Ledvärk

Skriv ut (ca 4 sidor)

Att ha ledvärk är vanligt, särskilt bland äldre. Det kan finnas många orsaker till att du har ont i lederna, till exempel infektioner, åldersförändringar, förslitningar och inflammationer. Oftast beror inte ledvärk på något allvarligt, men om en led plötsligt svullnar och du samtidigt har feber eller känner dig ordentligt sjuk, bör du kontakta en vårdcentral eller akutmottagning.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Lederna känns stela, ömma och ibland varma och svullna. Du kan känna värk och smärta när du rör dig.

Du kan göra ett enkelt test på Ont i lederna.nu. Testet kan ge mer kunskap om vad dina ledbesvär beror på.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Rör dig regelbundet

Du kan förebygga ledvärk genom att motionera och röra dig regelbundet. För de allra flesta ledsjukdomar är rörelse och motion bra. Det gäller både vid artros och vid ledgångsreumatism. Personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Rörelse och motion stärker musklerna och lederna och motverkar övervikt. En viktminskning på några kilo kan hjälpa mycket, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

Varmare klimat kan lindra värken

För de flesta minskar ledvärken i sol och värme. Landstinget kan ibland bevilja bidrag till resor om du har en definierad reumatisk sjukdom. Bidraget gäller för organiserade behandlingsresor till vissa anläggningar.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Boka tid på en vårdcentral om du

  • Har återkommande eller långvariga besvär med ledvärk.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du uppfyller ett av följande kriterier:

  • Du får feber eller känner dig ordentligt sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar.
  • Du får kraftig smärta, svullnad och rodnad i en större led.

 

Du kan ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vilken behandling som läkaren föreslår beror på vad det är som orsakar ledvärken. Ledvärken brukar behandlas med värktabletter om läkaren inte hittar någon orsak. Motion och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar och fysioterapi kan ofta hjälpa.

Ledvärk vid infektioner

Ibland kan ledvärken bero på en infektion eller inflammation.

Om det är en bakterieinfektion som orsakar ledvärken, behandlas själva infektionen.

Virusinfektioner läker oftast av sig själva. Vid långvariga besvär kan ledvärken behandlas med inflammationshämmande mediciner.

Läkemedel mot smärta och inflammation

Du kan använda dig av vanliga receptfria värktabletter som innehåller paracetamol om du har tillfällig ledvärk. Exempel på sådana tabletter är Alvedon och Panodil. De kan du köpa receptfritt på ett apotek.

En inflammation i lederna kan oftast behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Dessa läkemedel kallas cox-hämmare. Exempel på sådan medicin är Ibumetin eller Ipren, som innehåller ibuprofen, och Pronaxen, som innehåller naproxen.

Du bör inte använda cox-hämmare om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår.

En läkare kan även ge dig personliga råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur du kan använda dem på bästa sätt.

Du som har en inflammation i en led kan även få behandling med kortison som sprutas direkt i leden. Kortison är ett hormon som finns naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. När kortisonet sprutas in i leden verkar det mest där och inte i övriga kroppen.

Fysioterapi

Med hjälp av fysioterapi kan du få hjälp med att hålla muskler och leder i god funktion. Egen träning tillsammans med fysioterapi och mediciner som minskar inflammationen kan vara bra vid till exempel ledgångsreumatism och inflammatoriska systemsjukdomar som SLE.

Operation

En operation kan bli aktuell om du har kraftig artros. Det gäller framför allt för höft- och knäleder.

Fäll ihop

Orsaker till ledvärk

Orsaker till ledvärk

Infektioner

Många har någon gång haft ledvärk i samband med en förkylning eller annan infektion med feber. Vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna kan orsaka ledbesvär med svullnad och värk. Vissa virusinfektioner kan göra att värken sätter sig enbart i lederna.

Ledvärk som orsakas av infektioner brukar gå över snabbt, men värken kan också sitta i längre, ibland flera månader.

Åldersförändringar

Ledbrosket blir med åldern mer styvt. I vissa leder kan brosket tunnas ut och det kan bildas sprickor i brosket. Det kan göra att du känner smärta. Detta är en del av det normala åldrandet, med ökad ålder blir lederna mer känsliga för belastning.

Artros

En typ av åldersförändring i lederna är artros. Det är en sjukdom som börjar i ledbrosket som innebär att brosket tunnas ut. Har du artros i en led kan du i perioder få en mer omfattande inflammation med svullnad och mer värk.

Överbelastning

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan lederna bli överbelastade. Har du artros är det lättare att överbelasta lederna. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad.

Ledgångsreumatism

Ordet reumatism är lätt att ta till när orsaken till ledvärken är okänd. Riktig reumatism eller ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig kan lederna bli varma.

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom. Typiskt för en giktattack är att besvären kommer plötsligt. En led, oftast vid stortån, blir snabbt väldigt öm och svullen. Smärtan tilltar under några timmar och leden blir mycket känslig för beröring. Inflammationen brukar läka helt inom någon till några veckor.

Pseudogikt

Pseudogikt påminner om gikt då besvären kan komma ganska hastigt, ofta i en knäled som blir svullen. Även andra leder kan drabbas, men sällan tårna.

Inflammatoriska systemsjukdomar

Det finns några ovanliga sjukdomar som har många likheter med ledgångsreumatism, till exempel SLE och systemisk skleros. Dessa sjukdomar brukar även ge besvär från andra organ.

Ledvärk vid andra sjukdomar

Psoriasis, depression, låg ämnesomsättning, diabetes, tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är exempel på andra sjukdomar där det är vanligt med ledvärk. Men det är ovanligt att dessa sjukdomar börjar med ledvärk.

Leder och väder

Eftersom orsaken till ledvärk ofta är okänd är det lätt att ta till vädret som förklaring. Väderknän är ett gammalt uttryck som speglar detta. Många gånger kan ledvärk bli bättre av varmt väder. Även kyla kan lindra smärta.

Smärtupplevelsen påverkas av hur du mår

Liksom vid all värk spelar psykologiska faktorer stor roll för upplevelsen av ledvärk. Är du i full gång med någon rolig aktivitet känns ofta värken mindre. Är du däremot stressad och spänd blir värken värre.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Det är viktigt att du beskriver dina symtom för läkaren. Förbered dig genom att tänka igenom följande frågor:

  • När och hur började ledvärken?
  • När gör det ont i lederna?
  • Har någon led varit svullen?
  • Känns lederna stela?
  • Finns det ledsjukdomar i släkten?

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, bland annat för att se om lederna är svullna.

Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna talar detta för att det inte rör sig om någon ledsjukdom.

Du kan i vissa fall få göra andra undersökningar, som blodprov och röntgen, om läkaren inte kan hitta orsaken till värken. Ibland kan läkaren behöva ta prov på ledvätskan. Det görs genom att tappa ut ledvätska med en nål och känns ungefär som att ta ett blodprov.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-26
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden

 

Granskare:

Gunnar Sturfelt, professor, reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund