Ont i nacke och axlar

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

De flesta får ont i nacken och axlarna någon gång. Värken behöver inte vara ett tecken på sjukdom, i de flesta fall går den över av sig själv. Det kan vara att man blivit stel i musklerna efter att ha suttit länge, exempelvis framför datorn. Men värken kan också bero på stress eller på en inflammation i ett senfäste. I ovanliga fall är nackvärk symtom på en allvarlig sjukdom.

Behandling

Det är bra att fortsätta att röra sig som vanligt även om det gör ont i nacken och axlarna. Om man vilar för mycket kan det leda till att muskelstyrkan försämras och till att musklernas samordning och balansen i kroppen påverkas. Därför ska man gärna fortsätta motionera om man redan gör det eller försöka komma i gång med en ny fysisk aktivitet. Det kan lindra eller till och med få besvären att gå över.

När ska man söka vård

Om man har ont i nacken och axlarna och inte blir bra på ett par veckor, bör man kontakta sin vårdcentral. Man kan också kontakta en fysioterapeut, även kallad sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor.

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man

  • plötsligt får kraftig, ihållande nackhuvudvärk
  • har feber samtidigt som man har ont och är stel i nacken
  • har ont i nacken och axlarna efter en olycka.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Axlarnas uppbyggnad

    Axlarnas uppbyggnad.

    Mer information
    Axlarnas uppbyggnad

    Axeln består av överarmen, som har en led in mot skulderbladet. Skulderbladet har i sin tur endast en led mot nyckelbenet. Nyckelbenet fäster med en led i bröstbenet vid halsgropen.

    Rörelser i axeln sker genom rörligheten i leden mellan överarm och skulderblad, skulderbladets rörlighet i förhållande till bröstkorgen samt nyckelbenet. Nyckelbenet rör sig i förhållande till fästet på bröstbenet.

  • Nackens uppbyggnad

    Nacken består av sju halskotor.

    Mer information
    Nackens uppbyggnad

    Nacken består av sju halskotor som vilar på varandra. Mellan kotorna ligger diskarna. Diskarna är uppbyggda av en rundad kapsel av bindväv och har en seg flytande kärna. Kotorna vilar också på två leder på var sida mellan varje par av kotor. Kotorna och diskarna är sammanfogade av band av bindväv. Utanför detta ligger korta muskler mellan kotorna. Ytterst ligger längre muskler som står för det mesta av den rörlighet i nacken som vi kan styra med viljan.

Många har ont

Många har ont i nacke eller axlar. Undersökningar hos ett urval av svenska folket visar att ungefär en tredjedel att de har haft besvär från nacke eller axlar någon gång under det senaste halvåret. Ungefär två tredjedelar har ibland under livet haft ont i nacke eller axlar. Särskilt vanligt är detta hos medelålders personer.

Symtomen är oftast ofarliga

För det mesta går smärtan över av sig själv och är inte tecken på någon allvarlig sjukdom. Det är ofta oklart exakt vad de här ofarliga och övergående besvären beror på. Den vanligaste orsaken till att man har ont brukar vara stela och ömma muskler.

Ibland, men det är ovanligt, kan nackvärk vara symtom på en allvarlig sjukdom. Symtomen brukar då komma plötsligt och vara kraftiga. Man har då ofta även andra symtom som tyder på mer allvarlig sjukdom. Man kan känna sig febrig, omtöcknad och uppleva en uttalad sjukdomskänsla.

Smärta – en skyddsreflex

Det vanligaste symtomet när man får besvär i nacken och axlarna är smärta. Smärtan är en skyddsreflex. Den varnar oss för att något är skadat eller kanske håller på att skadas. Men att det gör ont behöver inte betyda att något är allvarligt fel eller skadat.

Smärtnerverna och upplevelsen av smärta har flera olika nivåer i kroppen. Smärtsignalerna startar ute i kroppen, när smärtnervernas yttre ändar stimuleras. I ryggmärgen sker en omkoppling av smärtimpulserna till nya nervbanor, som leder smärtsignalerna vidare till hjärnan. I hjärnan når smärtimpulserna först hjärnans smärtcentrum. Från smärtcentrum går sedan signalerna vidare till hjärnbarken och det är först när de har nått dit som man blir fullt medveten om smärtan och var på kroppen det gör ont.

Tolkningen av smärtan påverkar hur ont det gör

Man tolkar smärtan i sitt medvetande. Om man vet att den är ofarlig går den ofta över snabbare. Om man däremot tolkar smärtan som farlig gör det ondare, framför allt genom att smärtcentrum i hjärnans inre delar påverkas. Hur vi mår rent allmänt spelar också en roll. Om man är i psykisk obalans så är smärta svårare att stå ut med.

Spända muskler ökar smärtan – endorfiner lindrar

Smärta leder till ökad spänning i musklerna i den kroppsdel som gör ont. Den ökade spänningen kan i sin tur ge upphov till ytterligare smärta. Stress och oro kan också ge en ökad spänning i musklerna i halsrygg, skuldror och bröstkorg.

Som balans till detta har kroppen ett eget system av smärtlindrande och muskelavslappnande ämnen, bland annat så kallade endorfiner. Motion, massage, avspänning, lugn och ro och glädje stimulerar detta system.

Nackens uppbyggnad

Nacken består av sju halskotor som vilar på varandra. Mellan kotorna ligger diskarna. Diskarna är uppbyggda av en rundad kapsel av bindväv och en seg flytande kärna. Kotorna vilar också på två leder på var sida mellan varje par av kotor. Kotorna och diskarna är sammanfogade av band av bindväv. Utanför detta ligger korta muskler mellan kotorna. Ytterst ligger längre muskler som står för det mesta av den rörlighet i nacken som vi kan styra med viljan.

Allt detta ger både en hög hållfasthet och stor rörlighet i alla riktningar. Om man rör nacken är det normalt att man själv kan höra knastrande ljud om det är tyst runtomkring.

Axlarnas uppbyggnad

Axeln består av överarmen, som har en led in mot skulderbladet. Skulderbladet har i sin tur endast en led mot nyckelbenet. Nyckelbenet fäster med en led i bröstbenet vid halsgropen. Rörelser i axeln sker genom rörligheten i leden mellan överarm och skulderblad och med hjälp av skulderbladets rörlighet i förhållande till bröstkorgen och nyckelbenet. Nyckelbenet rör sig i förhållande till fästet på bröstbenet.

De här olika lederna gör att axelleden har en mycket stor rörlighet. En stor del av stabiliteten i leden är beroende av ett fungerande samspel mellan olika muskelgrupper som fäster mot skulderblad, bröstkorg och nacke.

Olika typer av besvär hos nackar och axlar

Många faktorer och sjukdomstillstånd kan påverka samspelet mellan leder, bindväv, diskar, muskler och nerver och ge upphov till smärta i nacke och axlar, till exempel

  • värk och stelhet i nackmusklerna
  • nackspärr
  • inflammationer
  • skador och olycksfall
  • utstrålande smärtor från nacken till armen
  • sjukdomar som bryter ner och skadar vävnad
  • diskbråck
  • muskelreumatism
  • inklämning i axeln
  • kalkaxel
  • frusen skuldra
  • artros i axelns leder
  • ledgångsreumatism, RA
  • musarm.

Åldersförändringar och förslitningsförändringar

När vi åldras förändras kroppen. Degenerativa förändringar, ofta kallade åldersförändringar eller förslitningsförändringar, är vanliga. Förslitningsförändringar är egentligen fel ord. De här förändringarna kan uppstå utan att kotor och diskar varit utsatta för onormalt slitage. Ärftliga faktorer spelar också en roll för att den här typen av förändringar uppstår. Ibland kan man börja få dem redan i 20 till 30-årsåldern.

Artros är en vanlig form av degenerativa förändringar i lederna mellan kotorna. Om man har artros blir ledbrosket, glidskiktet i lederna, tunnare och kan eventuellt till slut helt försvinna.

För alla dessa åldersförändringar är det oklart vilken roll de egentligen spelar när man har besvär från nacke och axlar. Man kan ha många förändringar som syns tydligt vid en röntgenundersökning utan att ha några besvär, och man kan ha mycket besvär utan att ha förändringar som syns på röntgen.

