Stroke

Skriv ut (ca 9 sidor)

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att du plötsligt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn. Det kan vara livshotande och därför krävs omedelbar vård på sjukhus.

Skriv ut

De flesta som får en stroke är över 65 år, men även yngre kan få det. Risken för stroke ökar om du till exempel har högt blodtryck, förmaksflimmer, höga blodfetterdiabetes eller om du röker. Stroke kallas ibland också slaganfall.

Om det förekommer stroke i släkten, hos biologiska föräldrar eller syskon, har du själv en ökad risk för att få en stroke. En del av riskökningen beror på att till exempel högt blodtryck och höga blodfetter kan vara ärftligt.

Det är vanligt att ha kvar besvär efter en stroke, men det varierar från person till person. Med hjälp av vård och rehabilitering kan många bli bättre eller hitta nya sätt att göra saker på. 

Symtom

Symtom

Vid en stroke slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men det är vanligt att

  • få domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan
  • få svårt att tala och förstå
  • bli förvirrad
  • få synstörningar på ena ögat eller båda ögonen
  • bli yr och få svindel
  • få försämrad balans och få svårt att gå
  • få kraftig huvudvärk utan tydlig orsak.

TIA – en varningssignal

TIA, transitorisk ischemisk attack, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att du får symtom som liknar dem du får vid stroke, men som försvinner helt inom ett dygn. Ofta varar symtomen vid TIA endast några minuter.

TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada uppstå. Men om du får en TIA finns det en risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmsta dygnen. Du bör därför söka vård omgående även om besvären gått över.

Blödning i blodkärl på hjärnans yta

Om du får svår och plötslig huvudvärk kan det bero på en blödning i blodkärl på hjärnans yta, under den innersta hjärnhinnana. Det brukar kallas subaraknoidalblödning. Ofta mår du också illa och kräks. Du kan förlora medvetandet om du får en stor blödning.

Blödningen beror oftast på att ett pulsåderbråck har brustit i hjärnan. Ett pulsåderbråck är en utvidgning på en pulsåder, som för det mesta beror på att blodkärlets vägg är försvagad.

Blodpropp eller blödning inne i hjärnan

Symtomen vid en blodpropp i hjärnan och en blödning inne i hjärnan är ofta likadana. Vid en större blödning i hjärnan tillkommer ofta huvudvärk, illamående och kräkningar. Du kan ibland ha svårt att hålla dig vaken eller till och med förlora medvetandet.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke.

Sök vård så fort som möjligt, även om symtomen har gått över. Kör aldrig bil själv till sjukhuset om du har symtom som tyder på en stroke.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 

AKUT-testet

AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke. Bokstäverna i ordet AKUT står för det här:

  • A - Ansikte - vilket syftar på att du ska be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska du ringa nödnumret 112.
  • K - Kroppsdel - som syftar på att du ska be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska du ringa 112.
  • U - Uttal - syftar på att du ska be personen säga en enkel mening, till exempel ”Solen skiner idag”. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska du ringa 112.
  • T - Tid - anger att ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.
Fäll ihop

Hur kan jag minska risken att få en stroke?

Hur kan jag minska risken att få en stroke?

Du kan göra mycket själv för att minska risken för en stroke. Det är särskilt viktigt att tänka på om du har en ärftlighet, som till exempel att många i släkten haft högt blodtryck eller fått stroke.

Risken för stroke minskar betydligt om du slutar röka.

Är du över 50 år kan det vara bra att kontrollera blodtrycket för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas.

Det är bra att om du motionerar regelbundet, äter nyttigt och varierat och går ner i vikt om du är överviktig. Du bör undvika att sitta still för mycket.

Om du själv märker att du har oregelbunden hjärtrytm bör du söka läkare.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du har symtom på stroke och kommer in till sjukhuset undersöks om du har fått en blodpropp eller en blödning, exakt var skadan sitter och vilka funktioner som är påverkade.

