När är det inte bråttom?
I vissa fall är det bra att bli undersökt av en läkare även om det inte är bråttom. Det gäller om man
- har huvudvärk utan andra symtom, och som sitter i längre än en vecka
- har tjock och gulgrön snuva samtidigt med huvudvärken
- har huvudvärk som stör vardagen så att man måste ta värktabletter flera gånger i veckan
- är äldre och får huvudvärk utan att ha haft de tidigare.
Ring då och boka en tid på vårdcentral eller motsvarande mottagning. Om man har ont i käkleder eller tänder bör man istället kontakta din tandläkare.
Vad kan läkaren göra?
Om man går till en läkare för att man har huvudvärk, försöker läkaren först ta reda på så mycket som möjligt om värken. Man får bland annat svara på frågor om
- hur huvudvärken började
- hur den känns
- var den sitter
- om den har förändrats
- vad som lindrar eller förvärrar värken.
Läkaren frågar också om man har andra symtom samtidigt, om man har eller har haft feber, vilka mediciner man tar samt vad man ätit och druckit. Ofta räcker ett samtal och en snabb undersökning av kroppens funktioner för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men ibland måste prover tas.
Vid undersökningen mäter läkaren till exempel blodtrycket och bedömer nervsystemet, halsryggen, nack- och käkmusklerna, näsans bihålor, ögonen, hjärtat och lymfkörtlarna. Exempel på prover som kan tas är blodvärde, blodsocker och sänka samt kroppstemperatur.
Här följer korta beskrivningar av de vanligaste typerna av huvudvärk och hur de behandlas.
Spänningshuvudvärk vanligaste typen
Den här formen av huvudvärk kallas också huvudvärk av spänningstyp. Symtomen är en lätt till medelstark, tryckande eller molande värk. Det kan kännas som att man har ett band spänt runt huvudet eller som en alltför trång mössa. Det är inte ovanligt att man även har ömma punkter i hårbotten eller i nacken, och ibland i käkmusklerna.
Det vanligaste är att värken sitter på båda sidor av huvudet. Värken kan variera i styrka under dygnet, och är oftast lindrigare på förmiddagarna.
Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk. Över två miljoner svenskar får den någon gång varje vecka, och så mycket som halva befolkningen någon gång i månaden. Även skolbarn får spänningshuvudvärk, och upp till vart fjärde skolbarn har huvudvärk minst en gång i veckan.
Stress eller fel arbetsställning kan orsaka spänningshuvudvärk
Namnet spänningshuvudvärk kommer av att man har ansett att det är muskelspänningar runt skallen eller i nacken som ger värken. På senare tid har det visats att inte alla som får den har spända muskler, och därför kallas värken numera också huvudvärk av spänningstyp. Ofta ligger stress, oro eller felaktiga arbetsställningar bakom spänningshuvudvärk. Andra vanliga orsaker är synfel och problem med tänder eller käkleder.
Behandling
Om besvären är tillfälliga och lindriga behöver man inte söka läkare eftersom spänningshuvudvärk är ofarligt och ofta går över utan behandling. Men om värken är svår och inte går över kan man få hjälp av en läkare att klara ut vilka faktorer som utlöser huvudvärken, och hur de kan påverkas. Oftast har man själv en viktig del i behandlingen som kan bestå av flera åtgärder, till exempel
- att lära sig förstå och göra något åt sin egen stress
- att ändra arbetsställning eller ta fler pauser
- att prova ut glasögon
- att få hjälp av en tandläkare med tand-, tuggmuskel- eller käkproblem.
Det är också bra att öva på att lära sig slappna av. På 1177.se finns korta avslappningsövningar man kan följa. På apotek kan man köpa avslappningsprogram på skiva eller kasett. Det går också att köpa självhjälpsprogram mot huvudvärk enligt kognitiv beteendeterapi på internet.
Värktabletter som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, kan lindra spänningshuvudvärk men ska användas med återhållsamhet. Själva tabletterna kan också vara en orsak till huvudvärk. Läs mer om det nedan.
Migrän
Om man har migrän får man återkommande anfall av svår sprängande eller dunkande huvudvärk i ena eller båda huvudhalvorna. Samtidigt mår man illa och är överkänslig för ljud och ljus. Om migrän inte behandlas kan den finnas kvar i två till tre dygn, men vanligen i 12-18 timmar. Utlösande faktorer kan vara stress, hormonsvängningar under menstruationscykeln och vissa födoämnen. En del av behandlingen är att försöka undvika stress och annat som man själv märker kan utlösa migrän.
Anfallen brukar minska om man äter och sover bra. Det kan också hjälpa med motion, avslappningsövningar och akupunktur. När man får ett anfall hjälper det att lägga sig och vila på en lugn och mörk plats. Om man somnar går det ofta över snabbare.
Receptfria värktabletter kan lindra värken men har man svårare migrän kan man behöva receptbelagda medel. Ofta kan medicinerna fungera bättre om man tar dem tidigt. Om man har hjärtbesvär, astma eller har haft magsår ska man först diskutera med en läkare vilka läkemedel som kan vara lämpliga.
Huvudvärk vid ansträngning
Det är inte ovanligt att man får huvudvärk vid kraftig fysisk ansträngning, som tunga lyft. Värken släpper vanligen efter några timmar, men kan sitta i upp till ett dygn och är oftast ofarlig.
Om man däremot får en intensiv och plötslig huvudvärk i samband med en orgasm, ska man åka in till en akutmottagning på sjukhus. Det kan i ovanliga fall betyda att man fått en hjärnblödning.
Huvudvärk orsakad av läkemedel
Om man tar huvudvärkstabletter mycket ofta kan det efter en tid uppstå kronisk huvudvärk som beror på själva medicinen. Det finns en risk för att man blivit beroende av tabletterna, och då kan det vara svårt att sluta med dem utan hjälp.