Värk och stela muskler är vanligt nackont

Vid den vanligaste formen av ont i nacken har man oftast besvär från stela och ömma muskler, med värk och minskad rörlighet. Ofta är det oklart exakt vad de här besvären beror på. Men muskelspänningar, stress och oro spelar förmodligen ofta en roll.

Vanligt nackont kallas också cervikalgi, som betyder just ont i nacken. Ibland används begreppet myalgi som betyder ont i musklerna. Ibland används ordet muskelinflammation, trots att den här typen av besvär sällan ger upphov till inflammation.

Det kan vara svårt att acceptera att man oftast inte kan få besked om att det finns en speciell orsak till det onda. Men man kan också se det som ett positivt budskap, det finns inget farligt eller allvarligt bakom det onda. Det är "vanligt nackont".

Nackspärr

Nackspärr är en variant av vanlig smärta i nackmusklerna. Då har besvären börjat ganska plötsligt med kramp i musklerna, som gör att man blir stel och kan få stora svårigheter att röra på huvudet. Typiskt är att man inte kan röra huvudet åt ett bestämt håll. Nackspärr brukar för det mesta gå över av sig självt på ett par dagar till en vecka. Exakt vad som utlöser en nackspärr är oftast oklart.

Inflammationer

Inflammationer kan kan man få i senfästen och på de ytor mellan senor och muskler som glider mot varandra. Ett annat namn för senfästesinflammationer och senfästesbesvär är tendinit. Olika reumatiska sjukdomar kan också ge upphov till inflammationer i leder, senfästen och muskler. Denna typ av nackbesvär förekommer exempelvis vid ledgångsreumatism som även kallas reumatoid artrit, och vid Bechterews sjukdom

Kring axelleden finns även slemsäckar. En slemsäck är som en liten kudde som innehåller vätska. Slemsäckarna ligger i områden där en stor rörlighet mellan vävnader finns, och fungerar som glidskikt. Vid inflammationer kan slemsäcken fyllas med mer vätska och bli öm. En inflammerad slemsäck kallas på medicinskt språk för bursit.

Skador och olycksfall

Skador och olycksfall kan påverka muskler, leder och bindväv. Nacken har en hög hållfasthet och det är ovanligt med benbrott i den delen av kroppen, utom vid våldsamma olyckor. Pisksnärtsskada, eller whiplash, är en särskild skada som i allmänhet inte innebär att något ben är brutet. Besvären kommer istället från skadade muskler, bindväv och nerver.

Axelleden och benen kring axeln är mer känsliga för skador och här kan man råka ut för till exempel benbrott eller att överarmen halkar ur led.

Cervikal rizopati-utstrålande smärtor från nacken till armen

Om man har besvär från nacken, samtidigt som man har utstrålande värk i en arm och kanske försämrad känsel eller stickningar i armen, kan det bero på att nerverna som går ut i armen är påverkade. Orsaken kan vara spänningar i musklerna eller en förträngning av de hål som finns mellan kotorna där nerverna går ut. I ovanliga fall kan det röra sig om diskbråck. Det kan också handla om påverkan med tryck på nerverna längre ut i skuldra och arm. Många gånger kan det vara en kombination av dessa orsaker som orsakar smärtan. Påverkan på en nerv som ger utstrålande smärta i armen kallas på medicinskt språk för cervikal rizopati.

Sjukdomar som bryter ner och skadar vävnad

Exempel på sjukdomar som kan bryta ner och skada vävnad är tumörer, infektioner som i sällsynta fall kan sätta sig i kotorna och svår reumatisk sjukdom. Benskörhet, osteoporos, kan ge besvär från nacken, men ger för det mesta mer besvär från kotor längre ner i bröst- eller ländryggen.

Diskbråck

Diskbråck är en typ av åldersförändring. Diskbråck som sitter på ett olyckligt ställe kan orsaka svåra besvär. Men magnetkameraundersökningar har visat att det är vanligt att man har diskbråck utan att det ger några symtom alls. Diskbråck sitter oftast i ländryggen, det är mindre vanligt i nacken.

