar huvudet på olika sätt. Läkaren noterar eventuella symtom och kontrollerar om man får ofrivilliga snabba ögonrörelser, så kallad nystagmus. Hörselnerven och mellanörats funktion kan testas med hjälp av en stämgaffel. Om läkaren misstänker att hörseln är påverkad görs även ett hörselprov, ett audiogram.

Om man har svårare karusellyrsel kan man behöva undersökas av en öron-näsa-halsspecialist. Det är vanligt med ett så kallat kaloriskt prov. Då undersöker läkaren om man får reflexer mellan balansorganet och ögonen genom att spola vatten med olika termperaturer i hörselgången.

Har man efter de vanliga undersökningarna inte hittat orsak och behandling till sin yrsel, finns det specialavdelningar där läkare gör utredningar av balansstörningar. Då får man göra flera tester för att komma fram till en diagnos och rätt behandling.

Undersökningar av hjärta och hjärna

Om läkaren misstänker att man har någon sjukdom i hjärnan får man göra en datortomografi eller en magnetkameraundersökning av huvudet.

Om man har svimningskänsla, bröstsmärtor eller oregelbunden hjärtrytm kan det bero på blodcirkulationen. Då brukar man få göra ett så kallat EKG. Det är en metod för att mäta hjärtats elektriska aktivitet.

Andra vanliga undersökningar vid rytmrubbningar i hjärtat eller andra hjärtbesvär är arbets-EKG och bandspelar-EKG. Vid arbets-EKG registreras hjärtfunktionen samtidigt som man får cykla tills man blir ansträngd. Vid bandspelar-EKG har man en liten dosa som registrerar hjärtrytmen under ett dygn.

Hur behandlas yrsel?

Behandlingen av yrsel beror på vad som orsakat besvären. Om besvären exempelvis beror på ett läkemedel får man tillsammans med läkaren överväga att byta ut det. Om orsaken är besvär från nackmusklerna kan träning och behandling hos en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor hjälpa.

Vid alla typer av yrsel kan fysisk träning och olika former av balansövningar ofta göra att man blir bättre. En sjukgymnast kan visa hur träningen ska göras. Ofta tar det tid innan man blir bättre och det kan kännas motigt. Då är det viktigt att man får uppmuntran och stöd.

Egen träning för att komma i balans

Många gånger minskar besvären när man får veta att det inte är något farligt. Måttlig fysisk träning och enkla balansövningar brukar minska besvären. Råd om träning kan man få av en allmänläkare eller en sjukgymnast. Det är bra att också göra rörelser som kan sätta igång yrseln. Om man utlöser yrseln får hjärnan en chans att ställa om balansen, och då går besvären snabbare över.

Promenader, gärna i ojämn terräng som till exempel i skogen, är bra för att träna balansen. Avslappningsövningar kan också hjälpa. Det finns bra band och cd-skivor att köpa som lär ut avslappningsövningar.

Det är också viktigt att vara försiktig med alkohol. Det kan låta självklart, men om man har fått besvär med yrsel kan det vara mycket viktigt att man har en bra livsstil för att minska risken att få besvär.
Om man har besvär med svimningskänsla på grund av blodtrycksfall får man ta det försiktigt när man ska resa sig. Fysisk träning är bra mot blodtrycksfall.

Enkla balansövningar man kan göra själv

Det finns också enkla övningar som man kan göra för att minska yrseln.

Man sitter på en säng eller en stol. Först vrider man huvudet fram och tillbaka i lagom långsam takt, som man känner att man klarar av. Sedan tittar man på en punkt långt ut åt vänster och höger. Man upprepar övningen tre till fyra gånger. Sedan fortsätter man med att vrida huvudet uppåt och neråt, och tittar på en punkt långt upp och lågt ner. Därefter fäster man blicken på en punkt rakt fram, och rör huvudet fram och tillbaka åt sidorna, men håller kvar blicken. På samma sätt, fortfarande med blicken kvar rör man huvudet upp och ner.

Man kan även göra om alla rörelserna stående. Om det känns ostadigt kan man hålla i sig i ett bord eller en stolsrygg.

Behandling av karusellyrsel

Kristallsjukan, som också kallas godartad lägesyrsel, blir bättre av sig själv även utan behandling. Det är bra om man utsätter sig för huvudrörelser som utlöser yrseln, då går den fortare över. Det finns också en särskild form av behandling som man kan få av vissa öronläkare, särskilt utbildade sjukgymnaster och allmänläkare. Vid behandlingen får man göra en serie huvudvridningar och kroppsrörelser, som flyttar de lösa kristallerna i båggångarna till ett ställe där de inte ger besvär.

Behandling av vestibularisneuronit

Om man får så kallad vestibularisneuronit och kräks mycket behöver man ofta bli inlagd på sjukhus för att få näring, så kallat dropp. Det får man genom en venkateter, det vill säga en liten tunn plastslang som sticks in i armen. När man mår lite bättre är det viktigt att snabbt komma upp och börja röra på sig, då går besvären snabbare över. Balansträning har bra effekt på vestibularisneuronit.

Behandling av yrsel som orsakas av andra sjukdomar

Vid Ménières sjukdom ökas mängden vätska i innerörat, och det leder till ett ökat tryck i gångarna och hörseln påverkas. Vad som orsakar detta är okänt. Behandlingen består i första hand av vätskedrivande läkemedel och att man minskar på salt och vätska. Har man svårare besvär kan man få en form av lokal tryckbehandling i örat. Om man har mycket svåra besvär kan man ibland få sprutor genom trumhinnan. Det hämmar aktiviteten i balansorganet.

Om orsaken till yrsel beror på andra sjukdomar i kroppen, till exempel hjärta, blodkärl, nervsystem eller allvarliga infektioner, får man behandling mot de sjukdomarna. När den eller de åkommorna är under kontroll brukar yrseln minska.

Har man depression och panikångest finns det behandling med läkemedel och samtalsbehandling. Fysisk träning är också mycket viktig för att minska besvären, även om orsakerna är psykiska. Det räcker med låg till måttlig konditionsträning för att man ska minska sin nedstämdhet och ångest.