Ofta är denna typ av huvudvärk dov, diffust utspridd i hela huvudet och ibland har man samtidigt ringande ljud i öronen. Man kan få hjälp av läkaren med förslag på andra mediciner och hjälp med att antingen direkt eller gradvis minska mängden huvudvärkstabletter.
Det finns också många läkemedel som kan ge huvudvärk som biverkan, till exempel nitroglycerin. Huvudvärken beror alltså inte på att man är beroende av läkemedlet. Om man misstänker att man får huvudvärk av sin medicin bör man prata med sin läkare
Bihåleinflammation
Typiskt för bihåleinflammation är att man samtidigt med huvudvärken har tjock, gröngul snuva. Huvudvärken sitter i kinden, pannan eller nacken och blir värre om man rör huvudet hastigt eller lutar sig framåt. Oftast går besvären över av sig själv men ibland kan man behöva kortisonsprej eller antibiotika, och i enstaka fall få bihålorna spolade och tömda.
Hortons huvudvärk vanligare hos män
Hortons huvudvärk visar sig genom perioder med anfall av en ensidig och närmast outhärdlig sprängande eller skärande smärta som sitter i eller omkring ögat. Anfallen kommer regelbundet under en viss tid på dygnet, ofta på natten. Ofta blir ögat rött och tåras under anfallet, samtidigt som näsan kan rinna på den drabbade sidan.
Huvudvärken sitter i under en kvart upp till tre timmar men varar vanligtvis omkring fyrtiofem minuter. Perioderna varar vanligtvis 6–8 veckor och därefter kan man vara helt utan besvär.
Sjukdomen är vanligare hos män. Alkohol kan vara en utlösande faktor.
Som behandling mot anfallen är det effektivt att få injektioner med läkemedel under huden. I vissa fall får man ta tabletter för att förebygga Hortons huvudvärk. Vid svåra anfall kan man få andas in syrgas.
Hjärnblödning efter ett slag mot huvudet
Om man får ett slag mot huvudet kan man drabbas av en blödning på eller under hjärnans hinnor. Det märks inte alltid genom svår huvudvärk, utan ofta genom andra symtom som trötthet eller att man blir svår att få kontakt med. Symtomen kan vara lindriga till en början men brukar långsamt öka under ett par veckor.
Eftersom hjärnan kan ta skada av det ökade trycket ska man kontakta en vårdcentral för en undersökning om man har fått ett slag mot skallen och har diffusa symtom.
Hjärnblödning
Symtomen kan vara en huvudvärk som kommer mycket plötsligt, och som snabbt blir mer intensiv och ofta pulserande. Värken strålar ofta ut till nacken, ryggen, eller ibland till benen.
Oftast blir man samtidigt illamående eller behöver kräkas, styv i nacken så att det blir svårt att böja huvudet framåt, samt slö eller till och med medvetslös. Hjärnsubstansen kan skadas av det snabbt ökande trycket runt blödningen.
Om någon får dessa symtom ska man genast ringa 112 efter ambulans.
På sjukhuset görs en datortomografi, ett slags röntgen av huvudet. Därefter görs ofta en undersökning av ryggmärgsvätskan för att leta efter tecken på hjärnblödning. Det kan bli nödvändigt med en operation för att minska trycket på hjärnan.
Inflammation i tinningpulsådern
Det här är en reumatisk sjukdom som kan påverka synen om den inte behandlas i tid. Symtomen är en långvarig värk i ena tinningen och ömhet i hårbotten, samtidigt som man blir allt mer trött och får lätt feber. Värk när man tuggar är en ganska vanlig varningssignal för detta tillstånd. Man behandlas med kortisontabletter. Sjukdomen kallas också temporalisarterit och är vanligare hos kvinnor än män. Man blir sällan sjuk före femtio års ålder.
Hjärnhinneinflammation
När man får hjärnhinneinflammation har man huvudvärk som ökar under några timmar upp till ett dygn. Man känner sig samtidigt omtöcknad, får ofta hög feber och svårigheter att böja huvudet framåt. Ibland kan blåröda prickar som beror på små blödningar synas på huden. Tillståndet är mycket allvarligt och man ska genast ringa 112 efter ambulans.
Man behandlas på sjukhuset med antibiotika direkt in i blodet.
Det finns också mindre allvarliga typer av hjärnhinneinflammation som orsakas av vissa bakterier eller virus. Då brukar symtomen vara lindrigare och inte komma lika snabbt. Man ska alltid kontakta en vårdcentral eller sjukvårdsupplysning om man får feber tillsammans med huvudvärk och nackstelhet.
Hjärntumör mycket ovanlig orsak till huvudvärk
En hjärntumör är en mycket ovanlig orsak till huvudvärk. Man räknar med att nästan alla svenskar har huvudvärk någon gång under ett år. Ungefär tusen personer varje år får en hjärntumör som startat i själva hjärnan.
Om man får en hjärntumör är det betydligt vanligare att denna upptäcks på grund av andra symtom än huvudvärk, som till exempel krampanfall, personlighetsförändring, balanssvårigheter eller att sinnen som känsel, rörelser, syn eller hörsel påverkats. Man kan också få plötsliga kräkningar. Ibland får man huvudvärk som ofta kommer på efternatten.
Om en hjärntumör ger huvudvärk kan den komma gradvis när tumören växer och börjar påverka smärtkänsliga områden kring hjärnan. Ibland kan en ökning av värken komma i olika intervall. det beror på att det uppstår blödningar i området kring tumören, eller på att cirkulationen av vätskan i hjärnans hålrum tillfälligt försämras
