Psoriasis

Skriv ut (ca 10 sidor)

Psoriasis är en hudsjukdom som ger röda fläckar, som fjällar och ibland kliar. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. Sjukdomen går i skov. Det innebär perioder med små eller inga utslag varvat med perioder när sjukdomen blossar upp och ger mer besvär. Utslagen kan försvinna under långa perioder med hjälp av olika behandlingar.

Skriv ut

  • Hud

    Huden består av flera olika lager.

    Mer information
    Huden

    Huden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
    Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kalas hornlager och består av döda och förhornade celler. det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.

    I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.

    Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande.

Risken att få psoriasis ökar om någon i ens biologiska familj har sjukdomen. Även om psoriasis är ärftlig krävs ofta att något utlöser den, till exempel infektioner, läkemedel eller psykisk stress. Psoriasis smittar inte.

Hur stora besvär sjukdomen ger skiljer sig från person till person. De flesta får en lindrig form av psoriasis och har inte så mycket besvär. Risken för att få något svårare besvär ökar om sjukdomen bryter ut i ungdomen eller om någon annan i familjen har den.

Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär perioder med små eller inga besvär och perioder när sjukdomen blossar upp och hudutslagen blir större.

En del personer som har psoriasis kan även få värk i lederna, så kallad psoriasisartrit.

Olika former av psoriasis

Det finns flera olika former av psoriasis

  • plack-psoriasis
  • guttat psoriasis
  • invers psoriasis
  • nagelpsoriasis.

Symtom

Symtom

Psoriasis ger ofta röda, fjällande fläckar på olika delar av kroppen. De kan klia till en början men klådan kan gå över. Utslagen sitter oftast på armbågarna, knäna, underbenen, i hårbotten och på nedre delen av ryggen. Andra tecken kan vara att du blir röd i hudveck som ljumskar och armhålor eller får små gropar i naglarna.

Plack-psoriasis

Den vanligaste formen av psoriasis visar sig som runda, några centimeter stora fjällande utslag, så kallade plack. Den kallas därför plack-psoriasis. Hudbesvären kan sitta var som helst på hela kroppen, men oftast på armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen och hårbotten. Plack-psoriasis sitter oftast symmetriskt, på båda sidor av kroppen, till exempel på samma ställe på både höger och vänster armbåge. Det är vanligt att utslagen sätter sig i ärr eller sår. Nya utslag kan klia särskilt mycket.

Guttat psoriasis

Guttat psoriasis är vanligast under puberteten. Den visar sig ofta som prickar stora som droppar på huden. Denna form bryter ofta ut i samband med halsfluss och det är vanligt att få utslag över stora delar av kroppen. Efter några månader kan besvären försvinna, men ibland kan guttat psoriasis övergå i plack-psoriasis.

Invers psoriasis

Invers psoriasis ger rodnande utslag med en glansig yta i hudvecken. Vanliga ställen är i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten. På grund av utslagens placering fjällar invers psoriasis mindre än andra former av psoriasis.

Nagelpsoriasis

Typiskt för nagelpsoriasis är att få runda gropar i naglarnas ovansidor och att yttersta delen av naglarna ibland lossnar.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner kan du ta kontakt med en vårdcentral för att få reda på vad de beror på och vilken hjälp du kan få.

Oftast kan du få hjälp på vårdcentralen, men om du har svåra besvär bör du få remiss till en hudläkare för att få rätt behandling.

Om du har psoriasis och får värk i en eller flera leder bör du kontakta din läkare.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har besvär av din psoriasis behöver du ofta regelbunden behandling, till exempel

  • bad och mjukgörande kräm
  • receptbelagda krämer och salvor som innehåller kortison med eller utan D-vitaminliknande ämnen
  • ljusbehandling
  • läkemedel i form av tabletter, kapslar eller sprutor
  • biologiska läkemedel
  • så kallad Buckybehandling, som även kallas mjukröntgen
  • rehabilitering utomlands.

Ofta får man prova en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. Det är vanligt att få börja med krämer eller salvor. Ljusbehandling används om kräm eller salva inte är tillräckligt effektivt. Läkemedel i form av tabletter eller sprutor påverkar hela kroppen och är effektivare, men de kan ge mer biverkningar. Biologiska läkemedel används om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de av någon orsak inte är lämpliga.

Om du behandlas med en och samma metod under lång tid kan det finnas risk för biverkningar. Därför kan det vara bra att variera mellan olika behandlingar.

Även om psoriasis inte går att bota brukar behandling göra att besvären minskar eller försvinner under långa perioder.

Behandling med bad och mjukgörande kräm

Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller i badkar under 20 till 30 minuter. Det kan du göra när du känner behov av det. Då lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också huden lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.

Du kan få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Du kan använda kräm och salva som innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid.

Har du psoriasis på fötterna kan regelbundna fotbad vara bra i kombination med en kräm eller salva.

Om du har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja med kräm regelbundet.

Behandling med receptbelagda krämer och salvor

Om du har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill du kanske ha en mer effektiv behandling. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen kortison eller D-vitaminliknande ämnen.