Läkaren undersöker också om det kan handla om en annan sjukdom som ger liknande symtom som till exempel epilepsi, hjärnhinneinflammation eller migrän. Sedan bedömer läkaren om det är möjligt att påbörja en behandling med blodproppslösande medicin på en gång.

Du får genomgå olika undersökningar

På sjukhuset gör läkaren en kartläggning av tidigare sjukdomar och du själv och ofta en närstående blir intervjuade om det som har hänt. Läkaren brukar även göra en kroppsundersökning då särskilt hjärtat, blodtrycket och nervsystemet undersöks.

Du brukar få lämna blodprov för att kontrollera blodvärdet, blodplättar, blodsocker och blodfetter.

Dessutom kan du få genomgå följande vanliga undersökningar:

  • EKG för att kontrollera om det kan vara en rubbning av hjärtrytmen, hjärtinfarkt eller någon blodsjukdom som kan ligga bakom.

  • Datortomografi av hjärnan för att se om orsaken är en blodpropp eller en blödning.

  • Ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Ibland kan det behövas fler undersökningar, till exempel ultraljudsundersökning av hjärtat, kranskärlsröntgen, ryggvätskeprov eller särskilda blodprover.

Undersökning vid misstänkt hjärnblödning

Om läkaren misstänker att det finns en blödning på hjärnans yta behöver du så fort som möjligt genomgå en undersökning med datortomografi. Då kan läkaren oftast se blödningen, men inte alltid. Om det inte syns någon blödning, men läkaren ändå misstänker en hjärnblödning, undersöks ryggvätskan genom att du får lämna ett ryggvätskeprov.

Om man har hjärnblödning brukar man bli utredd vidare på en neurokirurgisk klinik.

Undersökning av olika funktioner

De första undersökningarna görs för att utreda orsaken till en stroke och för att kunna påbörja behandling. Därefter undersöks hur skadan påverkar olika kroppsliga funktioner. Då testas till exempel hur du går samt balans, förmåga att svälja och prata. Din intellektuella förmåga kan också behöva testas ibland.

Undersökningarna görs av personal från stroketeamet, till exempel arbetsterapeut, sjuksköterska, sjukgymnast och logoped. Personalen testar vilka förmågor du har och om några funktioner har blivit skadade.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling du får beror på vad som är orsaken till att du har fått en stroke. Om utredningen visar att orsaken är en blodpropp får du medicin som förebygger nya blodproppar. Har du besvär som ger ökad risk för att få en blodpropp, till exempel förmaksflimmer, får du också läkemedel som förebygger det.

För att begränsa skadorna i hjärnan behöver närings- och syretillförseln vara så bra som möjligt. Därför kontrollerar läkaren blodtrycket, hjärnfunktionerna, andningen och eventuell diabetes noggrant. Du får behandling om det behövs.

Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt när du får symtom på en stroke eftersom du behöver få blodproppslösande medicin direkt i blodet med ett dropp. Det är en behandling som du måste få inom fyra till fem timmar efter att de första symtomen började. Behandlingen med propplösande medicin kan öka risken för hjärnblödning. Riskerna med behandlingen brukar vara för stora om du till exempel har haft en hjärnblödning tidigare, om du har mycket lindriga symtom eller om skadan är mycket svår.

Ibland, vid en allvarligare blodpropp, kan den avlägsnas med hjälp av en slang som förs in i pulsådern i ljumsken och når hjärnan. Den behandlingen måste ske inom de närmaste timmarna efter att du har blivit sjuk.

Behandling vid blödning i hjärnan

En blödning under den innersta hjärnhinnan beror ofta på ett litet pulsåderbråck på hjärnans yta. Läkaren kan då genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning.

Ibland, men det är ovanligt, kan du behöva opereras även om blödningen har skett inne i hjärnvävnaden. Men det gäller bara om du snabbt försämras och blödningen ligger ytligt.

Operation av förträngning på halspulsådern

Om du har en kraftigare förträngning på halspulsådern brukar du opereras. Då tas förträngningen bort och det förhindrar att det bildas nya blodproppar. En sådan operation behöver du oftast få genomgå inom två veckor efter blodproppen.

