Ilningar i tänderna

Vanligt med ilningar i tänderna

Ilningar i tänderna, som ibland också kallas isningar, kan bero på många olika saker. De kan vara orsakade av problem i både tandens krona och rot. Det är ganska vanligt och man behöver inte alltid behandling för att bli av med besvären. Beroende på orsaken kan man ha symtom från en eller flera tänder.

Många olika orsaker

Vanligtvis täcker tandköttet tändernas rötter. En orsak till ilningar i tänderna kan vara att en del av tandroten har blottats genom att tandköttet skadats. Skadan kan till exempel orsakas av att man borstar tänderna för hårt eller på grund av tandlossning, som är en inflammation då tandens fäste i käkbenet förstörs. Man kan också få ilningar i tänderna i samband med tandblekning.

Hål i tänderna

Ilningar kan också orsakas av hål i tänderna, karies, som har gått igenom emaljen till dentinet, det vill säga tandvävnaden innanför emaljen. Dentinet är levande vävnad som förmedlar ilningar till pulpan, som är nerver och blodkärl inuti tanden.

Ilniningar kan även orsakas av djup karies där bakterier har spridit sig in mot pulpan. Har man en infektion i tandens pulpa ökar trycket inuti tanden och ilningarna kan uppstå om man belastar tanden. Denna form av ilningar kan också kännas som en tryckliknande smärta. Ofta ökar besvären om man till exempel tuggar eller biter ihop. Även värme, kyla eller luft som blåses på tanden ökar ilningarna. Djupa kariesskador under tandfyllningar eller otäta fyllningar kan också resultera i ilningar.

Sprickor i emaljen eller tänderna

Andra orsaker till ilningar är sprickor i emaljen eller i tanden. Sprickorna kan uppstå om man får slag mot tänderna eller om man belastar dem, till exempel när man tuggar, pressar eller gnisslar tänder. Skadorna kan ge ilningar eller värk beroende på hur djupt in i tanden sprickan har gått.

Utöver att tandgnissling eller tandpressning i sig kan orsaka sprickor, kan detta även öka ilningarna om man samtidigt har en spricka i tanden eller djup karies nära pulpan. När man belastar tänderna genom att tugga eller pressa ihop tänderna vidgas sprickan tillfälligt, och vätska eller ämnen läcker in som registreras som ilningar av tandens nerv.

Tandborstning och frätskador

För hård eller felaktig tandborstteknik, speciellt av blottade rotytor, kan ge besvär. Frätskador på emaljen eller dentinet, så kallade erosionsskador, kan fräta bort den yttersta delen av tanden och frilägga den känsligare inre delen av tanden och orsaka ilningar. Det kan bero på att vissa drycker och mat fräter på tänderna, till exempel sura läskedrycker, frukter och juicer. Tänderna kan också få frätskador om man har problem med sura uppstötningar eller kräks ofta, som till exempel vid ätstörningar som anorexi och bulimi eller om man har sjukdomar i mag-tarmkanalen.

Nervsmärtor

Vanligen orsakas ilningar av skador på själva tanden. Man kan, även om det är ovanligt, få en intensiv smärta från en nerv som ligger i käken och som även leder till tänderna. Det händer att denna smärta liknar ilningar och därför kan man tro att det är tandvärk. Detta tillstånd kallas trigeminusneuralgi och påverkar ofta bara nerven på ena sidan av ansiktet. Nervsmärtor bör utredas och behandlas av läkare, ofta får man en remiss till specialistläkare.

Yngre och medelålders får oftare besvär än äldre

Ilningar i tänderna är något vanligare hos yngre och medelålders personer. Hos äldre är det inte lika vanligt med ilningar eftersom tandbenet, dentinet, blir tjockare med tiden och skyddar nerverna i tänderna bättre.

Man kan själv förebygga och lindra ilningarna

Vad man bör göra för att motverka och minska besvären varierar beroende på vilken orsaken är. Det är viktigt att man borstar tänderna två gånger varje dag för att hålla tänderna fria från beläggningar som kan orsaka karies och inflammation i tandköttet. Det är bra att använda en mjuk tandborste för att få ordentligt rent längs med tandköttskanten. Man bör även rengöra mellan tänderna med till exempel tandtråd, tandsticka eller mellanrumsborste.

