Cellförändringar i livmoderhalsen

Skriv ut (ca 7 sidor)
Kalmar län

Gynekologisk cellprovtagning i Kalmar län

I Kalmar län erbjuds alla kvinnor mellan 23 och 65 år gynekologisk cellprovtagning vart tredje år. Alla kvinnor får automatiskt en kallelse hem i brevlådan till den mödrahälsovård/barnmorskemottagning man tillhör, kopplat till vart man bor.

Cellförändringar i livmoderhalsen beror för det mesta på en virusinfektion. Den vanligaste typen av cellförändringar läker av sig själv. Den typ av cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer kan tas bort genom en enkel operation.

Skriv ut

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den allra nedersta delen kallas livmodertappen, och det är där cellförändringar kan uppstå. Cellförändringar är inte en sjukdom i sig men kan vara ett förstadium till livmoderhalscancer.

Symtom

Symtom

Cellförändringar ger inga symtom eller besvär. De kan bara upptäckas genom att du lämnar ett cellprov.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Cellförändringar kan inte upptäckas vid en vanlig gynekologisk undersökning. Därför är det viktigt att du går på de cellprovskontroller som landstingen erbjuder.

Kvinnor i Sverige kallas regelbundet till gynekologisk cellprovtagning, så kallad screening. Du kan även få lämna cellprov om du är hos en barnmorska eller gynekolog för att genomgå en gynekologisk undersökning av andra skäl.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Bland annat kan du få råd om vart du ska vända dig för att få göra en cellprovskontroll.  

Fäll ihop

Hur uppstår cellförändringar i livmoderhalsen?

Hur uppstår cellförändringar i livmoderhalsen?

Cellförändringar i livmoderhalsen beror på att du någon gång har blivit smittad av HPV, humant papillom virus, när du har haft sex. Du kan ha HPV utan att veta om det, eftersom det inte alltid syns. De allra flesta som får HPV märker ingenting.

HPV smittar vid sex

HPV är ett mycket vanligt virus som kan delas in i över hundra olika typer. De flesta typer är ofarliga, men några få typer av HPV kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som på sikt kan leda till cancer.

HPV sprids från person till person genom att hud eller slemhinnor kommer i kontakt med varandra. De virus som orsakar cellförändringar och livmoderhalscancer överförs via slemhinnorna vid sex. HPV kan smitta vid alla typer av sex.

Det tar lång tid innan cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer, vanligen tio till femton år.

Även yngre kan få livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer är, till skillnad från andra gynekologiska cancerformer, en sjukdom som framför allt relativt unga kvinnor kan få. Sjukdomen är visserligen mycket ovanlig före 25 års ålder, men därefter ökar den.

Bland kvinnor som inte genomgått cellprovskontroller är cancerformen vanligast i 40–50-årsåldern.

Kan vara ärftligt

Cellförändringar är inte ärftliga i sig, men det kan finnas en viss ökad risk att utveckla cellförändringar om någon nära anhörig också har haft cellförändringar.

Rökare har en ökad risk för cellförändringar.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

Om du går på regelbundna cellprovskontroller kan cellförändringarna upptäckas och behandlas i god tid.

Du kan också vaccinera dig mot ett par av de vanligaste virustyperna som kan leda till att cancer utvecklas i livmoderhalsen. För att ha nytta av vaccinet ska du inte vara smittad med HPV-virus. Därför är det bäst att bli vaccinerad innan du har börjat ha sex. Vaccination mot HPV ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för flickor.

Även om du blir vaccinerad är det viktigt att fortsätta gå på gynekologiska cellprovskontroller när du blir kallad, eftersom vaccinets skydd mot cancer inte är fullständigt.

Kondom eller femidom kan ge ett visst skydd mot viruset. 

Fäll ihop

Provsvar och utredningar

Provsvar och utredningar

Inom sex veckor efter att du har lämnat cellprov ska du få ett brev med provsvaret men ibland kan det ta längre tid. Ungefär 95 av 100 prov är utan cellförändringar och bedöms som normala. Svaret får du då hemskickat från laboratoriet.