Operationen tar ungefär en halvtimme och du är antingen sövd eller får lokalbedövning. Genom huden på halsen öppnar kirurgen halspulsådern och rensar ut förträngningen från kärlet. Det är vanligt att du får bli kvar på sjukhuset några dagar efter operationen.

Läkemedel kan minska risken för ny stroke

Du får ofta behandling med läkemedel för att du inte ska få en ny stroke. Det är till exempel     

  • läkemedel mot högt blodtryck
  • blodförtunnande läkemedel 
  • läkemedel mot höga blodfetter
  • Långsiktig uppföljning efter en stroke

    Efter att du har haft en stroke får du gå på regelbundna återbesök hos en läkare, oftast på en vårdcentral. Samtidigt får du vanligtvis rehabilitering hos en sjukgymnast, arbetsterapeut och ibland logoped.

    Vid återbesöken hos läkaren kontrolleras bland annat om du har haft nya symtom eller om du har fått några komplikationer.

    Annat som läkaren kontrollerar är till exempel

    • blodtrycket
    • hur medicinerna fungerar och om du har några biverkningar
    • om några nya riskfaktorer har tillkommit, till exempel diabetes
    • hur du klarar dina dagliga sysslor, som att äta, klä dig, tvätta dig och förflytta dig 

    Det är också vanligt att läkaren vill få veta hur träningen går. Hen brukar också fråga om samverkan mellan vård och rehabilitering inom kommun och landsting fungerar bra eller om det är något som behöver åtgärdas.

    Läkaren vill också få en bild av hur vardagen fungerar praktiskt och att du får den information om sjukdomen du behöver. Du får också berätta om hur relationen med närstående fungerar. Om du samtycker får de vara med vid läkarbesöken. Dina närstående har rätt att få den information de behöver av vårdpersonalen för att kunna hjälpa och förstå. Om du har minderåriga barn har de också rätt att få information och stöd.

    Fäll ihop

    Vad beror stroke på?

    Vad beror stroke på?

    Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt.

    En blodpropp kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.

    En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.

    En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer. Andra orsaker till att en blodpropp ger sig iväg från hjärtat kan vara till exempel en hjärtinfarkt eller en inopererad klaffprotes i hjärtat. Om du har fått en hjärtinfarkt ökar risken för att blodet levrar sig och bildar nya proppar i hjärtat som sedan fortsätter till hjärnan. 

    Fäll ihop

    Vad händer i kroppen vid stroke?

    Vad händer i kroppen vid stroke?

    Här är några vanliga skador som du kan få vid stroke:

    Skador i höger hjärnhalva

    En skada i höger hjärnhalva orsakar ofta en förlamning eller nedsättning av känseln i den vänstra kroppshalvan. Det beror på att den högra hjärnhalvan kontrollerar rörelser i vänstra kroppshalvan. Det är också den högra hjärnhalvan som styr förmågan att analysera och att bedöma avstånd, storlek och hastighet.

    Du kan också få problem med sinnesintrycken och att orientera dig i rummet. Det kan leda till att du till exempel får svårt att plocka upp föremål, knäppa knappar eller knyta skorna. Det kan bli problem att kommunicera på grund av att du får svårt att tolka känslor och attityder i tonfall och mimik. Det är också vanligt med personlighetsförändringar. Till exempel kan ditt humör förändras, och ditt tempo.

    Neglekt

    Det är vanligt att du får något som kallas neglekt om du får en stroke. Det innebär att du har svårt att uppfatta saker som befinner sig vid ena sidan av kroppen. Du kan också ha svårt att uppfatta den egna kroppshalvan eller ena delen av synfältet. Neglekt kan till exempel göra att du bara äter maten på ena sidan av tallriken eller bara rakar halva ansiktet. Ordet neglekt kommer från engelskans neglect, som betyder negligera, strunta i.

    Oftast är det information från vänster sida du inte uppfattar eftersom det är vanligast med neglekt vid skador i höger hjärnhalva.