Har man kraftiga ilningar kan det vara svårt att borsta tänderna med kallt vatten. Då är det bra att använda en mjuk tandborste, som sköljts i varmt vatten före borstningen. Man ska vara lätt på handen. Fluoreffekten av tandkrämen ökar om man inte sköljer munnen efter tandborstningen utan låter tandkrämsskummet sitta kvar och låta fluoren verka även efter tandborstningen. Undvik slipande och blekande tandkrämer eftersom de riskerar att skada både tandkött och tandyta.

Tandkrämer som är verksamma mot känsliga tandhalsar är ofta till hjälp. Dessa tandkrämer innehåller ämnet kaliumnitrat, som bildar ett blockerande skikt som skyddar mot ilningar. Man bör undvika att använda denna typ av tandkräm om den påstås ha så kallad whitening-effekt, som betyder att det ingår slipmedel som slipar ner en del av tandytan. Detta motverkar effekten av det skyddande skiktet som byggts upp via tandkrämens verksamma ämne mot känsliga tandhalsar.

Bra att regelbundet bli undersökt av en tandläkare

Det är bra om man går regelbundet på kontroller hos tandläkare för att tidigt kunna upptäcka karies och andra skador på tänderna som behöver behandlas.

Har man problem med tandpressning eller tandgnissling kan en bettskena som man sätter på tänderna och ofta använder nattetid skydda mot slitage.

När ska man söka vård?

Man kan kontakta tandvårdspersonal om man har ilningar som påverkar det dagliga livet och inte går över av sig själv.

Om man har ihållande värk i tanden och den är känslig för både varmt och kallt bör man söka tandläkare akut för att ta reda på orsaken och få behandling.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd

Vart ska man vända sig?

Man vänder sig i första hand till en tandläkare eller tandhygienist, som kan undersöka och utreda orsaken till besvären. Behöver man specialisthjälp kan man få en remiss. Om tandvårdspersonalen efter undersökning misstänker att ilningarna beror på nervsmärtor från käken eller någon annan sjukdom, kan man bli remitterad till läkare för vidare utredning eller behandling.

Hur undersöks orsakerna till besvären?

I första hand utreder tandläkaren eller tandhygienisten hur svåra ilningarna är och hur länge man haft dem. Det görs genom att man får beskriva sina symtom. Tänderna undersöks sedan för att se om det finns skador eller karies. Det gäller både på tidigare olagade ytor och längs med fyllningar, broar eller kronor. Tandläkaren eller tandhygienisten letar också efter synliga sprickor i tänderna.

Om man misstänker att skada uppstått vid kraftig tuggning eller vid slag knackar tandvårdspersonalen på tänderna där besvären uppstått och ser om man har någon öm tand eller om man är öm när man pressar samman tänderna. Man kan få bita i ett särskilt instrument av plast för att se om det finns sprickor i tanden.

Tandläkaren eller tandhygienisten undersöker också om det finns tandborstskador, det vill säga att tandköttskanten har dragit sig tillbaka och roten på tanden blivit blottad. Ibland har även en del av tandens vävnad ovanför tandköttskanten nötts bort på grund av att man har borstat tänderna för hårt. Tandvårdspersonalen kontrollerar också om man har tandlossning, som ofta innebär att tandköttsfickorna runt tänderna är infekterade och djupa.

Även bettet bedöms. Att man gnisslar eller pressar tänderna kan orsakas av att bettet är så kallat instabilt, vilket innebär att vissa tänder belastas mer än andra. Tandläkaren eller tandhygienisten undersöker om tänderna är nötta eller spruckna på grund av tandgnissling.

Personalen undersöker också om det finns frätskador på tänderna och utreder i så fall orsaken till detta.

Röntgenbilder

Oftast tas röntgenbilder på tänderna för att se om det finns karies under fyllningarna eller mellan tänderna. Bilderna visar också om det finns en skada som påverkat tandens nerv och om det finns andra skador i och runt tänderna.

Eltest

Tandläkaren kan också testa om tanden är känslig för kyla genom att luft blåses på den eller om den reagerar på en svag elektrisk ström. Eltestet används för att undersöka om tandens nerv fortfarande lever. Det går också att testa om tanden är extremt känslig för värme, tryck eller belastning. Tandläkaren kontrollerar också om tanden reagerar under längre tid på de olika testen eller om besvären försvinner snabbt.

Behandlingar mot ilningar

Vilken behandling man får beror på orsaken till besvären. Orsaker till ilningar kan vara

• känsliga tandhalsar och ytliga sprickor
• tandborstkador
• tandgnissling
• ilningar från tandytan och tandhalsarna
• hål i tänderna
• djupa sprickor i tanden
• frätskador.