Muskelreumatism

Polymyalgia reumatica, ofta kallat muskelreumatism, är en sjukdom som förekommer från 50-årsåldern och uppåt. Om man har den här sjukdomen, vars orsak är okänd, så får man en inflammation i muskler och bindväv. Symtomen är smärta, svaghet och stelhet i musklerna i nacke, axlar och överarmar samt oftast även i låren och kring höfterna. Ofta känner man sig allmänt sjuk och trött. Ibland har man lätt feber. Om man samtidigt är öm kring tinningarna kan det röra sig om så kallad temporalisarterit. Temporalisarterit är en inflammation i blodkärlen och har man den sjukdomen är det mycket viktigt att man tidigt får behandling. Obehandlad temporalisarterit kan i ovanliga fall leda till att man blir blind.

Inklämning i axeln

Skulderbladet går ut med ett benutskott ovanpå överarmen, som en axelklaff. Mellan skulderbladets benutskott och överarmen löper muskler och senor i en ganska trång tunnel. I den tunneln kan senor och muskelvävnad, eller liknande, komma i kläm. Det kallas inklämning, eller impingement.

Begreppet impingement är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomstillstånd som orsakar smärta och rörelsesvårigheter i axeln, framför allt när man rör armen från kroppen rakt ut i sidled. I svårare fall påverkas även andra rörelser i axeln. Orsaken är ett ökat tryck och en ökad känslighet i området mellan toppen på överarmen och skulderbladet. Ofta är området inflammerat.

Vid inklämning kan minskad stabilitet och överrörlighet i axeln spela en roll. Orsakerna till detta kan vara flera, bland annat kan det bero på bristningar i senorna kring axelledens övre del.

Kalkaxel

Kalkaxel beror oftast på en utfällning av kalk i senvävnad eller i en slemsäck. Förkalkningar syns ofta på röntgen. Symtomen kan vara plötslig, svår smärta och kraftiga svårigheter att röra axeln. Man kan även ha förkalkningar som syns på röntgen utan att man har några besvär.

Frusen skuldra

Frusen skuldra, frozen shoulder, är en sjukdom som gör att man gradvis får mer och mer ont med minskad rörlighet i axeln. Orsaken är okänd. Besvären brukar sitta i ungefär två till tre år. I början tilltar smärtan och stelheten under något halvår. Så småningom avtar besvären och rörelseförmågan blir mer eller mindre normal igen. I en del fall går det att operera frusen skuldra med gott resultat.

Artros

Om man har artros blir ledbrosket, glidskiktet i lederna, tunnare och kan eventuellt till slut helt försvinna. Artros i leden mellan överarm och skulderblad är ovanligt. Orsaken är oftast en tidigare skada i ledytorna på grund av benbrott, eller i ovanliga fall efter infektioner med skador på ledbrosket. Det är vanligare att man drabbas av artros i leden mellan skulderbladet och nyckelbenet. Symtomen vid båda de här typerna av artros brukar vara periodvis värk och stelhet.

Ledgångsreumatism

Ledgångsreumatism, reumatoid artrit (RA), ger ofta besvär från axelleden. Mer än hälften av alla med RA har besvär från axlarna.

Musarm

Musarm är ett samlingsnamn för en rad besvär från handen, armbågen, axeln och nacken som man kan få när man till exempel arbetar mycket framför datorn. Muskelbesvär från nacken och besvär med inklämning från skuldran kan exempelvis ingå i besvären. Symtom av den här typen kan naturligtvis även uppstå på andra sätt.

Bra arbetsmiljö kan minska risken för besvär

En lång rad studier har gjorts för att studera hur arbetet och andra faktorer i det dagliga livet påverkar risken för att få ont i nacken och axlarna. Bland annat går det att se att tillfredsställelse i arbetet minskar risken för besvär från nacken.

Arbete som är enformigt och innehåller många upprepade rörelser och låsta arbetsställningar kan orsaka besvär i nacken och skuldrorna. Men de vetenskapliga bevisen för detta är svaga i de undersökningar som hittills har gjorts. Det finns många faktorer som kan tänkas spela in vid symtom av smärta från nacke och axlar, och det är svårt att göra bra undersökningar utan invändningar och osäkerhet kring resultatet.