Krämer eller salvor med starkt kortison verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn om du använder läkemedlen under flera år. Svaga kortisonläkemedel gör vanligtvis ingen nytta vid psoriasis.

D-vitaminliknande ämnen verkar inte lika snabbt som kortison. Men de har få biverkningar och gör inte huden tunnare när de används under en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison gör.

Det är vanligt att använda antingen kortison eller en kombination av D-vitaminliknande ämnen och kortison i samma tub. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitaminliknande ämnen.

För att lindra besvären behöver du behandla regelbundet under flera veckor. Att bada några gånger i veckan och smörja in sig varje dag brukar fungera bra utan att påverka vardagslivet alltför mycket.

Ljusbehandling

Ett komplement till bad, krämer och salvor är ljusbehandling som dämpar inflammationen. Behandlingen görs i ljuskabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Behandlingen inleds med cirka 20 till 30 sekunder i ljuskabinen och vid seriens slut omkring fyra minuter. Helst bör du fjälla av huden med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare. Ljus i kombination med receptbelagda krämer eller salvor skyndar på läkningen och då behövs färre ljusbehandlingar.

Eftersom långa behandlingstider med UVB-ljus kan öka risken för hudcancer får du inte fler än två behandlingsserier per år och inte fler än 20-30 serier sammanlagt. Särskild försiktighet gäller för behandling av barn.

Ljusbehandling är inte lämplig vid en sällsynt form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis. Det innebär att sjukdomen försämras av solljus och ljusbehandling.

Du kan få ljusbehandling på alla hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar.

Läkemedel i form av tabletter, kapslar eller sprutor

Om du inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan du få pröva att ta tabletter, kapslar eller sprutor. Behandlingen är ofta enklare och effektivare, men risken för biverkningar är oftast större. Du kan behöva gå på regelbundna kontroller av till exempel dina levervärden under behandlingen.

De verksamma ämnen som används är

  • metotrexat
  • acitretin
  • ciklosporin
  • apremilast.

Metotrexat

Metotrexat har använts mot psoriasis i många år och är det vanligaste läkemedlet. Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Det finns som tabletter, till exempel Metotab, och sprutor, till exempel Metoject.

Du tar läkemedlet i låg dos. En vanlig dos är två till sex tabletter i veckan. Sprutorna får du en gång i veckan. En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov kan eventuell leverpåverkan upptäckas i ett tidigt och ofarligt skede och doseringen ändras.

Metotrexat kan skada ett foster. Därför bör du använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst sex månader efter att behandlingen avslutats. Det gäller både kvinnor och män. Amning ska undvikas under behandlingen.

Acitretin

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart. Därmed minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar i läkemedlet Neotigason.

Om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter kan öka en aning och behöver kontrolleras under behandlingstiden.

Acitretin kan skada ett foster. Därför bör du använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst två år efter att behandlingen avslutats.

Ciklosporin

Ciklosporin dämpar immunförsvaret. På så sätt motverkas att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Läkemedlet används oftast under en kortare tid när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt. Du tar det då i perioder på tre till sex månader. Ciklosporin finns som kapslar, till exempel Sandimmun Neoral.

Ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling. Det används sällan under längre tid eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar. Du kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika dessa biverkningar behöver blodtrycket och njurarnas funktion kontrolleras regelbundet.

Du bör undvika ciklosporin om du är gravid. Men du kan ändå få det om det är viktigt att få immundämpande behandling. Du bör alltid rådgöra med din läkare inför en planerad graviditet.

Apremilast

Apremilast hjälper till att minska inflammation och är en nyare tablettbehandling mot psoriasis. Du kan få apremilast om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat.

Apremilast är det verksamma ämnet i Otezla.

Du ska inte använda apremilast om du är gravid eller ammar.

Biologiska läkemedel

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett annat protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet. Då minskar inflammationen som är förknippad med sjukdomen.

Biologiska läkemedel används om andra läkemedel inte har tillräckligt effekt eller om de av någon orsak inte är lämpliga. Du får läkemedlen som sprutor. Behandling med biologiska läkemedel kombineras ibland med andra läkemedel, framför allt metotrexat.

Du ska inte använda biologiska läkemedel om du är gravid eller ammar.

Biologiska läkemedel som är godkända för behandling av psoriasis är Remicade, Enbrel, Humira, Stelara och Cosentyx.

Buckybehandling

Om du har psoriasis i hårbotten kan du få mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Du blir då behandlad med en svag röntgenstrålning. Det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas om du har svårbehandlad psoriasis på små hudytor på andra delar av kroppen, till exempel på öronen eller i underlivet. Du får behandling på en hudklinik en gång i veckan i en period på sex veckor. För att undvika biverkningar får du sällan behandling i mer än totalt åtta perioder.

Rehabilitering i varmt klimat

Vanligt solljus har, särskilt i kombination med bad i saltvatten, oftast en läkande verkan på psoriasis. Det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Rehabilitering i varmt klimat innebär att du vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och angrepp av bakterier och virus. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.

Det yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar sex till sju veckor.

De övriga hudlagren kallas läderhuden och underhuden.

Huden blir inflammerad

Vid psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan flagar av i stora sjok. Dessutom finns det en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden rodnar och blir varm.

Varför uppkommer psoriasis?

Både arv och miljö har betydelse för om en person får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken för att få sjukdomen ökar om någon i ens biologiska familj har psoriasis. Några miljöfaktorer som kan utlösa och försämra besvären är

  • infektioner, exempelvis halsfluss
  • psykisk stress, till exempel i samband med en skilsmässa, vid förlust av en nära anhörig eller om du blir av med arbetet
  • vissa läkemedel, till exempel litium och vissa blodtrycksmediciner
  • alkohol
  • rökning.

För de flesta bryter sjukdomen ut i 20-årsåldern eller i 40-50-årsåldern, men den kan bryta ut i alla åldrar.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

En läkare kan ofta avgöra om du har psoriasis genom en enkel undersökning. Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de ställen som är typiska för psoriasis. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Om du har psoriasis är ytan där fjällen suttit ljust rödaktig. Ibland syns också små punktformiga blödningar.

Hos läkaren får du berätta om när och var besvären visar sig och om psoriasis finns i släkten.

Ofta kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behövs ett prov tas från huden för att läkaren ska vara säker.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

Fäll ihop

Psoriasisartrit – ledbesvär vid psoriasis

Psoriasisartrit – ledbesvär vid psoriasis

Psoriasisartrit är en ledsjukdom som kan uppkomma om du har psoriasis. Psoriasisartrit bryter vanligen ut i 30-55-årsåldern och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Även psoriasisartrit kommer i skov. Det är bara en del av alla som har psoriasis som får ledbesvär. Det är vanligare att få ledbesvär vid nagelpsoriasis.

Det som anses vara typiskt för psoriasisartrit är att besvären ofta sitter i ett enstaka finger eller en enstaka led. Det kan till exempel vara ett finger eller en tå som kan bli röd och svullen och göra ont. Även en knä-, fot- eller handled kan bli påverkad. Ibland sätter sig psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet. Om besvären sätter sig i flera leder brukar det inte vara i samma leder på båda kroppshalvorna.

Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammationer vid psoriasisartrit.

Vanligen ger psoriasisartrit endast lätta besvär. Enstaka personer kan dock få en svårare form av sjukdomen i flera leder samtidigt, vilket kan ge funktionsnedsättningar.

Fäll ihop

Din livsstil påverkar – psoriasis och samsjuklighet

Din livsstil påverkar – psoriasis och samsjuklighet

Alla mår bra av hälsosamma levnadsvanor med näringsriktig kost och fysisk aktivitet. Även om det vetenskapliga underlaget är begränsat, verkar personer som har psoriasis vara extra känsliga för ohälsosamma levnadsvanor.

Vissa så kallade livsstilssjukdomar är vanligare hos personer med måttlig till svår psoriasis, exempelvis diabetes typ 2, högt blodtryck, depression, övervikt och fetma. Det kallas samsjuklighet. Samsjukligheten har sannolikt samband med inflammation i kroppen. Detta medför att personer med psoriasis får stor nytta av en hälsosam livsstil; både psoriasis och annan sjukdom förbättras.

När du har ett skov kan du känna dig nedstämd och uppgiven. Då kanske du lättare isolerar dig och faller in i en ohälsosam livsstil. Kanske du rör dig mindre, röker mer och dricker mer alkohol. Men genom att ha en hälsosam livsstil kan dina besvär i hud och leder förbättras.

Fysisk aktivitet är viktigt eftersom det har positiva effekter både på kroppen och psyket. Om du rör på dig kan det hjälpa dig att må bättre psykiskt.

Rekommendationen för fysisk aktivitet är minst 150 minuter per vecka med måttlig intensitet eller 75 minuter per vecka med hög intensitet. Aktiviteten bör spridas ut över veckan och vara minst 10 minuter per gång. Om du inte är van att röra på dig eller om du har nedsatt rörlighet bör du börja på lägre nivå och trappa upp gradvis till det som är rekommenderat eller till den nivå som du klarar av. Det är bra att inte sitta stilla för länge.

Det finns speciella livsstilsmottagningar för personer med psoriasis. Där kan du få råd om fysisk aktivitet och kost, som att äta mycket frukt och grönsaker, äta mindre fett, socker och salt, samt eventuell viktnedgång. Om du behöver kan du också få råd om hur du kan minska stress, användning av tobak och alkohol.

Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när det är lämpligt, få upplysning om metoder för att förebygga sjukdomar eller skada. Läs mer om Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder.

Fäll ihop

Du kan få stöd

Du kan få stöd

Det kan ta tid att acceptera att du har fått en kronisk sjukdom och att lära dig att leva med den. För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet.

Det är därför viktigt att se till att få stöd och svar på alla de frågor som dyker upp. Ett bra stöd kan vara att prata med din läkare eller annan vårdpersonal. Det är därför bra att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Det finns även patientföreningar som Psoriasisförbundet, där du till exempel kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också en förening för unga.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-12
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marcus Schmitt-Egenolf, professor, hudläkare, Hudkliniken, Norrlands Universitetssjukhus

Fotograf:

Niels Veien, specialist i hudsjukdomar, Ålborg, Danmark