Ibland kan det hända att provet inte har gått att analysera, till exempel om det fanns mycket mensblod i det. Då blir du kallad till en ny cellprovtagning. 

Om ditt prov visar cellförändringar brukar dessa delas in i tre grupper: lätta, medelsvåra eller svåra.

Lätta cellförändringar om du är över 30 år

Om du har lätta cellförändringar undersöks vanligen provet direkt på laboratoriet med ett virustest. Testet kontrollerar om du har vissa typer av HPV, humant papillomvirus.

Det är lite olika i olika delar av landet i vilka åldrar man gör virustest. I några landsting görs denna testning för alla åldersgrupper, medan andra gör testningen för åldersgruppen över 30 år eller över 35 år. Testningen ökar inte säkerheten för att hitta cellförändringar, men den gör att en del ofarliga cellförändringar kan sorteras bort.

Om du har lätta cellförändringar

  • som inte innehåller HPV behövs vanligen ingen ytterligare uppföljning. Du får en kallelse för nytt cellprov tre år senare. I vissa landsting kallas du för nytt cellprov efter ett år.
  • och testet visar att du har HPV behöver du bli undersökt av en gynekolog. Då skickas uppgifterna till en gynekologmottagning i närheten av där du bor och du blir kallad till en undersökning.

Lätta cellförändringar om du är under 30 år

Om du är under 30 år och har lätta cellförändringar och HPV-testning inte har utförts rekommenderas att du antingen får lämna ett nytt cellprov tre till fyra månader efter det första eller att du blir undersökt av en gynekolog.

Lätta cellförändringar läker ofta ut av sig själva. Läkaren brukar därför vänta med den gynekologiska utredningen. Ofta kan du få vänta fyra till sex månader på att den gynekologiska undersökningen görs. Den tiden behövs för att tillfälliga irritationer och virusinfektioner ska hinna läka utan behandling. Du behöver inte vara orolig för att utveckla cancer under väntetiden. Det behövs mycket längre tid än så för att lätta cellförändringar ska utvecklas till livmoderhalscancer, vanligen tio till femton år.

Medelsvåra eller svåra cellförändringar

Om du har medelsvåra eller svåra cellförändringar blir du alltid kallad till en undersökning hos en gynekolog.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Vid undersökningen tar läkaren bland annat ett cellprov och ett vävnadsprov. 

Läkaren tar ett cellprov och undersöker livmodertappen

Läkaren börjar ofta med att ta ett cellprov. Sedan undersöker hen livmodertappen med ett specialmikroskop som kallas kolposkop. Då går det oftast att se cellförändringarna på livmodertappen.

Läkaren baddar livmodertappen med en vätska som används som ett kontrastmedel. Det gör det möjligt att bland annat se hur stort det förändrade området är.

Undersökningen gör inte ont men ibland kan vätskan som baddas på livmodertappen svida lite en kort stund.

Ett prov från livmodertappen skickas på analys

Ofta tar läkaren ett vävnadsprov från livmodertappen med ett speciellt instrument. Vävnadsprovet skickas sedan till ett laboratorium för att analyseras.

Det brukar inte göra ont att ta vävnadsprov men en del kan känna en lätt smärta en kort stund.

När får jag svar?

Proven skickas till laboratoriet och provsvaren kommer inom ett par veckor. Då gör läkaren en bedömning av provsvaren för att ta reda på om du behöver en behandling. Ibland har en lätt cellförändring läkt och är borta.

Läkaren brukar rekommendera att du behandlas om cellprovet och undersökningen har visat medelsvåra eller svåra cellförändringar.

Om du är ung kan läkaren föreslå att du gör uppföljande kontroller istället för behandling även om förändringarna är medelsvåra.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns olika sätt att behandla cellförändringarna:

  • Att operera bort den bit av livmodertappen där cellförändringarna finns.
  • Att förstöra vävnaden på livmodertappen med värme, nedfrysning eller laser.