När det gäller axlarna finns det mer klara bevis för att monotont arbete med så kallad statisk belastning, alltså ständig muskelspänning, kan ge besvär i form av senfästesbesvär och värk. Det gäller framför allt om man arbetar med armarna utsträckta framför sig. Det finns även vissa belägg för att arbeten som belastar skuldrorna mycket kan bidra till artros i leden mellan skulderbladet och nyckelbenet.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När ska man söka hjälp? 

I ovanliga fall kan nackvärk vara symtom på en allvarlig sjukdom. Man bör söka läkare direkt

  • om man får plötslig och kraftig, ihållande nackhuvudvärk eftersom det kan vara ett tecken på hjärnblödning

  • om man har feber, känner sig sjuk, är stel och har värk i nacken som gör att man har svårt att böja nacken framåt kan det tyda på att man har en hjärnhinneinflammation

  • om man har råkat ut för en olyckshändelse och har smärtor i nacken eller axlarna.

Andra symtom, som kommer tillsammans med besvär från nacken, som gör att man bör kontakta en allmänläkare snarast är

  • om man är allmänt svag eller minskar i vikt
  • om man har eller har haft någon cancersjukdom
  • om man har blivit svag i musklerna eller fått sämre känsel i en arm eller hand
  • om man är över 50 år och aldrig tidigare har haft ont, framförallt om man samtidigt har andra symtom på sjukdom.

Om man har ont i nacken och axlarna, men inte har något av symtomen ovan, kan man för det mesta avvakta och sköta besvären på egen hand. Om det inte blir bättre inom ett par, tre veckor bör man kontakta en läkare. Man kan också kontakta en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Vart vänder man sig om man har ont?

En första bedömning kan göras av en allmänläkare på en vårdcentral, om man inte har så allvarliga symtom att man bör söka akut.

De vanliga formerna av muskel- och senfästesbesvär kan behandlas av en allmänläkare. Muskelreumatism behandlas för det mesta av allmänläkare. Allmänläkaren kan även bedöma om man behöver behandling med sjukgymnastik.

Om man har besvär från nacke och axlar och misstänker att arbetet spelar roll för besvären bör företagshälsovården kopplas in och göra en bedömning. Företagshälsovården har oftast fysioterapeuter som kan ge behandling och råd om arbetsställningar och utrustning på arbetsplatsen. Företagshälsovården kan också ofta förmedla kontakt med energonom och hjälpa till med problem kring stress och arbetstrivsel. Låg trivsel i arbetet kan bidra till utvecklingen av nack- och axelbesvär.

Fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer ger olika former av behandling som kan komma ifråga om man har besvär som inte har släppt efter ett par veckor.

Vid allvarliga symtom på att nerver hamnat i kläm eller vid allvarliga axelbesvär kan man behöva utredas och behandlas hos en ortopedläkare. Det kan till exempel handla om överrörlighet och bristande stabilitet i axeln som gör att det känns som om axeln ska hoppa ur led.

Vid svåra fall av reumatisk sjukdom sköts behandlingen av en reumatologläkare eller läkare som specialiserat sig på invärtesmedicin.

Lev som vanligt

Om man har akut ont i nacken och axlarna är det ofta bäst att försöka leva som vanligt och undvika för mycket vila. Det är inte farligt att röra på sig även om det gör måttligt ont. Muskelstyrkan, musklernas samordning och balansen försämras snabbt om man vilar för mycket. Det kan göra att besvären blir ännu värre.

Värktabletter kan hjälpa

För att kunna leva som vanligt kan smärtstillande mediciner vara en god hjälp. I första hand kan vanliga receptfria preparat användas. Det brukar vara bäst att ta tabletterna regelbundet på bestämda tider och i full dos för att hålla sig så smärtfri som möjligt.

Träning, avslappning och värme kan lindra

Att fortsätta eller komma igång med någon form av motion som man trivs med är bra för att hålla besvär från musklerna borta så mycket som möjligt. Det finns klara bevis för att fysisk träning minskar risken för rygg- och nacksmärta. Vid akuta besvär från nacken finns det undersökningar som tyder på att aktiv träning är bättre än passiva behandlingsmetoder som massage, värmebehandling och stretchning.