Behandlingen vid de olika orsakerna beskrivs i de följande avsnitten.

Känsliga tandhalsar och ytliga sprickor

Om orsaken är känsliga tandhalsar eller ytliga sprickor på tänderna kan man få fluorbehandling i form av fluorlackning.

Tandborstskador

Om problemen beror på tandborstskador kan fluorlackning och en bättre tandborstningsteknik göra att man blir av med ilningarna.

Tandgnissling

Beror ilningarna på tandgnissling kan man få lindring genom att ha en bettskena när man sover. Detta är en plastskena som skyddar tänderna mot de krafter som uppstår om man gnisslar eller pressar tänderna. Tandgnissling eller tandpressning beror ofta på stress. Det är därför också viktigt att försöka minska på stressen.

Ilningar från tandytan och tandhalsarnaOm ilningarna kommer från tandytan, och då ofta från tandhalsarna, kan man skydda tandytan. Tandläkaren kan då behandla tandytan med en permanent lack som täpper till tandens känsliga yta, vilket leder till minskade ilningar. I vissa fall behövs det större fyllningar av komposit, som är en sorts plast, för att reparera tänder som har skador som gör att det ilar.

Regelbunden fluorsköljning kan minska besvären. Det kan ske genom att skölja med fluor varje dag eller använda fluortabletter och fluortuggummin. I vissa fall kan man lägga fluor i en särskilt gelsked, som är en mjuk plastskena som täcker tandraden. Skeden sitter runt tänderna och gör att fluorbehandlingen blir effektivare.

Hål i tänderna

Om orsaken till ilningarna är hål i tänderna, karies, eller en trasig fyllning, tar tandläkaren först bort den sjuka tandvävnaden, bakterierna och den skadade fyllningen. Sedan kan man antingen få en tillfällig eller en permanent fyllning.

Tillfälliga fyllningar används om skadan går djupt och kommer nära pulpan. Tandläkaren lägger då ofta ämnet kalciumhydroxid innerst mot tandytan för att stimulera läkning av vävnad mot pulpan innan tanden fylls med permanent fyllning eller man får annan behandling. Om man får en tillfällig fyllning är det viktigt att vänta med den permanenta fyllningen tills ilningarna försvunnit. Permanent fyllning kan man också få direkt om skadan inte är alltför djup.

Vid djup karies som påverkat tandens nerv kan det bli aktuellt med en rotfyllning. Det innebär att tandens nerv och blodkärl inuti tandpulpan tas bort. Hålrummet i tanden rengörs sedan noggrant och fylls sedan med ett rotfyllningsmaterial.

Man kan även få rotbehandling om tanden har skadats vid en olycka. Till exempel om man fått ett slag på tanden så att den gått sönder eller nerven har blivit skadad.

Djupa sprickor i tanden

Om orsaken till ilningarna är djupa sprickor i tanden som skadat både den övre delen av tanden, kronan och roten kan i vissa fall hela tanden behöva tas bort. Det görs bara om tandläkaren bedömer att tanden inte kan repareras, och att det finns risk för att bakterier kan sprida sig in till pulpan eller till vävnaden runt tanden och ge skador i vävnaden.

Frätskador

För att undvika frätskador på tänderna bör man vänta minst 60 minuter innan man borstar tänderna om man druckit eller ätit sura födoämnen, som till exempel sura läskedrycker, frukter och juicer. Det beror på att tändernas yta blir uppmjukad av syran och borstningen riskerar då att slita ner tandytan.

Om man har sura uppstötningar eller kräks ofta bör man låta läkare utreda orsaken. Samtidigt kan man få hjälp av tandläkare för att lindra besvären från tänderna. Då kan tandläkare göra en fluorbehandling eller fyllningar som täcker tandytorna, och på så sätt lindra besvären.

Läs frågor och svar i Svarsbanken

I avdelningen Fråga 1177.se finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, telefonsjuksköterskor och tandläkare som är knutna till 1177.se.
Svarsbanken och Fråga 1177.se

Folktandvården

Folktandvårdens webbplats ger tips och information om tandvård, och det finns en hänvisning till varje läns lokala sidor.

Privattandläkarna

På Privattandläkarnas webbplats finns råd och information om tandvård, och det går att söka tandläkare utifrån var man bor.