När ska man kontakta vården?
Om man får röda, torra och fjällande utslag som inte försvinner ska man ta kontakt med en läkare på vårdcentralen eller en hudläkare för att få reda på vad de beror på och vilken hjälp det finns att få.
Olika typer av behandlingar
Om man har måttliga eller svårare besvär av sin psoriasis behöver man ofta regelbunden behandling, till exempel
- bad eller hudkräm mot fjällande hud
- receptbelagda salvor och krämer som innehåller kortison eller D-vitaminliknande ämnen
- ljusbehandling en kombination av ljusbehandling och tabletter, så kallad PUVA-behandling
- läkemedel i tablett- eller sprutform
- så kallad Buckybehandling (kallas även mjukröntgen)
- klimatvård utomlands.
Det är vanligt att man får pröva en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper. Oftast börjar man med kräm eller salva. Om inte de är tillräckligt effektiva får man kanske pröva ljusbehandling. Om man tar tabletter eller sprutor med olika läkemedel påverkar det hela kroppen och är effektivare, men nackdelen är att de kan ge mer omfattande biverkningar.
För att undvika de eventuella biverkningar man kan få av att under en lång tid behandlas med en och samma metod kan man behöva variera mellan olika behandlingsformer.
Enkla behandlingar med bad och krämer
Den enklaste behandlingen är att bada bastu eller att bada i badkar under 20-30 minuter. Då lossnar flagor från hornlagret som tunnas ut och inflammationen i huden dämpas. Badet gör också att huden blir lättare att smörja in och mer mottaglig för ljusbehandling.
Man kan även få bort fjällande hudavlagringar genom att smörja med ett tjockt lager av kräm eller salva regelbundet flera gånger i veckan. Bra krämer och salvor innehåller till exempel salicylsyra eller karbamid. Om man har lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja in sig med receptfria krämer regelbundet.
Behandling med receptbelagda krämer och salvor
Om man har besvär över stora delar av kroppen eller om utslagen sitter väl synliga vill man kanske behandla sin psoriasis mer effektivt. De krämer och salvor som då används innehåller vanligen något av följande läkemedel:
- Kortison. Starka kortisonkrämer eller -salvor verkar snabbt och missfärgar inte huden. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor och om man använder krämerna eller salvorna under flera år kan de göra huden tunn. Svaga kortisonkrämer gör vanligtvis ingen nytta när man har psoriasis.
- D-vitaminliknande ämnen. Det tar lite längre tid innan de ger effekt än kortisonläkemedel, men å andra sidan har de få biverkningar och gör inte huden tunnare när de används under en längre tid. Ett basläkemedel med effekt som sitter i lika länge som kortisonpreparaten.
Det är vanligt att man antingen använder en kräm med stark kortison eller en kräm som innehåller D-vitamin och kortison i samma tub. Till hårbotten används ofta ett avfjällande mjällschampo eller en lösning som innehåller kortison, med eller utan D-vitamin.
För att lindra besvären behöver man regelbunden behandling under flera veckor. Bad några gånger i veckan i kombination med att man smörjer in sig varje dag med en effektiv kräm eller salva är en ganska enkel behandling och som påverkar vardagslivet så lite som möjligt.
Ljusbehandling
Ett komplement till bad, krämer och salvor är ljusbehandling som dämpar inflammationen. Behandlingen görs i ljuskabiner med ultraviolett ljus, UVB-ljus, i serier på ungefär 25 behandlingar och då helst tre till fyra gånger i veckan. Man börjar med cirka 20-30 sekunder i ljuskabinen och vid seriens slut är man uppe i omkring fyra minuter. Helst bör man fjälla av huden med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare. Kombineras receptbelagda krämer eller salvor med ljus skyndar det på läkningen och man behöver färre ljusbehandlingar.
Eftersom långa behandlingstider med UVB-ljus kan öka risken för hudcancer får man inte fler än två behandlingserier per år och inte fler än cirka 20-30 serier sammanlagt. Särskild försiktighet gäller för behandling av barn. Man kan få ljusbehandling på alla hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar. Även barn och gravida kan få behandling med krämer och salvor som innehåller kortison och D-vitaminliknande ämnen i kombination med UVB.
PUVA-behandling
Hjälper inte UVB-behandlingen kan man i vissa fall få behandling som kombinerar mer långvågigt UV-ljus, UVA-ljus, och läkemedel, så kallade psoralener. Läkemedlet gör huden mer känslig för ljus och ökar därmed ljusets läkande effekt på psoriasis. Behandlingsformen kallas PUVA och läkemedlet kan fås antingen i tablettform eller upplöst i badvattnet. PUVA-behandlingen är en mycket kraftfull behandling med en del biverkningar, den ges bara på hudkliniker.
Man kan bli illamående av tabletterna, men det går över till dagen efter man tagit dem. När man behandlats många gånger med höga ljusdoser kan det hända att huden åldras i förtid. Risken för hudcancer är högre jämfört med vanlig ljusbehandling. Därför får man sällan mer än ungefär 200 behandlingar.
Barn och ungdomar samt gravida och kvinnor som ammar bör undvika PUVA-behandling.
Det finns olika tabletter som ger lindring
Om man inte har blivit bättre av behandlingar som påverkar huden utifrån kan man pröva att ta tabletter. Tablettbehandlingen är ofta enklare och effektivare. De verksamma ämnen som används är
- metotrexat
- acitretin
- ciklosporin.
Metotrexat
Metotrexat är det vanligaste läkemedlet som man kan ta i tablettform. Det är ett cellhämmande läkemedel som man tar i låg dos, oftast två till sex tabletter i veckan, och som dämpar inflammationen. Läkemedlet har använts mot psoriasis i många år. En biverkning som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att man regelbundet tar blodprov brukar man kunna undvika biverkningar.
Metotrexat kan orsaka missbildningar hos foster. Därför bör man använda säkra preventivmedel under behandlingen, det gäller både män och kvinnor, och man ska sluta ta medicinen tre månader före en planerad graviditet. Man ska även undvika läkemedlet när man ammar.
Acitretin
Acitretin har utvecklats från A-vitamin och dämpar i första hand celltillväxten men ser också till att cellerna i överhuden får växa klart och därmed minskar fjällningen. Om läkemedlet kombineras med krämer, salvor och ljusbehandling blir behandlingen mer effektiv. Halten blodfetter ökar en aning när man tar acitretin och behöver kontrolleras under behandlingstiden. Acitretin kan ge fosterskador och ska därför inte användas av kvinnor under 40 år. Acitretin är det verksamma ämnet i Neotigason.
Ciklosporin
Ciklosporin brukar oftast användas i samband med organtransplantationer. Det används även vid psoriasis och minskar inflammationen i huden snabbt och fjällningen avtar. Samtidigt som ciklosporin är ett effektivt läkemedel för korttidsbehandling används det sällan för långtidsbehandling eftersom det kan ge mycket kraftiga biverkningar.
Man kan bland annat få högt blodtryck och njurarnas funktion kan bli sämre. För att undvika de biverkningarna behöver man regelbundet kontrollera njurarnas funktion och mäta blodtrycket.
Man bör undvika ciklosporin när man är gravid. Men man kan ändå få det i vissa fall om det är viktigt att få immundämpande behandling. Man bör alltid rådgöra med sin läkare inför en planerad graviditet.
Läkemedlet används oftast när psoriasissjukdomen plötsligt försämras kraftigt och man tar det då i perioder på tre till sex månader. Ciklosporin är det verksamma ämnet i Sandimmun Neoral.
Biologiska läkemedel
För personer som inte blivit bättre genom behandling med PUVA eller tabletter, kan många bli hjälpta av så kallade biologiska läkemedel. Dessa relativt nya läkemedel ges som injektioner och består av antikroppar riktade mot den pågående inflammationsprocessen i kroppen. De biologiska läkemedlen botar inte orsaken till psoriasis utan dämpar symtomen.
Effekten varierar från person till person beroende på vilken typ av psoriasis man har. De flesta blir hjälpta av läkemedlen och många blir tidvis nästan helt besvärsfria. En biverkning är att läkemedlen kan göra att man blir känsligare för vissa infektioner.
Behandlingen med biologiska läkemedel är dyr, men med regelbundna kontroller och registrering av behandlingsresultat, har ett ökande antal patienter blivit erbjudna denna typ av behandling. Samtliga hudkliniker i landet och många fristående hudspecialister kan ge biologiska läkemedel och följa upp långtidseffekterna, bland annat genom att registrera patienten i ett nationellt kvalitetsregister, PsoReg.
Remicade, Enbrel, Humira och Stelara heter de biologiska läkemedel som är registrerade för behandling av psoriasis.
Buckybehandling
Om man har psoriasis i hårbotten kan man behandlas med mjukröntgen, så kallad Buckybehandling. Man blir då behandlad med svag röntgenstrålning och det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan även användas om man har svårbehandlad psoriasis på små hudytor på andra delar av kroppen, till exempel på öronen eller i underlivet. Man får behandling på hudklinik en gång i veckan i sex veckor, men för att undvika biverkningar får man sällan behandling i mer än sammanlagt åtta sexveckorsperioder.
Klimatvård utomlands
Vanligt solljus har oftast en läkande verkan på psoriasis eftersom det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. Klimatvård innebär att man vistas cirka tre veckor i ett varmt och soligt klimat för att ge huden en naturlig ljusbehandling.
Vad kan man göra själv?
Om man inte har så stora besvär finns det mycket man kan göra för att lindra hudutslagen. Ibland kan besvären till och med försvinna för en tid. Enkla tips är att ta ett varmt bad eller basta så att hudflagorna på den fjällande huden faller av. Man kan också bli av med fjällande fläckar i hårbotten och på huden med hjälp av salva eller kräm som innehåller till exempel salicylsyra. Har man psoriasis på fötterna kan regelbundna fotbad vara bra i kombination med en fet salva eller kräm.
Blir man svårt sjuk, vad händer då?
Om man har psoriasis som är så svår att både livskvalitet och arbetsförmåga påverkas bör man be om att få en remiss till en hudläkare för att få så bra behandling som möjligt. På hudklininker finns det läkare och sjuksköterskor som har stor erfarenhet av att behandla svåra besvär av olika hudsjukdomar.
Att leva med psoriasis
Det kan ta lång tid att vänja sig vid att man har psoriasis och sjukdomsbeskedet kan göra att man går in i en livskris. Men man brukar komma igenom krisen och acceptera att man har en kronisk sjukdom som man måste lära sig att leva med. Så småningom kommer man att kunna ha ett bra liv trots sjukdomen.
Det är viktigt att man ser till att få vägledning och svar på alla de frågor som dyker upp allt eftersom. Om man har psoriasis är det viktigt att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen. Då kan livsstilsfrågor som rökning och alkohol, men även övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdom, som har betydelse för psoriasis, diskuteras och lämpliga behandlingsprogram erbjudas.