Stretchning och tänjning av stela muskler kan ha en positiv effekt. Man kan få råd om hur man ska göra, till exempel av en fysioterapeut. Behandling med akupunktur och så kallad lågenergilaser kan också ha effekt.

Om man har ett arbete där man sitter mycket och arbetar i samma arbetsställning hela tiden är det bra om man avbryter med jämna mellanrum och rör på sig. Man kan lära sig ett enkelt rörelseprogram för nacken och axlarna hos en fysioterapeut eller friskvårdare. Det är också viktigt att man tar regelbundna pauser och helt avbryter arbetet en stund så att musklerna får slappna av ordentligt.

Att ta hand om sig själv så att man mår bra och trivs med det man gör är också viktigt. Att inte utsätta sig för mycket stress är till exempel bra att tänka på i det här sammanhanget.

Värme kan vara skönt om man har ont i musklerna. Man kan till exempel pröva så kallade riskuddar.

Det finns inga bevis för att en nackkrage har någon effekt vid akuta nackbesvär.

Om man har svårare och mer långvariga nackbesvär är rådet att bara leva som vanligt fel. Då behöver man i stället hjälp och behandling för att förändra sådant som kan bidra till besvären.

Hur undersöks besvären i sjukvården?

Den vanliga enkla undersökningen utan särskilda hjälpmedel hos en läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor är viktig. Patientens beskrivning av sina besvär, sjukhistorien, och en kroppsundersökning med tester av leder och muskler är för det mesta tillräckligt för att bedöma hur besvären bäst ska behandlas

Blodprov

Om det finns misstankar om att andra sjukdomar kan orsaka besvären tas i första hand blodprov för att utesluta exempelvis inflammationer. Muskelreumatism ger till exempel så gott som alltid en förhöjning av de båda inflammationsproverna sänka och CRP. Cancersjukdomar syns ibland, men inte alltid, vid olika laboratorieprover.

Röntgenundersökning kan vara bra ibland

En vanlig röntgenundersökning av halsryggen ger sällan någon användbar information om man har akuta besvär. Olika typer av åldersförändringar är vanliga oavsett om man har besvär eller inte, och att läkaren ser dem på röntgen gör inte att behandlingen blir bättre. Vid både axel- och nackskador är dock vanlig röntgen bra för att utesluta att man har skador på skelettet.

Om man har utstrålande värk i en arm och nedsatt känsel kan röntgen ibland visa om de hål som nerverna passerar ut genom mellan kotorna har blivit trängre. Orsaken till besvären kan då vara att nerverna är påverkade.

Olika typer av åldersförändringar är vanliga oavsett om man har besvär eller inte. Kunskap om hur dessa förändringar ser ut behövs inte för att ge behandling vid vanliga nackbesvär.

Andra typer av undersökningar

Alla skador i axeln och nacken kan inte ses med vanlig röntgen, framförallt inte i mjukdelar. Om besvären är så svåra att operation övervägs måste andra undersökningsmetoder användas. När man undersöker den här typen av skador används datortomografi (CT), magnetkamera (MR), eller kontraströntgen. Om det misstänks att man har axelskador kan även ultraljud användas. Vid undersökning av skador och smärttillstånd i axeln kan en titthålsoperation, så kallad artroskopi, göras. Den här typen av utredningar görs av en ortopedläkare.

Isotopröntgenundersökning, så kallad skintigrafi, är en undersökning som innebär att läkaren sprutar in ett radioaktivt märkt ämne i blodet. Sedan går det att mäta hur ämnet tas upp i olika vävnader i kroppen. Om man har inflammationer, som till exempel beror på infektioner, kan ett ökat upptag av det radioaktiva ämnet ses i det området. Det gäller också vid cancer.

Funktionen i olika nerver och muskler kan mätas med så kallad elektroneurografi, ENG eller ENeG, och elektromyografi, EMG. Då används elektroder som placeras på huden över en nerv, eller sticks in i den muskel som ska undersökas. Sedan mäter läkaren hur väl en nervimpuls sprider sig i de nerver eller muskler som misstänks vara sjuka

Behandling hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor 

Om man har besvär i nacken som inte har gått över på ett par veckor kan behandling hos fysioterapeut, kiropraktor, naprapat eller allmänläkare minska besvären.