    Skador i vänster hjärnhalva

    Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att du till exempel får svårt att tala, förstå talat språk, läsa, skriva eller räkna. Liksom vid skada på den andra hjärnhalvan kan du bli förlamad och få försämrad känsel i den motsatta kroppshalvan.

    Afasi – språksvårigheter

    Du kan få svårt att prata och uttrycka dig när du har fått en stroke. Det kallas afasi. Vilka språkliga svårigheter du får, och hur stora de är, beror på vilken del av hjärnan som är skadad.

    Ofta förbättras tal- och språksvårigheterna redan efter några dagar eller veckor efter en stroke, men det är vanligt att du har fortsatt problem med språket under en lång tid.

    Skada i lillhjärnan

    Om du får en propp eller blödning i lillhjärnan kan du få symtom som yrsel, svårigheter med att samordna rörelser, balansproblem eller ofrivilliga ögonrörelser.

    Skada i hjärnstammen

    Skador i hjärnstammen kan påverka medvetandet. Man kan även bli förlamad i ena kroppshalvan, ansiktet eller få sämre känsel. Andra besvär kan vara att det blir svårt att svälja på grund av förlamning i svalget eller svårt att prata på grund av förlamning i tungan.

    Fäll ihop

    Komplikationer

    Komplikationer

    Förutom de direkta följderna av hjärnskadan, som förlamningar och talsvårigheter, kan du även få andra komplikationer efter en stroke på kortare eller längre sikt. Det kan till exempel vara

    • hjärnödem, svullnad i och omkring hjärnskadan
    • blodproppar i benen eller lungorna
    • lunginflammation
    • epileptiska anfall
    • depression och svårigheter att kontrollera sina känslor
    • skador som kan uppstå om du faller, till exempel frakturer
    • besvär med urinvägarna
    • trycksår om du har blivit sängliggande
    • förstoppning
    • smärta från leder och andra kroppsdelar.

    Om speciellt känsliga delar, eller stora delar, av hjärnan skadas kan stroke leda till att du får demens. Det gäller särskilt om du har haft stroke flera gånger.

    Hjärnödem

    Hjärnödem innebär att vätska har samlats i hjärnan så att hjärnan sväller. Trycket kan då öka inne i skallen och blodcirkulationen till hjärnan kan minska. Hjärnödem är allvarligt och det finns ingen medicin som effektivt kan förhindra att du får hjärnödem vid stroke, men ibland kan du bli opererad. Störst risk för att få hjärnödem är två till fyra dagar efter en stroke.

    Blodpropp i benen

    Stroke och andra sjukdomar som leder till att du ligger stilla länge ökar risken för att du ska få blodproppar i benen. En propp i benet kan lossna och ge sig iväg till lungorna, vilket är livshotande. Risken kan minskas genom att du tidigt tränar på att gå och stå och undviker att ligga till sängs. Blodförtunnande medicin används främst om du har så allvarlig stroke att du inte kan gå eller stå på grund av förlamning i benet.

    Lunginflammation

    Lunginflammation kan bero på att du har svalt fel och fått ner mat och dryck i luftrören, eller att du inte kan hosta som vanligt. Du får behandling med antibiotika och febernedsättande läkemedel, eftersom feber kan förvärra hjärnskadan du får vid en stroke. En sjukgymnast kan hjälpa till med andningsgymnastik.

    Epileptiska anfall

    En del kan få epileptiska anfall i samband med en stroke, men risken för att du ska få bestående epilepsi är liten. Epileptiska anfall kan ibland komma lång tid efter att du har haft en stroke, ibland efter flera år.

    Depression

    En del blir deprimerade efter en stroke. Behandling med läkemedel och psykologiskt stöd från vårdpersonal och närstående kan då hjälpa.

    Det är vanligt att du får en ökad psykisk känslighet efter en stroke. Du har då svårt att kontrollera dina känslor och gråter lätt. Läkemedel mot depression kan hjälpa.

    Fäll ihop
    Skriv ut (ca 9 sidor)
    Senast uppdaterad:
    2016-06-30
    Redaktör:

    Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

    Granskare:

    Bo Norrving, läkare, professor i nervsystemets sjukdomar, Lunds universitet