Behandlingen görs på sjukhus eller på en gynekologmottagning. Det vanligaste är att ingreppet görs under lokalbedövning, men om du vill bli sövd brukar det gå att ordna.

Om ingreppet har gjorts med lokalbedövning kan du direkt efteråt fortsätta dagen med de aktiviteter som du vanligtvis har.

Efteråt mår du som vanligt men du ska undvika vaginala samlag i tre till fyra veckor.

Det är bra om du använder binda i stället för tampong eller menskopp vid blödningar under denna tid.

Att operera bort cellförändringar

Läkaren skär bort en liten bit av livmodertappen med glödtråd eller med laser. Det kallas för konisering.

Vävnadsbiten skickas sedan till ett laboratorium och undersöks. Det ger information om cellförändringarna, om hur allvarliga de är och om hela det förändrade området togs bort.

Det är sällan problem efter behandlingen. Små blödningar är vanligt dagarna efter behandlingen. Några få kvinnor som behandlas får kraftigare blödningar efter behandlingen och kan behöva kontakta en gynekolog. Blödningen brukar då vara lätt att stoppa.

En del kan få illaluktande flytningar men dessa brukar försvinna av sig själv.

Att förstöra vävnaden på livmodertappen

Läkaren behandlar livmodertappen med värme, nedfrysning, så kallad kryo, eller bränner med laser. Då förstörs vävnaden i stället för att läkaren skär bort den.

När behandling sker på detta sätt finns ingen vävnad att skicka för laboratorieundersökning.  Därför används dessa tekniker alltmer sällan.

Vad händer efteråt?

När dina cellförändringar har behandlats blir du erbjuden återbesök. Då kontrollerar läkaren att alla förändringar är borta.

Det är bra om du fortsätter att gå på gynekologisk cellprovtagning en längre tid än andra om du en gång har haft medelsvåra eller svåra cellförändringar som har bekräftats med vävnadsprov. Du som har haft sådana cellförändringar har i framtiden en något ökad risk att utveckla nya cellförändringar som kan utvecklas till livmoderhalscancer.

De flesta landsting har särskilda uppföljningsprogram med kontroller för dig som har haft svåra eller medelsvåra cellförändringar.

Behandlingar och graviditet

Behandlingar av cellförändringar gör det inte svårare att bli gravid. Det medför vanligen inga problem under graviditeten heller.

Några kvinnor har utbredda cellförändringar där ingreppet behöver vara större. Hör du till den gruppen och senare blir gravid finns det en ökad risk för att du kan föda tidigare än du annars skulle ha gjort. De allra flesta föder i fullgången tid även efter behandling av utbredda cellförändringar.

Det är viktigt att du kan förstå informationen

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du har också rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Livmodertappens in- och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts kan det uppstå cellförändringar.

Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern. Den yttersta delen av livmoderhalsen som mynnar ut i slidan kallas livmodertappen. Livmodertappens in- och utsida är täckt med olika slags celler. Där cellerna möts, på ett frimärksstort område, kan det uppstå cellförändringar.

Cellförändringar är mycket sällan cancer

Många cellförändringar läker ut av sig själva eller finns kvar utan att utvecklas till cancer. Varje år får knappt 450 svenska kvinnor livmoderhalscancer medan betydligt fler, ungefär 30 000 kvinnor, får besked om att de har cellförändringar.

Men om du har obehandlade cellförändringar under en längre tid, som du inte vet om eller inte bryr dig om att kontrollera, är risken stor att livmoderhalscancer utvecklas. 

Viktigt att cellförändringarna upptäcks tidigt

Du kan undvika att cellförändringar utvecklas till livmoderhalscancer genom att gå på regelbundna cellprovskontroller så att de upptäcks tidigt. 

Risken att få livmoderhalscancer har minskat kraftigt under de senaste 40 åren tack vare att cellförändringarna upptäcks och behandlas tidigt.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-16
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Björn Strander, gynekolog, Gynekologiska mottagningen, Kungshöjd och Regionalt Cancercentrum Väst, Göteborg.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge


Kalmar län
Tillägg uppdaterade:
2016-06-16