Har man besvär kring axeln kan sjukgymnastik vara bra för att lindra smärtan, behålla och öka rörligheten och öka styrkan och stabiliteten.

Vid all manuell behandling bör en utvärdering göras efter tre till fyra behandlingar. Om behandlingen inte har haft någon effekt bör den avbrytas.

Samtalsbehandling

Smärtor i nacken kan upplevas olika beroende på hur man mår psykiskt. Långvarig smärta i nacken och axlarna gör också att det kan vara svårare att vara i psykisk balans. Man kan behöva göra förändringar i livet och det är lättare att göra dessa om man har stöd och har fått reda ut ordentligt vad som gör att man mår bättre och vad som gör att man mår sämre. Samtalsbehandling med så kallad kognitiv beteendeterapi kan vara en viktig hjälp vid långvariga nackbesvär, även om man är psykiskt frisk.

Ibland måste man opereras

Operationer utförda av en ortoped kan komma ifråga om man har besvär från axelleden, framför allt om stabiliteten i leden är dålig. Även svåra besvär med inklämning i axeln kan opereras. Det gäller också så kallad frusen skuldra.

Om man har svår artros, skador på grund av benbrott, eller reumatisk sjukdom med mycket dålig funktion i leden mellan överarm och skulderblad, kan en konstgjord led opereras in.

Diskbråck i nacken kan läka utan operation men vid svåra smärtor kan en operation bli aktuell.

Kortisonbehandling och annan läkemedelsbehandling

Kortisoninjektioner har i vetenskapliga undersökningar inte visat sig ha några effekter om man har akuta besvär i nacken. Men om man har senfästesinflammationer i skuldran kan injektioner med kortison eller lokalbedövning lindra besvären.

Om man har muskelreumatism är behandlingen i första hand kortisontabletter. Den behandlingen sköts i allmänhet av en allmänläkare. Vid ledgångsreumatism, RA, är behandlingen en kombination av mediciner som bromsar sjukdomen och symtomlindrande, smärtstillande och inflammationsdämpande medicinering. Behandling hos fysioterapeut och arbetsterapeut ingår också.

Sjukskrivning

Om man har så ont att man inte klarar av att ta sig till sitt arbete, eller om arbetet är så tungt att det inte går att arbeta med det onda i nacke eller axlar, kan det vara nödvändigt med sjukskrivning. Men sjukskrivning kan också medföra ny problematik. När man inte arbetar kan man lätt hamna i en mer passiv situation där man rör sig för lite. Chansen att snabbt bli bättre är vanligen större om man har möjlighet att arbeta, trots att man har ont. Av de olika arbetsuppgifter man har brukar det ofta finnas några man kan klara av.

Även om man har väldigt ont innebär det inte alltid att sjukskrivning hjälper för att man ska uppleva sin situation som mindre jobbig. I den mån det går kan det vara bra att upprätthålla sina dagliga rutiner. För att motivera sig att röra på sig och för att inte bli nedstämd är det ofta bättre att försöka fortsätta jobba litegrann, trots att det gör ont.

Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna om man inte klarar av de vanliga. Om arbetsgivaren får veta att det inte är farligt att arbeta trots besvären, och att det är det bästa sättet att bli bra, brukar det gå att ordna deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter under en tid.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

Rapport om rygg- och nacksmärta

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, granskar och utvärderar de metoder som används inom sjukvården. På SBU:s webbsida finns rapporten Akut rygg- och nacksmärta. Frågor och svar.

Sunt liv – om arbetsmiljö

Sunt liv.nu är ett arbetsmiljöprogram för kommuner och landsting/regioner. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och hälsan och på så sätt bekämpa sjukskrivningarna. På webbplatsen kan man läsa mer om hur arbetsmiljön påverkar hälsan och vad man kan göra för en bättre arbetsmiljö.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-02-24
Skribent:

Martin Enander, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvall.

Redaktör:

Lucienne Fredriksson, 1177.se

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge